tisdag 31 juli 2012

"Sport, det är sport, det är massor utav sport..."

Det är säkert fler med mig som kommer ihåg låten där Galenskaparna satte text till Sportspegelns signaturmelodi och verkligen rabblade sportord hela låten. Precis så känns det väl lite just nu, nu är det verkligen "sport, massor utav sport" hela dagarna!

Jag tillhör i och för sig de som gärna tillbringar ett antal timmar framför tv.n och följer våra tappra svenskar som befinner sig i London, så jag tycker bara det är kul, och det finns ju faktiskt andra kanaler om man skulle tröttna och vill se något annat. Men jag misstänker att det kan finnas en och annan som tycker att det är onödigt mycket av den varan just nu...

Jodå, som sagt, jag är en av de som ingår i statistiken över de som tittar på svenskarna som är i London för att prestera något bra och få med sig ett gäng medaljer hem, eller?

Just nu är det ju lite körigt på den fronten. De som skulle till London och plocka medaljer faller en efter en. "Silver-Emma" som skulle bli "Guld-Emma" fick punktering och blev bara(?) sexa och Jörgen Persson blev utslagen i andra omgången (inget ont om herr Persson, det är helt fantastiskt att fortfarande vara på topp när man är nästan 50, men finns det verkligen ingen som är yngre? I så fall känns det som om svensk bordtennis har ett problem att ta itu med). De leende svenska handbollstjejerna har fått stryk i sina två inledande matcher (fast det är ju inte kört än, det finns ju fler matcher att spela) och simningen verkar inte flyta på(!) speciellt bra.

När det gäller just simningen så var det ju några medaljer som redan var klara om man skulle ha trott på svensk media, men med Therese skadad och Sara som "tokdör" på slutet, så verkar det ju inte bli så enkelt som alla trott. Nej, nu är det kanske dags att byta favoritsport i sverige, och  varför inte till ridsport? efter idag kanske det är helt andra namn vi förknippar med os-medaljer, vem vet! Fast det kan ju inte vara så svårt att ta medalj på hästryggen, för om jag inte minns fel, så var det någon som, efter det att Rolf-Göran Bengtsson fick Jerringpriset, upplyste oss om att ridning inte var svårt överhuvud taget, eftersom det var hästen som gjorde jobbet...

Om det nu skulle vara någon som tror att vi brukar ta en massa medaljer i OS, kan jag upplysa er om att så inte är fallet. för att bevisa detta ska ni få lite svensk medaljstatistik från de senaste åren:

Barcelona 1992  1 guld, 7 silver, 4 brons
Atlanta 1996       2 guld, 4 silver, 2 brons
Sydney 2000       4 guld, 5 silver, 3 brons
Aten 2004           4 guld, 2 silver, 1 brons
Peking 2008:       0 guld, 4 silver, 1 brons




måndag 30 juli 2012

Typiskt manligt faktiskt

Något av det mest somriga som finns hos oss svenskar måste vara grillen! Få äro de som inte plockar fram detta sommarattribut så fort solen värmer något sånär när det börjar lida mot sommar.

Det innebär också att plötsligt behärskar alla svenska män matlagningskonsten, även de som under vinterhalvåret väldigt sällan befinner sig i närheten av spisen. Hur många är vi inte som under sommarmånaderna får höra något i stil med att "Älskling, i kväll fixar jag maten, vi tar och grillar något!" Vilket i realiteten betyder ungefär: "Älskling, om du marinerar lite olika kött och fixar några såser och andra tillbehör, så kan jag grilla köttet".


Men vad är det med karlar och grillar? Ta vad som helst ifrån honom, men rör inte hans grill! Ibland kan man ju fundera på om det har med någon väldigt urtida gen att göra, den där som kommer av att de skötte elden någon gång strax efter dinosauriernas tid. Inte vet jag, men något är det som händer som sätter sprätt på de manliga hormonerna när grillning kommer på tal.

Nu är ju läget det, att eftersom vi inte längre bor i hus, utan i lägenhet med balkong, så har vi fått gå ifrån det där med kolgrill och införskaffat en liten ynklig elgrill...jamen hur manligt är det då?? Så det är bara att konstatera att det inte bara handlar om elden, utan det är nog något magiskt över själva ordet "grill".

