Promenad utmed floden

Första tanken när det här inlägget skulle döpas var någon variant av "a walk down memory lane", men det kändes så himla sentimentalt, och så ledsamt var det ju inte. Det handlar helt enkelt om gårdagskvällen då jag bestämde mig för att ta en liten promenad utmed floden bara för att insupa "den singaporianska atmosfären". Det är samma mysko känsla varje gång jag dimper ner, oavsett om det är här eller i Sverige. Jag måste liksom ta en promenad bara för att känna efter var jag är. Så nu är den promenaden avklarad och jag vet var jag är ;)

Med andra ord blir det bara en kavalkad av promenadbilder, bara för att påminna er lite om hur det ser ut här hos mig. (Visserligen är det inte så längesen
sist, men man vet ju aldrig...)

Det var sig likt, det har inte hunnit ändra sig speciellt mycket sedan sist. Bortsett från en eller annan ny restaurang efter vägen. De ploppar för övrigt upp som svampar ur jorden. Man vet aldrig vad som finns från en dag till en annan. Någon har sagt att här skulle man kunna äta ute varje dag och aldrig behöva gå till samma restaurang två gånger. Dels därför att det finns så ofantligt många att välja på och dels för att om man mot förmodan skulle lyckas äta sig genom de som finns, så är det bara att börja om för vid det laget har det öppnat en massa nya istället.

Naturligtvis är det en massa nya byggen på gång, de ploppar också upp på något svampliknade vis hela tiden. Och om det skulle råka förhålla sig så att det inte finns någon plats att bygga på, då kan man ju alltid riva något som redan finns bara för att kunna bygga något nytt.

Jag passerade även det pågående bygget av den tunnelbanestation som innebär en "liten förändring av vattenflödet", det där jag skrev om i inlägget att flytta en flod, hur man bestämde sig för att helt enkelt bygga om floden för att få tunnelbanestationen där man vill. Och det arbetet flyter på bra, om man säger så...

Visserligen har det hållit på ett tag, men det är väl inte gjort i en grisblink att styra om det hela. Men att kalla det för "temporärt" kanske kan diskuteras.

En varm och härlig promenad var det i alla fall och nu vet jag att jag är här!

Att flytta en flod

Om man skulle få för sig att bygga en ny tunnelbanelinje och om man skulle inse att det finns en flod i vägen, vad gör man då? Ja, jag kan ju inte svara för alla, men jag vet vad man gör i Singapore - man flyttar floden!

Här finns idag fyra existerande och väl fungerande tunnelbanelinjer, MRT (Mass Rapid Transport). Ett av mina tidiga blogginlägg från Singapore handlar just om tunnelbanan, denna mer eller mindre kliniskt rena och säkra förarlösa transportvariant. Men nu var det inte tunnelbanan i sig, utan hur man lyckas bereda plats för ytterligare en linje trots att det finns lite "saker i vägen"

För att bygga "the Downtown line" och få den där man har tänkt sig innebär det att man måste göra en omläggning av Singapore River. Man flyttar helt enkelt på en bit av floden. På något vis känns det som att man på andra platser kanske hade tänkt om när det gäller placeringen av stationen, men jag kan ju ha fel. Det kan ju vara så att det är ett mycket vanligt förfarande att "flytta på lite vatten", vad vet jag?

Hur som helst så handlar det om att gräva bort tonvis av gammalt förbrukat flodmaterial, köra bort det och fylla upp med nytt. Jag kan ju inte låta bli att fundera över vad de gör med det gamla. Var hamnar det? Bygger man ut någon ny landbit med det, eller kanske gör någon lite ny ö någonstans?

Jag har läst artiklar om bygget av den nya tunnelbanelinjen där man säger att det här är den största utmaningen man stått inför när det gäller utbyggnad av transportlinjer, och det kanske man kan förstå. Som jag har förstått sträckningen på den nya linjen, så kommer ytterligare en sträcka att gå genom mark som är "reclaimed land". Jag vet inte riktigt, men lite småläskigt känns det att det byggs upp mark för att sedan göra tunnlar och köra tåg genom dem. Men förhoppningsvis vet de vad de gör.

För egen del kan jag inte låta bli att fundera ibland på om inte Singapore, med sin lilla yta och alla sina tunnlar, i framtiden har chans till titeln vår tids Atlantis...

Singapore River

Singapore River är egentligen inte någon speciellt vare sig bred eller lång flod. Den är närmare bestämt inte bred på något ställe och sträcker sig bara dryga tre kilometer. Det är inte heller några större problem att ta sig över, men tanke på att på dessa tre kilometer finns det drygt tio broar där man kan byta sida, om man skulle vilja ha lite omväxling.

Just den här var det väl som lockade Herr Stamford raffles när han en gång upptäckte den lilla ön i Sydostasien. Då, 1819 när han landsteg, så såg han de möjligheter som floden skulle föra med sig och tack vare det blev det ett stort antal handelsfartyg som kom att trafikera vattnet.

Efter självständigheten 1965, påbörjades förändringen av omgivningarna till det som idag delvis utgör Singapores speciella skyline.

Idag trafikeras floden av turistbåtar som åker fram och tillbaka, och de omgärdande promenadvägarna trafikeras av flanerande eller motionerande singaporianer och turister med eller utan kamera i högsta hugg. Eftersom vi numer bor väldigt nära detta vatten, så gjorde jag ett litet strandhugg med kameran i högsta hugg en mulen eftermiddag, och resultatet blev lite bilder från närområdet!