tisdag 9 april 2013

I huvudet på en golfare

Ibland kan man fundera över vad som finns i huvudet hos golfare. Vad är det som gör att de, oavsett om det är 35 grader varmt och stekande sol eller 5 minusgrader och snöglopp, spenderar 4-5 timmar med att dra en vagn över en massa gräsmattor, svära över sand, vatten och missade slag och samtidigt hävda att det är kul? Om man ser det så, är det inte lätt att förstå vad som rör sig där innanför pannbenet...


Om någon sagt till mig för 10-15 år sedan att jag skulle vara en av "de där knäppskallarna", så hade jag toligtvis skrattat vedebörande rakt upp i ansiktet och sagt att det var det dummaste jag hört. Jag tillhörde nämligen kategorin som idiotförklarade alla golfare (inklusive maken) och kunde skaka i huvudet åt de som iklädde sig full regnmundering och klev ut på en golbana i hällande regn, istället för att kura ihop sig i ett soffhörn med en kopp te och en bra bok. Men man är väl aldrig sämre än man kan ändra sig...

Jag tillhör även de som hade väldigt svårt att förstå problemet med den här sortens spel. Jag menar, vari kan problemet ligga? Du får välja klubba helt själv, du får slå på en stillaliggande boll precis när du vill och det finns ingenting som får störa dig runtomkring. Plus att du ska få ner en yttepytteliten boll i ett hål som är mycket större än bollen. Hur svårt kan det vara?

Numer får jag erkänna att det är vissa problem att få det att fungera. Inte nog med det, jag har även nedlåtit mig till att ha sådana där fåniga "mössor" på klubborna plus en käck handduk som hänger och slänger på bagen. (Ibland kan man sjunka lågt...)

För övrigt är golfspråket ett språk för sig. Var annars kan du hitta "långa hål", eller att "en klubba för mycket" inte alls innebär att det handlar om flera klubbor, utan att det står fel siffra på den. En annan egenhet golfare har är att de tror att man kan få bollen att göra vissa saker genom att tilltala den. Varför vuxna människor tror att man kan få en boll att flyga längre genom att ropa "flyg" eller att stanna genom att ropa "stanna", det övergår egentligen mitt förstånd, men ibland ska man väl inte förstå allt...

För mig är golfen ett socialt spel. Dels har jag många kompisar sedan gammalt som spelar, och dels har den gett mig väldigt många nya underbara vänner. Man spenderar ju ändå ett antal timmar tillsammans när man spelar! Och tro det eller ej, det är ett härligt sätt att komma ut i naturen! Man kan faktiskt njuta av den samtidigt som man spelar (förutsatt att man kan göra två saker samtidigt), och med tanke på att man aldrig vet vad som kan dyka upp finns alltid kameran med mitt bland alla "måste-ha-saker" som har med själva golfen att göra.


Och är det något jag absolut inte ångrar idag, så är det att jag nedlät mig till att svälja stoltheten och blev "en av dem", de där fåntrattarna som går omkring och puttar bollar hela dagarna oavsett väder och vind...

För er som kanske funderar lite på detta, men inte vill komma ut på banan och se ut som nybörjare så kan ni träna på den typiska golfposén hemma i förväg. Det är nämligen ett måste på golbanan - i väntan på någon annan ska man luta sig litegrann med stöd av klubban och ha benen i kors, för så står en "riktig golfare"...



10 kommentarer:

  1. Du är härlig Marina....du kan få vilket "ämne"som helst att bli kul att läsa om...t o m golf.
    Jag är imponerad av alla som har tålamod att lära sig denna sport...själv la jag många timmar på att hitta glädjen att spela men det slutade med att jag sålde mina klubbor...och en del hade mössorna kvar....tror det kallas plast;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika, vad gullig du är! Sedan vet jag inte om man någonsin "lär sig" att spela golf, utan mer "kommer underfund med ungefär hur det går till"...

      Radera
  2. Jag är ingen golfare men du gör sporten mänsklig åtminstone, är nog på ruta ett när det gäller sporten som sådan! Du har min blessing, kram

    SvaraRadera
  3. Kul inlägg fyllt av entusiasm. Jag började spela på sent 70-tal och slutade i mitten på 80-talet. Det där med att göra två saker samtidigt var väl inte riktigt min grej. Jag blev inte fångad men hann i a f lära mig att golf inte är nåt enkelt spel även om jag lyckades lära mig att stå som en "riktig golfare". Idag tittar jag gärna på golf på TV. Imponeras just nu av att Tiger Woods är tillbaka på toppen.

    SvaraRadera
  4. Det är bara kvinnor som klarar av att göra två saker samtidigt. :) Många golfbanor ligger verkligen vackert så jag håller med. Sedan tror jag det var bra att du svalde stoltheten. Visst är det bra att man har olika intressen men jag har sett hur golfen ätit upp både förhållanden och äktenskap. I alla fall bidragit med några bollar. :) Lagom är nästan alltid bäst. Om man kombinerar det med annat är det en fantastisk sport på många sätt. Jag hade samma fördom som du när jag var liten. Jag hade sett fina damer knappt träffa bollen på Tylösands välkända banor. Sedan blev jag riktigt biten av kortbanegolf, 10 hål på ett fint ställe. Du har väl inte blivit bättre än din "gubbe"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland är det bara att inse det där med att "om inte Moses kommer till berget, får berget komma till Moses" eller hur det nu var... Bättre än gubben är jag väl kanske inte...i alla fall inte varje gång ;)

      Radera
  5. Jag har alltid haft svårt att förstå det där med golf, ungefär så som du beskriver. Men jag kan förstå idén med att vara utomhus och umgås, och jag förstår att det kan vara trevligt på det sättet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är trevligt på det sättet - också!

      Radera