Oavsett vem som vänder köttet, eller vad som nu ligger på grillen, så är jag också en av dom som glatt skriver under på att grillningen hör svenska sommaren till - med eller utan paraply - och jag har lyckats hitta en sida med en massa olika grillrecept vilken kan vara bra att ta till när fantasin tryter.


Så oavsett vem som står för grillningen hos er, ha en bra fortsatt grillsommar!

söndag 29 juli 2012

Mysdag i soffan...eller inte...

Så kom den där dagen då makens semester tog slut och han återvände till Singapore, medan jag däremot tänker tillbringa ytterligare några veckor på svensk mark. I övrigt så bjöd gårdagen på ett strilande, stundtals hällande vattenflöde från ovan, så det hade säkert varit jättemysigt att kura ihop sig i ett soffhörn invirad i en filt med en bra bok och lyssna på regnets smattrande mot fönstren.

Gjorde jag det då? Nej, varför ska man stanna inne och mysa när man kan gå runt på en golfbana drygt fyra timmar i störtregn? Nu överdriver jag faktiskt lite, men det blir ju mer effektfullt så! Det regnade faktiskt bara på oss i ett par timmar, varav endast den ena var av den där sorten som känns som om någon står där uppe och häller ut vattenhinken över huvudet på en, så det var ju inte så farligt...fast frågan är om inte det där uttrycket "dränkta katter" fick en ett antal ansikten igår.

Nu råkade det ju vara tävling, och av någon outgrundlig anledning som jag fortfarande funderar över, så gick det ju bra! Så bra att jag till och med skulle vara med och fotograferas tillsammans med övriga pristagare efteråt - och det är nu det där med "dränkta katter" kommer in! Visserligen kanske jag inte tillhör de som är mest måna om frisyren och att håret ska ligga snyggt, men det här...!! Jag lovar att det där med att någon hällt en hink med vatten över huvudet inte var någon väldigt stor överdrift, men plåtade blev vi och förhoppningsvis är det kanske någon som kommer på att det kommer att skrämma bort all återväxt inom golfen när man ser hur det kan bli efter en fyratimmarspromenad i allt annat än solsken, så man kanske väljer att inte publicera det över huvudtaget.

Men efteråt är det ju i alla fall jätteskönt att sjunka ner i det där soffhörnet med den där filten och boken. Gjorde jag det? Nehej då! Sedan blev det krogsittning på stan i glada vänners sällskap, och eftersom vi är svenskar och befinner oss i Sverige, där man ska sitta utomhus för att det står att det är sommar i almananckan, då fick jag äntligen den där filten runt benen samtidigt som regnet smattrade mot det utfällda markistaket och åskan mullrade omkring oss. Småkyligt? Ja, lite, men mysfaktorn var hög!!

onsdag 25 juli 2012

Alternativ till sol och bad

Vad gör man en sommar när det bara regnar? Inte riktigt läge att åka till stranden, kanske. Men då är det tur att den finns, den där härliga, tysta och mysiga tillflyktsorten - skogen!


En favoritsysselsättning är att, med stövlar på fötterna och en påse i handen, traska ut i skogen och leta svamp.  Bara att vandra omkring bland de olika mjuka gröna nyanserna och lyssna på fåglarna, som är det enda som bryter tystnaden, är så underbart fantastiskt. Inte nog med alla nyanser av grönt, det är faktiskt så att det även doftar grönt bland blåbärsris och mossa. Hittar man sedan också svamp, så är det ju bara bonus!


Något säger mig, att den här hösten kommer det att bli precis hur mycket svamp som helst i våra skogar, så det är väl bara att utrusta sig med ett antal påsar i alla fickor så att det alltid finns tillgängligt. Eftersom jag blir kvar till mitten av september innan jag återvänder till värmen, så ska jag väl hinna med en och annan "trattis" också.

