söndag 30 juni 2013

Mot sydligare breddgrader

Nu tänker jag styra söderut och se om jag kan hitta mer värme där! Visserligen inte speciellt långt söderut, men ändå... Eftersom mina geografiska kunskaper inte är så mycket att briljera med, så kan jag i alla fall visa att jag vet att Dalsland ligger längre söderut än Värmland.

Jag tänker alltså byta Värmland mot Dalsland några dagar. där vi ska besöka några goda vänner i deras sommarstuga och sitta på verandan mot Dalslands kanal och njuta av solnedgången under några ljumma sommarnätter, för ljumma sommarnätter liksom bara förutsätter jag att det blir! Sedan kan det ju bli någon golfrunda också...det kan ju hända...

Efter att ha varit ute och scannat av lite nattliv i stan igår så insåg jag att även en natthimmel utan solnedgång kan vara lite maffig!



lördag 29 juni 2013

"På min mage en mygga satt..."

Så börjar en visa som vi sjöng många gånger när barnen var små. En liten klämkäck sak som fortsätter med att ..."och solen den lyste så sommarglatt, snälla mygga bit inte så - men, det gjorde den ändå!" Och sedan petar man på de olika kroppsdelar där myggan "bitit". Jätteuppsakttat och en mycket kul barnvisa. Verkligheten i myggvärlden är väl kanske inte riktigt lika "klämkäck"...

Sveriges sommarkvällar är helt fantastiska. Ljusa och ljumma (i bästa fall), men ack så fulla med blodtörstiga flygande små eländen.


Jag tillhör en av de populärare personerna när det drar ihop sig för utesittande sommarkvällar, såväl i myggkretsar som bland kamrater. myggorna fullkomligen älskar mig och kamraterna likaså av just den anledningen att det är mig myggen älskar! Råkar det befinna sig en enda liten otäck myggkrake i närheten så är det rätt säkert att den hittar till mig och glatt sticker ner sitt sugrör och stjäl lite blod. Och det kunde jag gärna ha bjudit på, bara de inte hade efterlämnat detta evigt kliande!

Jag har försökt få klart för mig vad det beror på, men det finns tydligen olika teorier om hur dessa blodtörstiga myggor av honkön väljer ut sina offer. Att ha 0-blod är tydligen inte sådär jättekäckt om man vill undvika myggbett. Japanska forskare gjorde en undersökning 2012 som visade att just 0-blod var det som drog till sig flest myggor, medan A-blod gärna ratades. (I min värld var det ingen överraskning, att 0-blod var populärt, det kunde jag ha berättat utan att göra någon lång forskningsstudie i ämnet).

Sedan är det tydligen så, att myggor väljer bort de som luktar starkt. Om det är så, så spelar det ju ingen större roll vad man har för slags myggmedel, det gäller att ta det som luktar värst. Visserligen kan det innebära att man slipper såväl mygg som kamrater och får sitta alldeles övergiven i ett hörn och stinka under kvällen, men det kan vara smällar man får ta...

Visserligen är det väl så, att de här små inande irriterande små varelserna fyller en funktion (till skillnad mot fästingen, men den kan jag ondgöra mig över vid ett annat tillfälle!), men de kan väl fylla sin funktion i måttliga mängder...

fredag 28 juni 2013

Ska vi dra en spader?

Det fanns en tid då det första som packades ner när vi åkte någonstans var en kortlek. Ni vet en sådan där hög med 52 kort som förekommer i de fyra olika varianterna ruter, hjärter, klöver och spader. (Jag lovar att de finns på riktigt också, inte bara på datorn...)Vi spelade alltid kort (alternativt något annat spel) när vi träffade kompisar, Vi hade ofta spelkvällar då vi satt till långt inpå natten innan vi gav oss.


Det händer inte så ofta numer, vilket är lite tråkigt, men när det väl händer är det i och för sig väldigt kul! Vi har alltid varit en "spel-spelande familj". Det finns en garderob fylld av spel, eftersom det blev ett nytt familjespel varje julafton i många år. De senaste åren har det varit lite sämre, men jag tror att de flesta varianter av spel har spelats och de flesta finns i någon version i garderoben.

