I 30-gradig värme och strålande sol bestämde jag mig för att avverka etapp åtta på min promenad runt Singapore. Med facit i hand var det i varmaste laget för att promenera en sträcka som består av en väg utan tillgång till speciellt mycket skugga, men har man bestämt sig så har man...
Eftersom den norra delen är klar så är det dags att börja vika av söderut utefter den västra kanten av landet och dagens etapp startade i Kranji reservoar Park, ytterligare en plats som bär spår från andra världskriget. Här försökte man 1942 mota ett anfall från japanerna då de invaderade Singapore. Man lyckades också till viss del, men i det stora hela så gick det som bekant inte så bra.
Den här lilla parken ligger mitt emot Sungei Buloh Wetland, ett välbesökt mangroveområde där man, förutom många olika fåglar, med lite tur kan få se såväl krokodiler som riktigt stora varaner. Att bada just här känns väl kanske inte som någon bra idé...
Sedan började den promenad som visade sig bli den mest äventyrliga på min rundvandring. Nu berodde det inte på något vis på att jag mötte spännande djur eller att jag skulle ta mig genom någon djungel eller smyga förbi avstängda områden. Nej, äventyret bestod i att jag skulle gå på en oerhört smal väg utan plats för gångtrafikanter där det hela tiden passerade väldigt mycket trafik, varav ett högt antal lastbilar och det är synd att påstå att hastigheten var låg. Många skutt in bland gräs och grenar blev det.
Det här är ett område där det finns väldigt många odlingar, såväl i form av fisk och grodor som grönsaker och att det rör sig mycket tung trafik i området har naturligtvis med transporter till de olika farmerna att göra. I och för sig ett trevligt område, men kanske inte för en promenad. Sedan känns det kanske som om vissa skyltar har gjort sitt och skulle behöva bytas ut.
För sisådär 200 kronor kan man få meta i en av de dammar med inplanterad fisk som finns och skulle man vilja prova fiskelyckan lite längre så kan man stanna i sex timmar för ungefär 600 kronor.
Det finns till och med en resort här där man kan bo för i runda slängar 600 kronor per natt. Om det är välbesökt har jag ingen aning om, men det är väl mycket möjligt att det kan vara lite kul att ta med familjen från den stimmiga och stökiga storstaden och flytta ut på landet någon natt.
Här finns även den underbara oasen Bollywood Veggies, där man kan äta lunch och promenera runt bland alla frukt- och grönsaksplanteringar. Ett jättemysigt ställe. Och den alohe vera-dryck som jag inhandlade på min lilla paus här var verkligen välbehövlig.
Fast å andra sidan så fanns det faktiskt ett bostadsområde här, Neo Tiew Estate, som sedan 2002 står övergivet. Området är numer inhägnat och, som det såg ut, till stor del hem för många "straydogs".
När farmområdena tar slut är det mycket militära områden som tar vid med mycket taggtråd och många mindre trevliga förbudsskyltar.
Som sagt, varmt var det och trångt var det och när jag avverkat i det närmaste en mil så insåg jag att det inte blev roligare än så och vägen blev ändå mer svårframkomlig, då tog jag beslutet att hoppa på en buss som tog mig mot civilisationen. Nästa gång tänker jag hoppa över resten av den långa resterande bilvägen och starta i lite mer promenadvänliga områden.
Dagens etapp: 9 km