Så efter den obligatoriska fästingsaneringen (vilket visade sig vara mycket nödvändigt!) blev det en stekpanna fylld med godsaker och några smarriga kvällsmackor!




tisdag 24 juli 2012

Det du inte såg

Jag förstår om boken som Patrik Sjöberg skrivit tillsammans med journalisten Markus Lutteman skakade om idrottssverige när den kom ut 2011. För här, i boken "Det du inte såg", berättar Patrik om sitt liv som höjdhoppare och inte minst om de övergrepp han utsattes för av sin tränare Viljo Nousiainen.

Sjöberg berättar om sitt liv på ett naket och avskalat vis, såväl positiva som negativa bitar. Läsaren får veta hur det hela började, hur han hamnade på höjdhoppets bana och hur Viljo kom in i hans liv. Personligen tyckte jag början och slutet var bäst. Någonstans där i mitten blev det för mycket av samma för att jag skulle orka hålla intresset uppe. Visst var det kul att få följa med på vägen mot världsrekordet 1987, men som sagt, lite väl mycket omtugg för min smak.

Här delas det ut en hel del kängor till pampar inom idrottsvärlden, andra idrottare samt ett antal journalister. Patriks sanningar ställs mot journalisternas sanningar i fråga om alkohol, doping och droger.

Här finns en hel del paralleller men Zlatans bok och efter att ha läst klart kan jag inte låta bli att fundera över det där med "snäll svensk journalistik", som i alla fall jag har inbillat mig att vi har jämfört med många andra länder, men hur snäll är den egentligen? Det kanske snart är dags för en journalist att skriva en bok utifrån sin sida av saken...


måndag 23 juli 2012

My name is Bond, James Bond...

Tänk att det kan vara kul att titta på 50 år gamla filmer! Jodå, så kan det vara, åtminstone om man, som jag, är barnsligt förtjust i James Bond. Det som dock är viktigt i det hela, är att det ska vara de där "gamla hederliga" filmerna med studiotrickfilmade biljakter och en charmigt leende agent 007. Han som, efter att med ett slag fått fienden på fall och låst in honom i en garderob, hinner förföra någon vacker kvinna innan han förgör den kattklappande fruktansvärde finenden.

Ingen skugga må falla över vare sig Pierce Brosnan eller Daniel Craig, men några mer "riktiga" James Bond-filmer blir det inte. Som actionfilmer är de senaste helt ok, men som James Bond...nej det ska vara Sean Connery eller Roger Moore som presenterar sig: "My name is Bond, James Bond".

Det här betyder ju att alla lördagskvällar i sommar som inte är tilltänkta för övriga aktiviteter, kan jag sjunka ihop i ett soffhörn till en riktig nostalgifilm, och eftersom några redan är avverkade så börjar det ju närma sig modern tid - nu är vi ju framme vid filmerna från 70-talet och det var ju faktiskt nästan igår...

söndag 22 juli 2012

Svensk sommarfest

visst är det härligt med utländsk värme, och visst var det fantastiskt kul att vara på "äkta" fest i Bulgarien, men visst är det ändå något speciellt med det svenska (även om det just nu är onödigt kallt, men bortsett från det...).

För undertecknad, tillsammans med make och några goda vänner, golfnördar som vi är, började dagen med en underbart härlig golfrunda i Karlskoga. Att vi lyckats hitta en bana där vi, trots allt regn som falltit hinkvis från himlen den senaste tiden, kunde går runt torrskodda, plus att vädret var helt fantastiskt, gjorde att hade en helt fantastisk dag. För den som eventuellt kan vara intresserad, kan jag också berätta att det är en golfbana som var mycket trevlig, och det säger jag trots att resultatet visade något helt annat!


Kvällen fortsatte sedan med sommarfest tillsammans med fler goda vänner med allt som hör till en svensk sommarfest!  Förutom den obligatoriska grillningen i hällregn, hann vi även med en mycket prestigefylld krocketmatch medan skuggorna blev längre och längre och solen började söka sig nedåt bakom bergen.




Innan den försvann helt blev det även en sittning i den vedeldade bastun vid sjön , med tillhörande dopp. Om det var skönt...nja, det är väl en överdrift, men mysigt och väldigt speciellt...