Jag tillhör än idag den utdöende rasen som hellre lägger patiens med en riktig kortlek än använder datorn. Jag vill blanda själv och det är något visst med det där "flappljudet" när kortleken blandas, så det så! Att kortspel har varit populärt länge är inte så konstigt eftersom de första kortlekarna dök upp i Europa redan i mitten av 1300-talet, och då kom de via handelsvägarna österut där de redan förekommit rätt länge. Det skulle dock dröja ytterligare dryga 100 år innan de dåvarande symbolerna svärd, klubba, pokaler och mynt byttes ut mot våra nuvarande klöver, ruter, hjärter och spader.


Kortlekar finns väl för övrigt i alla möjliga utföranden, även om den mest kända måste vara våra Öbergs-kort som nu har funnits i över 100 år. Vem vet, det kanske är värt att lägga undan en i någon gömma, det kan vara lönsamt, 1983 såldes nämligen en kortlek i London för en miljard kronor! Det kan i och för sig dröja ett tag, speciellt med tanke på att just den kortleken var från 1400-talet...men man vet ju aldrig...



onsdag 26 juni 2013

Död i skugga

Anne Holts "Död i skugga" är ytterligare en deckare om kriminalpsykologen Inger Johanne Vik. Även här dras hon in i ett fall utan att det egentligen är meningen. Den här gången är det sonen till en av Inger Johannes barndomskamrater som faller ner från en trappstege och avlider, eller gick det till på något annat vis? Har han blivit misshandlad till döds? Samma dag som det sker, inträffar även det värsta vansinnesdåd som skakat Norge i vår tid, nämligen massakern på Utöya.

Med tanke på att det handlar om såväl misstänkt barnmisshandel, som de fruktansvärda dödsskjutningarna i den norska skärgården, skulle det ha kunnat bli en bok som verkligen berörde. Jag vet inte, kanske det även fanns en tanke om att det skulle kunna skapas debatt kring ämnet, men tyvärr, så faller den lite platt. Det blir lite för ytligt och förutsägbart.

Annars finns de här allihop, polisen som har så fullt upp med sitt så han inte orkar med sitt privatliv, den nyutexaminerade polisen som ingen lyssnar på trots att han ser det ingen annan ser, den alkoholiserade lyxhustrun, men det är ingen av dem som man riktigt kommer inpå livet, de förblir schablonfigurer. Den ende som känns närvarande är den avlidne pojken.

Som deckare, ok, men inte mer. Den är lättläst och helt ok sommarläsning. Och även om den är förutsägbar, kan jag, utan att säga för mycket, säga att det hela ändå inte slutar som man tror...

måndag 24 juni 2013

Lökarna blev till grodor


Något av det mest svenska vi har är ju midsommar, och något av det mest svenska vi har på midsommar är ju de små grodorna, eller...?

För er som är intresserade av att få reda på hur det ligger till med just den saken kan jag berätta att det inte alls är speciellt svensk från början, det hela handlar om franska lökar! Enligt i en artikel i Sydsvenskan från 2007 bygger våra små grodor på en fransk militärmarsch ("La Chanson de l´Oignon") som var en hyllning till löken. Det låter ju fullt förståeligt att Napoleons soldater sjöng om lökar under tiden de marscherade - gör inte alla soldater det?

Refrängen på denna sång löd "Au pas, camarade, au pas, au pas..." ("I takt, kamrat, i takt...) och det är den refrängen vi sedan lånat och gjort om till små grodor. En förklaring till att lökarna blev till grodor var att Napoleons engelska fiender ska ha sjungit "Au pas, grenouille", som betyder "I takt groda" och grodor var deras öknamn på fransmännen, som de ju inte tyckte så mycket om.

