En helg i Melaka, del 2

Som sagt, helgen i Melaka gav oss många nya intryck att smälta på vägen hem. Det fanns en hel del att se, en del mer intressant och givande än annat. Något av det mest färgsprakande (bortsett från blomstercyklarna då), var nog de graffitimålade husen längs Melakafloden.

Floden rinner rakt igenom staden, och där kan man, som på alla andra ställen som har vatten i staden, ta en båttur för att se allt från vattenhållet så att säga. Det gjorde vi, och bortsett från att vattnet verkade vara precis så smutsigt som det ser ut, och inte luktade ett dugg bättre, så var det en trevlig båttur som kantades av vackert målade hus och badande jätteödlor.

År 2010 startade staten "Melaka River Art Project", som innebar att graffitikonstnärer ombads att måla husfasaderna längs floden och resultatet blev minst sagt imponerande!

Vi gjorde även en promenad (anledningen var inte att hålla värmen, det gick alldeles utmärkt ändå!) till Bukit Cina, en av de äldsta kinesiska kyrkogårdarna utanför Kina. Här finns mer än 12 000 gravar, varav den äldsta som hittats ska vara från 1622.

Att gravar kan se ut på många sätt, det vet jag, men det här var första gången jag hittade en där någon fått med sig huset.

Marknader är naturligtvis ett måste när man är på sådana här platser, Melaka icke undantaget! Det finns div läckerheter att handla, såsom svart kyckling om man vill ha det, eller varför inte en torkad ödla att knapra på?

Ingen av dessa godsaker provades av oss, men däremot grillad liten fisk och "fiskbullar" i olika skepnad, dock utan något bejublat resultat. Men det fanns många som tyckte annorlunda.

Majoriteten av befolkningen är muslimer, men även buddhisterna utgör en stor andel av befolkningen. Sedan finns det även hinduer och kristna, så moskéer, tempel och kyrkor fanns det gott om. Nu besökte vi inte så stort antal sådana, utan gick väl mest lite pliktskyldigt in i några tempel, det känns ju inte som om vi lider någon brist på sådana där vi är "till vardags", men visst är de pampiga och vackra, och framför allt de där "små figurerna" som man ibland kan hitta på taket till dessa byggnader.

Ett mycket trevligt hotell bodde vi på. Centralt beläget och med väldigt trevlig personal. Tack Katarina för tipset!

En helg i Melaka, del 1

En härlig helg i Melaka har nu avverkats, eller vad det nu heter... Kärt barn har ju många namn som ni vet, och det här är väl inget undantag. Men som jag har förtstått det, så är Melaka det malaysiska namnet på staten som vi kallar Malacca, och själva staden heter likadant, fast med ett "city" efter.

Enligt en legend, så var det en prins som såg en mushjort stånga en anfallande hund i floden och blev så imponerad över den svages vinst över den starke och tog det som ett omen. Han lät genast uppföra ett kungarike på platsen och kallade det Melaka efter trädet han satt under. Jag skulle tro att det är just därför man kan hitta "rondellmushjortar" mitt i staden.

En lagom stor stad som är mycket trevlig och väl värd ett besök om möjligheten finns! Från Singapore tog det ca fyra timmar med buss, men eftersom det var en "första-klass-buss med massage" så kan ju inte resan gå annat än lätt...(det där med massage var väl inte något man inte kan undvara direkt, men ändå...)

Det är en stad som är lätt att ta sig fram i till fots, och om man inte orkar så finns det taxichaufförer som sitter och väntar i skuggan under något träd som för en billig penning kör dit man vill. Här finns även vackert(?) dekorerade cyklar som kör turistturer runt staden. Somliga till ett taktfast discoljud från en musikmaskin fastspänd där bak.

Melaka har en rätt brokig historia bakom sig och har varit kontollerat av såväl portugiser som holländare och engelsmän. Ett av spåren från den här tiden är det som återstår av fortet Famosa som portugiserna lät bygga, det vill säga porten som räddades av vår allas sir Stamford Raffles. Han lyckades spara porten från demolering då engelsmännen ville riva hela bygget för att inte holländarna skulle få tillbaks det efter att engelsmännen tagit det i besittning för att inte fransmännen skulle få det... Visst känns det som om vi i Europa alltid varit som en enda stor familj...!?