Och visst är det underbart med svensk sommar, fast i ärlighetens namn, måste jag erkänna att när man vaknar en morgon i slutet at juli och det är 10 grader och blåser nordliga vindar, då kan man ju börja tvvla på företeelsen sommar liiitegran...

torsdag 19 juli 2012

Fest på bulgariska

Den stora anledningen till att vi åkte till Bulgarien var faktiskt att vi var bjudna på fest! Jodå, festen gick av stapeln i Bulgarien och det är ju en anledning god som någon att fara iväg...


50-årsjubilaren, som var föremålet för själva festtilldragelsen härstammar från detta land, och trots sina närmare 30 år i Sverige, så tillhör en stor del av hjärtat fortfarande hemlandet även om det numer finns två hemland.

Det var oerhört kul att få vara med på en traditionell(?) bulgarisk fest. Fast jag måste tillstå att det var första gången jag var med på en fest som helt och hållet fördes på två språk! Eftersom gästlistan bestod av 25-talet tillresta svenskar och minst lika många bulgarer, så blev allt sagt på båda språken.


Det bjöds på fantastiskt god (och mycket!!) mat, varav huvudrätten bestod av grillat lamm. Lammet hade grillats i åtta timmar i en lerugn vars lucka visade sig vara tätad med pizzadeg. Med tanke på tillagningstiden så var det kanske inte så underligt att det var så mört att det i princip släppte från benen bara man tittade på tallriken.


I Bulgarien äter och dricker man mycket och länge! Här handlar det inte om att äta upp förrätten tillsammans med en speciell dryck, för att sedan gemensamt få in nästa rätt med annan dryck och så vidare, nej, alla äter och dricker i egen takt, plus att var och en dricker vad man vill till det man vill. Allt ifrån öl och vin, till grappa eller rakiya gjord på egna druvor.


Vi fick även vara med om att dansa bulgarisk långdans. En dans där alla kan vara med, och den har ungefär samma effekt som ett gympapass! Det var många glada svettiga festdeltagare plus övriga restauranggäster som glatt deltog i denna tilldragelse. Såväl den inhemska befolkningen, som ett stort antal glada svenskar som tappert försökte följa med skiftande resultat - men kul var det!


Festen hölls på en restaurang i Albena med Svarta havet som närmsta granne, och att med den utsikten inta ett glas champagne till tonerna av inhemsk sång och musik  kändes absolut helt ok...


onsdag 18 juli 2012

Balchik - en pärla vid Svarta havet

Balchik är en liten mysig ort vid Svarta havskusten i Bulgarien. Det är en gammal stad som funnits sedan 500-talet f.kr. Idag finns ca 12 000 invånare som kan blicka ut över havet från sina hus som är byggda på ett terasslikande vis, eftersom staden ligger lite nedsänkt, omgärdad av branta kalkstensväggar.


Kalkstenen som man ser överallt, dels bergen som reser sig runt staden och dels i alla gamla murar, är anledningen till att staden kallas "Den vita staden".




I Balchik finns badmöjligheter, dels från badstegar ner från pirar och dels från ett par mindre stränder i direkt anslutning till strandpromenaden som löper hela vägen utefter stadens vattengräns. De små stränderna rensas dagligen ifrån nattens uppspolade alger med hjälp av ren muskelkraft.



För den som vill ha mer "vanliga turiststränder" är det bara åtta km till Albena med sin kritvita, sex km långa och 150 m breda, strand. Här är det mer fart och rörelse. Det finns solparasoller för den som önskar, det finns också tillgång till alla önskade vattenaktiviteter.Ett stort område med gott om hotell, restauranger och allt annat som man kan önska på en sol- och badsemester.



Denna vackra strand till trots, så måste jag säga att för egen del, så föredrar jag helt klart Balchik. Här är det lugnt, inte överdrivet många turister och helt fantastiskt härligt att sitta på någon av alla restauranger utefter strandpromenaden och äta den underbart goda bulgariska maten. Att det dessutom fortfarande är billigt gör det ju inte sämre på något vis.