Om det stämmer har jag ingen aning om, men om ni väljer att tro på det, så vet ni nu att våra svenska små grodor egentligen inte är så svenska. Fast jag är helt övertygad om att vi kan fortsätta att använda dem varje midsommar om vi behagar att göra så...

När jag ändå är inne på det här med djur, kan jag bara upplysa om att numer tror jag att även änder kan bo i kollektiv!


söndag 23 juni 2013

En underbar midsommarafton

Ytterligare en fantastisk midsommar att lägga till handlingarna. En helg som tillbringades tillsammans med många goda vänner, vilket innebar många glada skratt och några underbara dagar.





Vi, som så många andra, flydde sta´n och i vårt fall tillbringade vi helgen i en stuga i Trosa, där några gulliga kamrater upplät plats åt oss så vi kunde stanna kvar några nätter och bara ha det jättebra!



Eftersom vi är lite nerdiga och insnöade, så blev det naturligtvis traditionsenlig midsommargolf på dagen (något vi började med då barnen inte ville vara med oss på midsommar längre, och eftersom vi alla spelade, så tyckte vi det var en himla bra idé och nu är vi uppe i så många år så nu är det definitivt en tradition!), och sedan var det mat, lekar, mer mat och en fantastisk kväll vid Mälarens strand som väntade.


Det är inte helt fel att vakna i en liten röd stuga vid strandkanten av att höra hur vågorna slår mot stranden... Det om något är Sverige!

torsdag 20 juni 2013

Midsommar igen!

Årets ljusaste tid är här! Efter att ha varit ute och blivit alldeles lyrisk igår kväll då det var varmt och ljust och det blommade överallt kan man inte annat än att bara njuta av det hela!



Nu stundar en av våra stora svenska högtider, den då vi ska njuta av en lång och ljum sommarkväll - för det ska vi väl!? Även om den inte blir varm, så blir den i alla fall ljus, för i år infaller sommarsolståndet på midsommarafton, precis som det ska vara.



Det finns många seder och diverse myter kring denna helg, men eftersom jag förra året drog det där med att bränna den sparade blomsterkransen för att bli frisk, och att man helst ska rulla sig naken i morgondaggen, tänkte jag skippa det i år. (Om någon inte kommer ihåg hur ni ska göra, eller kanske rent av inte vet hur det bör utföras, finns det här)

Däremot tänkte jag fundera lite allmänt kring själva firandet, det måste te sig ack så konstigt i en utomståendes ögon. Att vi svenskar dyrkar solgudarna, det är ju inte så svårt att inse. Det räcker ju med att de första solstrålarna kikar fram på vårkanten, så drar vi ut en stol och sätter oss och blundar vördnadsfullt mot den efterlängtade solen.


Sedan fortsätter det, för att på något vis kulminera just på midsommarafton. För att försöka blidka solgudarna ytterligare spikar vi då ihop ett kors som vi täcker med löv och blommor för att sedan utföra diverse soldanser kring det färdiglövade och uppresta korset. (Fast vad grodorna har för symbolik där har jag inte riktigt lyckats utröna, men det står var och en fritt att ha sina egna teorier i frågan...)

När det är klart ska vi inta vår älskade råa fisk samtidigt som vi sjunger hyllningssånger till någon av gudarna som uppenbarligen heter "Nubben". Solfesten fortskrider gärna väldigt länge, och det kan hinnas alla möjliga ritualer,allt ifrån att ställa sig i en potatissäck och försöka ta sig fram så fort som möligt eller att försöka balansera ett rått ägg på en sked, till att med några konstiga rituella bugningar kasta bort gummistövlarna med en speciell knyck över huvudet.

Ack ja, vad gör vi inte för att blidka solgudarna!? Precis de här ritualerna ska jag använda mig av för att försöka få dem på min sida resten av sommaren och de kommer att utföras i glada vänners lag på ostsidan av vårt avlånga land. Så nu önskar jag er alla en härlig midsommarhelg och glöm nu inte att försöka fjäska för solgudarna på allra bästa sätt!


söndag 16 juni 2013

Det var då...