Ett jättemysigt café som varmt rekommenderas är Mods cafe, där vi "råkade" hamna två dagar i rad. Först och främst så fanns det olika sorters "finkaffe" (inget ont om malaysiskt kaffe, men ändå...), plus att inredningen var helt fantastisk. eller vad sägs om en orange folkvagnsbuss, en vägg klädd med olika ölburkar, en annan vägg försedd med gamla härliga vinylskivor, eller något annat av högt nostalgivärde?

Mer nostalgi fanns i mängder bland annat på Jonker Street, i form av div. antikvitetshandlare. Som vanligt med mer eller mindre attraktivt gods, allt ifrån fantastiskt vackra möbler i kollossalformat till något mindre åtråvärda glödlampor.

Att det beror på Europas inblandning eller ej, det kan man bara gissa, men här är i alla fall engelskan ett andra officiellt språk, och det fungerar hur bra som helst! Alla verkade kunna engelska, och de flesta riktigt bra, vilket gör att det aldrig är några problem att göra sig förstådd. Alla vi träffade på var också mycket vänliga och tillmötesgående och berättade väldigt gärna om vi ville veta något.

Eftersom vi hann med en hel del annat också på vår helgutflykt, följer en fortsättning...

Mot Melaka

Nu har jag tillbringat flera dagar i Singapore (två, eller så...) så nu är det dags att dra vidare!

Det låter faktiskt lite kaxigare än det är, men imorgon ska vi åka norrut på en liten weekendtrip tillsammans med goda vänner. Eftersom det var svårt att få ihop det med en passande helg (ni måste ju förstå att det är ett hektiskt liv , det där lyxhustrulivet"...;) så det blev just den här helgen.

Vi beger oss med buss till Melaka eller Malaka  eller Malacca, eller vad det nu heter, på Malaysias västkust. Eftersom jag egentligen inte vet speciellt mycket om denna plats, så ska det bli mycket spännande. Och i vanlig ordning så kommer det väl en rapport efter helgen.

Så ha en bra helg allihop - det ska vi ha!

Som en parentes kan jag bara säga att vi äter inte ris till allt hela tiden, om ni trodde det...

På plats för vinterförvaring!

Sådär, så var jag på plats och kan förbereda mig för vintern...den ni ska få i Sverige, alltså!

Resan gick bra, men lite onödigt tycker jag nog att det är att lämna marken klockan 05.10, fast å andra sidan får jag väl se det så, jag har ju i alla fall inte lång resväg till flygplatsen. Nu finns det alltså ett nytt flygbolag som lyfter ifrån karlstad, Nextjet, och jag hoppas verkligen att det går bra, så vi får ha dom kvar. Det fungerade ju inte så bra för föregångarna Skyways, det fick jag erfara den hårda vägen då de helt plötsligt inte fanns kvar och jag stod där med biljett och lång näsa.

Nu tycker inte jag det är så himla upplyftande(!) att landa och lyfta,  men eftersom vi var fem passagerare på planet ifrån Karlstad, kanske det är berättigat att gå ner och plocka upp fler i Norrköping! Kul? Nej inte speciellt, men kanske bra, vad vet jag...

Efter att ha hittat rätt flyg i Köpenhamn så har jag i alla fall landat på min vinterförvaringsplats, Singapore. Här var det mesta sig likt, lika varmt och härligt som vanligt, ingen risk för frostskador direkt. "Vår egen" lilla pool låg här och väntade och jag kan väl inte påstå att det var någon större trängsel i den direkt...

Just nu funderar jag på om jag skulle ta och göra något åt blombeståndet på balkongen, fast å andra sidan är ju eterneller rätt lättskötta...

Sommaren 2012

Så var det dags att summera sommaren 2012. I år var den lång, även om den inte var alldeles underbart vacker hela tiden...

Jag har tillbringat tre och en halv månad i Sverige i år, så länge har jag inte varit här sammanhängande sedan vi for mot Singapore första gången. Det har varit en härlig sommar, men det är ju lätt för mig att säga, som vet att jag får värme dit jag vänder näsan nu...