Mellan Balchik och Albena kan man ta sig med buss som går en gång i halvtimmen, eller varför inte med cykel!? För en billig penning kan man hyra cyklar och cykla den 8 km fantastiskt vackra strandpromenaden. Eller närmare bestämt, tanken är att det ska gå att göra. Nu hade det rasat ifrån bergen, så vi kom inte ända fram, utan fick vända (eftersom vi inte orkade bära cyklarna över rasbiten i den 35-gradiga värmen), men en härlig och värmande vacker cykeltur fick vi.




Här och där vittnar påbörjade stillastående hotellbyggnationer om den något vacklande ekonomin som finns lite här och var ute i Europa. Men tanken är säkert att det så småningom ska bli ett antal hotell utefter strandpromenaden. än så länge är det inga stora hotellkomplex inne i balchik, utan det handlar om små mellanklasshotell. Vi bodde på ett helt ok hotell precis vid strandpromenaden för 400 kr/natt inkl frukost som intogs med en fantastisk utsikt på verandan.



Flyger gör man till Varna och därifrån är det ca fyra mil till Balchik. vägen från flygplatsen kantas av majs- och solrosodlingar. Tyvärr är det lite bökigt att ta sig dit med reguljärflyg. Vi hittade flyg med mellanlandningar i Wien (och hem även Dysseldorf), men eftersom svenska resebolag har resor till Albena går det även att boka flygresan den vägen.


Ett klart rekommendabelt resmål om man vill ha sol, värme, god och billig mat, samt ett resmål som inte känns överbefolkat och totalt uppbyggt för turismen utan där det genuina finns bevarat.





måndag 16 juli 2012

Bland molnen där solen alltid lyser

Så var vi tillbaka till Svedala igen efter en "mellanlandningarnas flygresa". Tyvärr så är det inte sådär väldigt enkelt att hitta en reguljär flygresa utan mellanlandningar till Bulgarien, men lite får man kanske stå ut med. Jag är ju ingen jättefantast av att flyga, men det skulle vara helt ok bara jag slapp det där med start och landning, fast det är ju lite svårt att undvika just de detaljerna...


Väl där uppe är det helt ok. Jag börjar andas normalt när flygvärdinnorna knäpper upp sina bälten och kliver upp ur sina stolar. Efter det kan jag till och med kosta på mig att njuta av vyerna genom flyplansfönstren. Resan den här gången gick bland annat över landskap som påminde mest om "Nya bondespelet", ni vet det där spelet där man köper och skördar olika grödor. Nu gör sig inte bilderna sådär fantastiskt bra, men jag tänkte skylla på skitiga flygpalnsfönster, och ni får försöka tänka er ett tydligt mönster av olika stora fyrkanter i varierande nyanser av grönt och brunt.


Vi passerade även härligt böljande "kullar" som skulle ha kunnat vara någonstans i trakterna där greve Dracula härjade när det begav sig.


Med tanke på att jag inte heller tycker speciellt mycket om när planet landar, så kändes det väl lite onödigt att behöva gå ner tre gånger innan vi äntligen nådde Arlanda. Eftersom jag alltid hjälper piloten att landa genom att trycka benen hårt mot golvet, så blev det nästan träningsvärksvarning efter hemresan.

Hur som helst, hem kom vi i alla fall efter en flygning med fantastiskt vacker solnedgång utanför fönstret. Och säga vad man vill, men ovan molnen lyser i alla fall alltid solen...


Nu ska här sorteras bilder (det finns ju en del!), sedan blir det nog en liten reseskildring från ett härligt Bulgarien.


lördag 14 juli 2012

Fredagen den 13:e i främmande land

Efter att varit snudd på att anlända till Arlanda ett dygn för sent så hamnade vi så småningom i Bulgarien där vi fortfarande befinner oss. Det var absolut helt ok att tillbringa denna "otursdag" i ett oerhört soligt och varmt klimat, och eftersom jag har förstått att detta väder inte riktigt nått Sverige ännu, så känns det ännu mer ok att befinna sig här, i Balchik, en liten mysig stad vid Svarta havet. Jag lyckas väl min vana trogen att få ett antal bilder härifrån med mig hem, så ni kommer säkert att få se lite av omgivningarna så småningom...men först ska det bli kalas - imorgon ska vi på fest och fira en kompis som fyller år! Tar med mig lite värme till veckan när vi återvänder hemåt!

söndag 8 juli 2012

Tankar från tredje våningen

"...och alla människor far ut på landet och nästan ingen vill gå kvar i stan..." så verkar det absolut vara just nu. Juli, semestermånad, och stan är i det närmaste öde.


