torsdag 12 mars 2015

Changi Museum och the Asian Holocaust



Det finns gott om olika museer att besöka här, precis som i andra storstäder, och trots att det gått ett antal år sedan vi kom finns det hela tiden fler att upptäcka. Changi Museum är ett av de där jag inte varit tidigare, och det var en minst sagt omtumlande upplevelse.


När jag hör talas om andra världskriget så får jag automatiskt associationer till nazityskland och judeutrotningen. Annat som kan ploppa upp är Pearl Harbour och atombomberna över Japan. Att Japan var inblandat är klart att jag visste, men kanske aldrig har förstått i vilken omfattning. Så vitt jag kan komma ihåg så har jag inte hört om deras framfart sådär väldigt mycket under historielektionerna (eftersom historia aldrig var något favvoämne så kan det kanske möjligen vara så att jag inte lyssnade så noga just den lektionen, men bara kanske...), men efter besöket på Changi förstår jag att deras framfart var av rätt stor betydelse.


Samtidigt som de bombade Pearl Harbour så invaderades Malaysia och bomber föll över Singapore och Hong Kong. I februari 1942 gav Singapore upp och japanerna kunde ta över. De krigsfångar de tog hamnade i Changi Prison och det är precis det som museet idag berättar om.


Japanerna hade en idé som i mångt och mycket liknar den Hitler hade, men istället för judar så skulle de undanröja kineser, speciellt de "intelektuella". Under turen på museet hade vi en helt fantastik guide som berättade historier med sådan inlevelse så vi bara gapade. Jag kan ha lite svårt för guidade turer på museum, men den här var fantastisk.


Han berättade till bilder och brev om det som hände i krigets Asien. Det finns ett uttryck, "the Asian Holocoast", som syftar på japanernas dödande av kineser. Det finns inga säkra siffror, men man uppskattar att det dödades upp mot 20 miljoner civila kineser (siffror som varierar beroende av källa). Ett stort antal kvinnor fick tjänstgöra som "tröstekvinnor" åt de japanska soldaterna vilket innebar regelbunden våldtäkt och misshandel.


I Singapore genomförde man något som fick namnet "Sook Ching Massacre" mellan 18/2-4/3 1942 då "japanfientliga element" skulle rensas bort. Alla män mellan 18-50 år samlades ihop till en screening där man helt enkelt märkte de som inte gick igenom kontrollen med en triangel och de fördes senare till någon av landets stränder, radades upp och sköts ihjäl.


Hur många som dödades är inte helt klart, men någonstans mellan 50 000 och 100 000, beroende på vem man frågar. Klart är det i alla fall att utefter stränderna har man hittat ett antal massgravar där de som dödades under massakern begravdes.


Som sagt, en mycket uppskakande och samtidigt väldigt intressant utflykt och för er som råkar hamna i området så är det ett museum väl värt ett besök.

22 kommentarer:

  1. Ämnet historia var och är nog väldigt olika beroende på plats och tidpunkt.
    Vinklat som så mycket annat
    Otäckt, men ändå nyttigt att påminnas om vidrigheterna. Det borde göra oss människor i vart fall lite klokare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så du menar att man inte ska tro allt man läser?? Skämt åsido, visst är det så, det är därför det är så himla viktigt att alltid kolla upp flera källor, risken idag är att det första som hittas på internet blir till en sanning.

      Radera
  2. Krig tar fram de mest omänskliga drag hos människor.
    Rysanvärt..brrr
    Arma människor
    Tack Marina för återgivandet av ditt museibesök i bild och skrift.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan bara hålla med, det är så hemskt.

      Radera
  3. Måste också ha sovit under historielektionerna. Väldigt intressant och grym läsning. Undrar om vi människor någonsin kommer att lära oss någonting av alla hemskheter som ägt rum...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket tveksamt, tyvärr...

      Radera
  4. Mycket intressant!
    Men som sagt hemskt.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det värsta är att det händer hela tiden i mer eller mindre utbredd skala.

      Radera
  5. Den här biten av historien hade jag dålig koll på! Intressant och fruktansvärt! Man slutar ju aldrig att förundras över vad mycket hemska saker vi människor hittar på, tyvärr... (SV: Jag ska uppdatera om vad vi hittat på snart, när jag har lite bilder. Vet inte om det uppfattas som lyx av andra, men eftersom det är dyrt och onödigt så klassar jag det som lyx ;))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det tragiskt att människan aldrig lär sig utan bara fortsätter med samma hemskheter.
      Ser fram emot att se vad det kan vara, och jag kan hålla med om definitionen på "lyx".

      Radera
  6. Det var intressant. Hemskt att vilja utrota männinskor av olika anledningar. Alla krig är fruktansvärda och grymma, att vi aldrig kan få ett slut på eländet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det konstigt att det ska behöva vara så, men det verkar som om det inte går att få ett slut på det. Frågan är hur lång tid det ska behöva ta innan vi utrotat oss själva.

      Radera
  7. Historia var heller aldrig mitt favoritämne i skolan.
    Det du berättar om att japanerna dödade 20 miljoner kineser var helt nytt för mig.
    Kan ju då tillägga att man i USA hade koncentrationsläger dit japaner kom och det finns ett inte alls långt från där jag bor. Har dock aldrig varit där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fanns säkert väldigt mycket av alla de slag både här och där. Det var nog ingen av de inblandade som var bättre än någon annan om man börjar gräva ner sig i det som hände. Tragiskt och fruktansvärt är det i alla fall att det fortfarande sker på olika delar i världen och att människan aldrig lär sig.

      Radera
  8. Usch för dessa krig. Vi har också besökt några krigsmuseum bl.a i Seoul och Ho Chi Minh City. Man kan ju aldrig förstå vidden av allt lidande som krig innebär men man får en viss inblick.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väldigt intressant att besöka dessa platser, även om det samtidigt är väldigt läskigt.

      Radera
  9. Intressant!
    Ha det fint där borta! Kram/Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lovar att göra mitt bästa!

      Radera
  10. Håller med om att denna del av andra världskriget rabblas förbi väl snabbt i historieböckerna. Man får helt klart en annan mer direkt och känslomässig bild av kriget när man bor i ett land som var med. Spåren finns överallt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men visst är det så. hade vi inte hamnat här, så hade jag väl fortfarande trott att Pearl Harbour var det enda ställe som bombades av japanerna...

      Radera
  11. What.... Galet och fruktansvärt . Och tänk så lite vi lärt oss och att fortfarande ska vi människor försöka utplåna oliktänkande. Det gör mig ledsen. Nu måste jag youtube:a hundvalpar igen och hitta kärlek <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det värsta är att jag tror aldrig vi kommer att lära oss heller! Hoppas valptittandet hjälpte!

      Radera