Efter en lördag spenderad utomhus med massor av frisk luft som resultat, var det rätt skönt att bara sjunka ned i soffan under kvällen. Av gammal vana så tryckte jag på on-knappen på tv:n, och där kastades jag rakt in i rena nostalginojan. Där var han ju, en av "de där" vars musik jag levde med då det begav sig. De var fler som försåg mig med musik på den tiden, men just låtar som "Knivhuggarrock" och "I natt är jag din" gjorde att Tomas Ledin var en av dem.

Det är alltid lika kul att sitta och bli tillbakaskickad för en stund och få minnas. Fast ibland kan man fundera på hur man tänkte. Just den funderingen kom när Ledins duett med Agneta Fältskog från början av 80-talet visades. Kommer ni ihåg den? "Never Again", en fantastiskt smörig sång, som inte på något vis blir mindre smörig när man ser videon! Jag tyckte, och tycker fortfarande, att det är en fin låt framförd av två mycket musikaliska personer - men videon!?

Jodå, där är de med sina trånande blickar, helt klädda i vitt, för det var ju så himla snyggt! Inte nog med det, jag kan inte låta bli att småle när jag ser Agneta Fältkogs läppar - jamen hur mycket läppglans finns det där? undrar om det är sådan med jordgubbssmak!

Jag vet inte hur många av er som kommer ihåg dom, de där runda glasflaskorna med en liten kula under locket, innehållande läppglans som fanns i alla möjliga smaker. Med tanke på den frenesi som det smetades på läpparna, måste det ha legat en konstant doft av jordgubb över alla tillställningar på den tiden...

Ja, ja, visst är det härligt med nostalgi, men ibland är jag inte säker på att det var bättre förr...  Titta och döm själva

(Jag lyckades inte få en sådär fin videoruta som alla andra fixar till sådär snitsigt, utan här blev det bara en enda jättelång harang med bokstäver och siffror, så nu blev det helt enkelt bara en inkopierad länk till youtubesidan)





lördag 15 juni 2013

Är det sommar så är det...


Efter att ha spenderat några dagar med att se finklädda studenter och alla andra i fina skolavslutningskläder måsta jag säga att vi svenskar är väldigt bra på att frysa med stil!

Det finns några datum i vår almanacka som innebär tunna fina sommarkläder oavsett vad det är för väder och ett av de datumen är just nämnda skolavslutning. Är man då tjej så ska det helst vara tunn fin sommarklänning och bara ben, för vem vill ha strumpor när sommarlovet ska börja? Och då ska det ju vara sommar!

Ytterligare ett av våra frysdatum är Valborgsmässoafton, då ska man inte bara sjunga in våren, den ska frysas in också. Fast här går det ju att stå nära brasan så att det inte blir fullt så kallt... Många är de valborgsmässoaftnar när vi har stått och huttrat vid en brasa. Dessutom är ju valborg många gånger en av de första riktiga grillkvällarna, och grillat ska man ju äta utomhus, och hur varmt brukar det vara att sitta ute och äta sista april?

Det tredje och sista riktiga frysdarumet är det största av dem alla - midsommarafton! Det är ett datum då det definitivt ska ätas ute iklädda svala tunna och sköna sommarkläder och det är ju inte alla år det fungerar sådär jättebra. Fast på något vis så brukar det lösa sig just på midsommar. Det är då alla svenskar plockar fram det riktiga vikingablodet, för då ska man bara vara ute till varje pris! Och när jag tänker tillbaka, så tror jag faktiskt bara det är midsommarafton 1987 som vi inte har klarat av utesittandet. Det var året då jag hade samma kläder på mig på midsommarafton som på nyårsafton, och eftersom inte så många av oss kan tänka sig att äta utomhus på nyår, var det kanske legalt att krypa in det året.