När jag nu denna morgon sitter här på tredje våningen mitt i stan och sörplar på mitt kaffe, så känns det onekligen som om vi skulle vara några av väldigt få som befinner oss i stan. Det kan i och för sig ha med vädret och tiden att göra också. Det kanske inte är så många som beger sig ut och flanerar omkring i ösregn en tidig söndagmorgon i juli.

En och annan hundägare med vidhängande hund visar sig med jämna mellanrum, annars är det tämligen öde. Det känns som om det kommer att bli en sådan där dag då det absolut bästa man kan göra är att vira in sig i en filt och till smattret av regnet och ljudet av en och annan fiskmås försjunka i en bra bok.

Om man använder de här dagarna på rätt sätt, så är det också underbara dagar! Fast det är klart, alternativet är inte dumt det heller...


tisdag 3 juli 2012

Den som spar han har

Det är alldeles fantastiskt vad mycket man kan samla på sig för att använda vid "ett speciellt tillfälle", och nu pratar jag inte om sådant att ikläda sig, utan mer förtäringsbara varor.

Jag kan ha fel, men det finns säkert fler än jag som snålar på exempelvis kantarellerna som plockades och blev infrysta. Det är ju synd att ta dom till vardags, bara sådär. För att inte prata om den där hjotronsylten som ligger i säkert förvar på en hylla i frysen och väntar på det där speciella tillfället.

Även bland vinflaskorna finns det några godbitar som inväntar sin tur och att det ska bli rätt tillfälle...frågan är varför man gör så. I mitt fall har det vid fler än ett tillfälle resulterat i att jag har hittat mat i frysen med ett årtal på som gör att man häpnar, bara för att sedan låta påsen eller burken förpassas till soporna.

Nu tror jag väl kanske inte att vinet hyser så stor risk att gå den vägen, men bara för säkerhets skull bestämde vi att igår var en "alldeles speciell måndag", så då räddade vi en flaska rött och njöt i fulla drag av en "helt vanlig sketen måndag" och det var inte helt fel, det lovar jag!


Nu är det dags att ta en liten kortsemester, så vi styr mot Köpmannebro vid Dalslands kanal där vi ska besöka några goda vänner och förgylla(?) deras tillvaro några dagar.

söndag 1 juli 2012

"Single, Desperate and Ugly"

I Singapore börjar staten bli smått desperat, det föds alldeles för få barn och det finns alldeles för många singlar i landet. Vad gör då ett land där allt styrs så käckt av "farbror staten", jo man inför ett statligt dejtingprogram!


Myndigheten "Social Development Unit (allmänt känt som "Single, Desperate and Ugly) har sysslat med detta sedan sent 80-tal, och håller fortfarande på, fast den är numer omdöpt till Social Development Network.

En av den här myndighetens uppgifter är alltså att ”öka möjligheterna till interaktion mellan könen och lära ut sociala nätverksfärdigheter" - dvs att ha mer sex! Men eftersom sexet ska ske i ett förhållande och det är just det som människor i detta välmående land inte verkar ha tid till, så hjälper alltså staten till på den fronten. Många i Singapore har bra utbildningar och välbetalda arbeten, och priset som betalas för detta är då tydligen singellivet.




Om detta finns en lång artikel i dagens Svd, skriven av de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson , som sedan ett år sitter fängslade i Etiopien. Artikeln lästes med ett litet leende på läpparna och det blev många igenkännande nickar när det handlade om inställningar hos de dejtande.  Jag tror att den kan vara värd att läsa även utan att ha några relationer med landet ifråga, så om ni vill veta mer så finns den i sin helhet här.