fredag 5 april 2013

Fallvatten

Jag har inte läst något av Mikael Niemi sedan "Populärmusik från Vittula" någon gång i början av 2000-talet, men nu funderar jag över varför jag inte gjort det.

"Fallvatten" av just denne författare, är en skildring av en svensk tsunami som drabbar Lule älv och människorna som bor runt omkring den.

Läsaren får följa ett antal mycket olika individer som drabbas av tsunamin och som kämpar för sitt eget och andras liv. Här finns mannen som inte vill dö trots att han befinner sig i sin älskade saab, den unga kvinnan som precis ska till att berätta för sina föräldrar att hon är gravid, den frånskilde mannen som bestämt sig föra tt ta sitt liv, men istället kommer att försöka rädda sin före detta hustru och hennes älskare. Vi får även stifta bekantskap med den mycket specielle dammarbetare, vars idéer och tankegångar kanske inte är som alla andras, en mors kamp för att hinna hem till sin dotter och flera andra personer som drabbas av flodvågen.

Det är många mycket speciella personbeskrivningar och många olika öden som skildras. Det går med en himla fart och just på grund av det hinner man inte lära känna personerna så speciellt bra, men det kanske är det som är meningen.

Hur som helst, så är det en bra och lättläst bok, där man gårna vill veta hur det går för alla inblandade, så det är svårt att lägga den ifrån sig. Alla klarar sig inte, men det är inte lätt att avgöra vem som ska klara sig och vem som inte gör det, här gäller nämligen inga regler som att "den gode går levande ur katastrofen". Lite signikativt är det kanske, då Niemi låter "sommarboken Populärmusik från Vittula spolas bort av vattenmassorna"...

6 kommentarer:

  1. Har inte läst något av Niemi, men får nog faktiskt göra det efter att ha läst din recension här. "Fallvatten" läggs definitivt till i min läs-lust-lista nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite speciell och klart läsvärd!

      Radera
  2. Låter spännande men just nu undviker jag allt som triggar min katastrofbenägna fantasi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kanske kan det vara lika bra att låta bli just den här.

      Radera
  3. Nästan samma här. Jag som älskade "Populärmusik från Vittula". Nästa bok som jag glömt namnet på var inte i samma klass, tyckte jag. Sedan har jag inte följt hans författarskap tills jag läste denna Norrbottenstory. Den enfaldiga domaren Herr Lidén säger en stark trea eller svag fyra. (gamla betygsystemet såklart):)
    Ha en fin helg

    SvaraRadera
  4. Låter väl som ett rätt rättvisande betyg, och visst var "Populärmusik från Vittula" i en klass för sig.

    SvaraRadera