Som tur är så kommer man på något vis bara ihåg de åren då det varit riktigt varmt och skönt och man har tittat på studenter som svettats i sina tunna kläder, eller man har kunnat njuta av valborgsgrillen i solen innan brasan. Även de åren då man suttit vid midsommarens långbord med solen i ögonen och sedan njutit av att plocka blommor i stekande sol och suttit ute hela natten och beundrat ljuset en ljum sommarnatt. Jodå, det har hänt, men inte så ofta. men som sagt, vad gör det när vi är så himla bra på att frysa med stil!


fredag 14 juni 2013

Den "nya" app-världen


Jag vet att det inte är ett nytt fenomen, det här med "appar", men i min egen lilla värld är det ändå ganska nytt. Jag menar, jag har ju inte varit någon större fena på det området, och är det fortfarande inte, men jag vet i alla fall vad det är och hur man gör för att lyckas ladda hem någon variant (det lyckas åtminstone ibland).

Med tanke på att apple kom över gränsen av 50 miljarder nedladdade appar i maj, så är vi väl några stycken som roar oss med detta då och då. Alla har ju faktiskt inte apple-produkter heller, så det borde ju innebära att den totala siffran är bra mycket högre än så. Något svindlande siffror kan man tycka...

Om man läser listorna över de populäraste varianterna kan man undra lite över vad det är vi håller på med, man kan bland annat klappa grodor, mosa godisar, adoptera djur och många andra lika intressanta företeelser. Och det är ju inte bara barn och ungdomar som håller på med det här, det är ju minst lika många vuxna - mig själv icke undantagen! Visserligen har jag inte varken grodor eller godisar nedladdade (ännu!), men däremot är jag ohjälpligt fast i Wordfeud- Ruzzle- och Quizkampenträsken. Och ja - jag tycker det är kul!!

Då och då måste jag försöka påminna mig själv om alla de gånger då jag stack in huvudet i barnens rum och med en myndig stämma deklarerade att det "minsann bara var en kvart kvar av dagens dataanvändningstid"! Dels för att vi föräldrar hade fått veta att det absolut inte var bra att låta barnen sitta för länge vid datorn, och dels naturligtvis för att jag inte kunde använda telefonen så länge någon ockuperade datorn!

Ibland är det svårt att komma ihåg hur det var, och det är ju egentligen inte sådär fantastiskt längesedan, eller det kanske det är... Hur som helst så är det ju bra att inte jag har någon som upplyser mig om att det är en kvart kvar av min tilldelade tid, för hur skulle jag hinna med alla mina åtaganden i spelvärlden då!?

måndag 10 juni 2013

Mannen som glömde sin fru

John O´Farrell heter författaren bakom boken "Mannen som glömde sin fru". Och precis som titeln skvallrar om handlar det om en man som glömmer sin fru. Och han glömmer inte bara sin fru, utan han glömmer allt.

Sittandes på ett av Londons tunnelbanetåg upptäcker bokens huvudperson Vaughan att han inte vet vem han är, vart han kommer ifrån eller vart han är på väg. Han har glömt allt! Efter att ha lyckats ta sig till ett sjukhus där han får stanna kvar, börjar detektivarbetet för att ta reda på vem han är.

Det är en dråplig bok med många poänger. Det är ju inte alldeles enkelt att bli störtförälskad i personen som man håller på att avsluta en bitter skilsmässa med, eller att bli pappa på nytt åt sina barn.

Perfekt sommarläsning, en lättläst bok att småle åt men som inte lämnar några större spår efter sig. Däremot läste jag för många år sedan boken "Det bästa av två världar" av samme författare och det är absolut en bok jag rekommenderar varmt! Speciellt om man befinner sig mitt uppe i åren med småbarn (eller i har upplevt de åren och har dem i färskt minne)

Men som sagt, en mysig bok som är klart läsvärd!

fredag 7 juni 2013

Svenska flaggans dag

Svenska flaggans dag heter ju förresten inte Svenska flaggans dag längre, namnet byttes faktiskt ut 1983 och sedan dess heter den 6:e juni Sveriges nationaldag. Vi är väl inte sådär jättebra att fira den, men en nationaldag har vi ju i alla fall även om inte så många egentligen vet vad vi firar. Om det mot förmodan skulle vara någon av er som inte vet, kan jag bara sådär i förbigående berätta att vi firar dagen till minne av att Gustav Vasa valdes till kung den sjätte juni 1529.