Det är dock inget som kan mäta sig med vår sommar här, luften, ljuset, dofterna, färgerna, ja det mesta är helt fantastiskt - till och med en regnig dag kan vara helt underbar. Synd bara att den varar så kort tid.

Nu är det i alla fall dags att dra vidare igen. Tisdag morgon lyfter förhoppningsvis planet härifrån mot Köpenhamn och där hittar jag sedan  ett plan som vill ta mig till min destination. Det är bäst att jag säger "förhoppningsvis", det har ju liksom inte alltid gått så bra med dessa flygresor till och från Karlstad...

Det har inte varit en sommar fylld med sol och bad, men gott om umgänge med goda vänner har det blivit och mycket tid har spenderats på golfbanor med intentionen att få den löjligt lilla golfbollen i de där stora hålen. Det har väl varit varierat resultat just på den fronten, men fantastiskt kul har det varit!

Som sagt, en bra sommar, men nu lämnar jag den för den här gången och låter er få ha hösten i fred!

Jesus i ny skepnad

En gång för sisådär 40 år sedan, fick två okända britter i 20-års åldern, Tim och Andrew, den geniala idén att skriva om Jesus sista vecka, och dessutom låta honom sjunga sig igenom den. Resultatet för de här unga herrarna blev en musikal som sattes upp världen över och med efternamnen Lloyd Webber och Rice så har de ju åstakommit en hel del mer genom åren...

För vilken gång i ordningen just Jesus Christ Superstar sätts upp vet jag inte, Det har säkert gjorts ett antal bra varianter och just den här versionen som vi såg på Göta Lejon i Stockholm under vår snabbvisit till storstan var inget undantag.

Med Ola Salo som Jesus, flankerad av sina lärljungar iförda skinnkläder, går allt i ett rasande tempo. Det sägs inte många ord under föreställningen, utan så gott som allt sjungs på sen och man får lite känslan av en slags parallell till idolhysterin inom musikvärlden med dyrkan och avundsjuka och allt vad det innebär.

Skådespelarna på scenen gör fantastiska insatser, för att inte prata om orkestern och ibland kan tanken slå mig, om man inte måste i princip vara elitidrottsman för att orka vara musikalartist.

Många skinnkläder med nitar och hårt sminkade lärljungar i en mycket dunkel och rapplig miljö, gör att kontrasten när Morgan Alling dyker upp på scen som Herodes i guldkläder nästan blir absurd. Men det är väl just den kontrasten som gör den scenen.

Texterna är omgjorda för att passa in i tid och miljö. Jag är helt övertygad om att Bruno Wintzell i den svenska uppsättningen ifrån 1971 inte bad sin omgivning att "klippa sig och skaffa sig ett kneg", inte heller sjöng Agneta Fältskog att hon alltid var "så cool och så sval", utan hon var mer "öm" i den ursprungliga svenska översättningen. Slutscenen är dock densamma, med Jesus upphängd på korset,  med orden "Min Gud! Min Gud! Varför har du övergivit mig?..."

Sammantaget en härlig kväll med några intensiva och fartfyllda timmar! Med tempot på scen är det nästan svårt att hinna smälta det som händer förrän långt senare, det behöver nästan gå ett antal timmar efter det att ridån fallit.

Och visst är det väl fantastiskt att de där herrarna Tim och Andrew en gång bestämde sig för att skriva musikaler, för jisses vad många fantastiska stunder de har bjudit många av oss på!

 

Not "same same" but very different

Säg den sol som varar beständigt... Idag har det underbara höstvädret bytts ut till ett något mer höstigt höstväder. Det stormar och regnar och någon där uppe har definitivt släckt lampan!

Trots detta ska det bli en bra dag om bara SJ kan fungera trots stormvindar (det är ju i alla fall ingen snö på spåret!) Idag ska nämligen ett gäng tjejer (för det var väl tjejer vi var?) sätta sig på tåget för vidarebefordran mot Stockholm för att där se Ola Salo som Jesus i musikalen "Jesus Christ Superstar"!