Det är ju något alla svenskar har full koll på...eller...? Jag kan lite sådär försynt inflika att jag inte har haft sådär jättebra koll på det, och innan 2005, då dagen blev helgdag, hade jag nog överhuvud taget aldrig reflekterat över vad vi firade. (Så var det erkänt också!)

För egen del spenderades årets nationaldag på golfbanan med traditionsenlig "flagg-golf". (Jag antar att de som är intresserade vet vad det innebär, och de som inte är intresserade bryr sig inte om vad det är, så det kommer ingen närmare förklaring!)


Och visst är det härligt med golfbanor kantade av palmer, med färgglada exotiska fåglar och med stora varaner knallandes över fairway, men just nu går jag och är alldeles lyrisk över alla gröna nyanser, björkar och tallar mot den knallblå himlen. För att inte tala om den klara härliga luften! Att det sedan simmar hederliga gräsänder i dammarna, decimeterlånga ödlor springer över gräset, koltrasten sjunger och göken gal gör det inte mindre fantastiskt.





Jag vet att jag någon gång frampå höstkanten när det är dags att åka tillbaka kommer att "vända till det här på något annat sätt", men varför inte... Det kan inte vara helt fel att ha det bästa av två världar så länge det varar...

onsdag 5 juni 2013

Swea Magazine på nätet

Nu finns den på nätet - Swea Magazine nr1, 2013.  Ni vet, den där tidningen jag har tjatat om förut och som vi är så himla stolta över! Vi är lika fascinerade varje gång då vi förvånat inser att "blev en tidning den här gången också".


Det spelar liksom ingen roll att man kan den i stort sett utantill på grund av all korrläsning, det är lika roligt att läsa den när den kommer i färdigt tidningsformat i alla fall. Hur som helst, om det nu skulle vara någon av er som vill "bläddra lite" i vår tidning, så finns den att läsa här (sid 1-45) och  här (sid 46-90).

Hoppas ni hittar något som kan vara av intresse att läsa!

tisdag 4 juni 2013

Framme!

Nu är jag på plats! Visserligen är det ett antal grader svalare, visserligen blåser det inte speciellt ljumma vindar denna morgon och visserligen inser jag att jag måste tänka minst två gånger innan jag bestämmer mig för vilken benlängd på byxorna som krävs för att jag inte ska frysa när jag går ut, men det är sommargrönt, det är friskt och det är Sverige!


Resan gick bra, men efter ett antal timmar ihopklämd mellan två passagerare, varav den ena hostade oavbrutet i vaket tillstånd och snarkade när sömnen tog över, känns det skönt att vara framme. Nu ska jag kanske inte säga så mycket, eftersom jag inte vet hur jag låter då jag sover, fast å andra sidan, så så länge jag är lyckligt ovetande om detta, kan jag ju få klaga lite i alla fall...

På andra sidan satt det någon med en skräckslagen katt i enbur, vilken jamade konstant i en timme,. Vad som hände med djuret efter den timmen, om det var rösten som tog slut, eller om den helt enkelt somnade av utmattning, det vet jag inte, men sedan var det stiltje på den fronten resten av resan.

På flygresa nummer två, den som tar 40 minuter mellan Helsingfors och Stockholm, var det som tog upp största delen av min vid det laget något sega hjärnbark varför det absolut måste finnas en businessklass på ett flyg som tar 40 minuter!? Jag har svårt att tro att anledningen skulle vara att man ska arbeta i lugn och ro , så det kanske för kakan som serveras till kaffet...

Överhuvud taget ett mindre spännande plan att studera passagerare på, variationen är inte så stor. Där fanns kostymförsedda portföljnissar, välklädda damer med dataväska och så en person med dygnsgamla kläder, stor ryggsäck, och välingådda skor på fötterna. eftersom svaret på vem denna person var, inte direkt betingar några höga odds, tänker jag inte ens ställa frågan!

Under tågresan hem från Stockholm kände jag mig direkt tagen ur SJ:s reklam! jag satt med ett fånigt leende på läpparna och en drömsk blick ut genom fönstret hela vägen! Så fint! Det är så härligt att se alla gröna färger och all underbar natur med nya ögon varje år, det får mig att inse vad Sverige verkligen är fantastiskt! Visst finns det mycket jag kan tänka mig att byta ut då och då, som till exempel att behöva betala 10 kronor för att gå på toaletten på centralen i Stockholm, eller att betala närmare 20 kronor för en flaska vatten, men det ska jag gnälla över någon annan gång!

Innan jag fortsätter dagen med att "komma i fas" ska jag bara avsluta med en liten fundering: Varför i himlens namn tror alla karlar att armstöden på flygplansstolen tillhör dem???

söndag 2 juni 2013

Sverige - here I come!

Så var det dags igen, att ta "semester från semestern", eller nåt...


Nu har det passerat ytterligare ett halvår som jag egentligen inte vet vart det tog vägen. Det känns som det bara var några veckor sedan jag var hemma sist, men nu är det alltså dags igen. Säsongens sista Singaporekväll tillbringades på "kvarterskrogen", det vill säga vårt Hawkercentre, Newton, där vi trivs så himla bra! Fantastiskt mysig, billigt och sååå god mat! Nu väntar uteserveringar, insvept i fleecefilt i skenet av infravärme, men det har sin charm det med!


I natt lyfter planet som ska ta mig till nordligare breddgrader över sommaren. Nu känns det som om det är dags att andas frisk och härlig luft igen. Att se alla härliga gröna nyanser, alla blommor som precis slagit ut och doftar så ljuvligt i alla hagar runt omkring.


Jag längtar efter att sitta på klipporna någonstans och lyssna till Vänerns kluckande och se solen spegla sig i vattnet.


Eller varför inte ta den där stubben i skogen och lyssna på fåglarna och känna doften av skog i näsan.


Nu kanske inte hela sommaren blir precis så, därför har jag försökt att lagra lite. Helgens packande har till viss del varvats med poolhäng, "just in case". Det kan ju vara så att det är lika bra att passa på, det kan ju vara så att vädergudarna har andra planer för den svenska sommaren än jag har tänkt mig. Det har ju hänt förr, om man säger så...


Men ett är säkert, väder blir det, och blir det för illa får jag väl sitta inne och tugga saltlakrits och äta filmjölk!

lördag 1 juni 2013

It´s time for a Tiger

"It´s time for a Tiger" är den slogan som Singapores eget öl, Tiger beer, har haft sedan ölet började tillverkas på 30-talet. Det är en öl som är väldigt stor i de här delarna av världen, men jag tror inte den finns att få tag i på systembolaget i Sverige.


Bryggeriet finns här i Singapore och dit kan man bege sig för ett litet studiebesök om man tycker det kan vara intresssant, och varför skulle man inte tycka det, så dit begav vi oss!


Det ligger lite avigt till, men vad gör man inte för att få sig lite historia till livs, och med tanke på att det tog närmare 90 minuter att ta sig dit med kommunala färdmedel så blir det ju även en liten resa där man får se delar av Singapore, bara sådär lite grann på köpet.

Väl där får man en mer eller mindre digital föreläsning om bryggeriets historia tillsammans med en vandring genom lokalerna. Och visst är det lite intressant att få se bryggeridelen och få klart för sig hur själva processen går till (under förutsättning att man tycker det är kul...)

Det hela avslutades med en trevlig (och välsmakande!) ölprovnng av deras andra sorter i den mysiga puben som finns i anslutning till bryggeriet. En helt ok utflykt om man råkar befinna sig i stan och "har vägarna förbi"...