fredag 31 juli 2015

Svenska hemlisar

Det sägs ju att "inget ont som inte har något gott med sig" och det kan man väl säga om den här sommaren. Allt regnande har ju gjort att svampen växer så det knakar. Nu är väl i och för sig det bara gott om man uppskattar att leta svamp, men det är ju trots allt rätt många i vårt avlånga land som roar sig med detta ibland, varav jag är en.


Just det här med svamp, främst då kantareller, har något magiskt över sig. Att ha sitt eget kantarellställe i skogen är väldigt speciellt och bara möjligen den man tycker extra mycket om kan får reda på var det är.

Annars är ju det en av sakerna man inte frågar, nämligen var någon har hittat sina kantareller. och om man skulle drista sig till att fråga, så får man något svävande svar tillbaka att det är "borta vid åsen" eller något liknande. För att vara helt på den säkra sidan att vederbörande inte hittar dit så har man innan man svarar säkerställt att "borta vid åsen" innefattar ett område av sisådär två kvadratkilometer. För tänk om någon skulle hitta till mitt kantarellställe!

Nu finns det faktiskt riktigt bra kamrater som berättar, eller kanske till och med visar, sina fyndplatser, men då inträder ytterligare en oskriven regel. nämligen den att man går inte ensam tillbaka och vittjar någon annans kantarellställe! Och skulle man mot förmodan göra det så gäller det att det är vid en tidpunkt då man absolut inte riskerar att bli ertappad. Plus att man efteråt behöver brottas med ett mycket dåligt samvete, för just det gör man bara inte som regelrätt svensk! För tänk bara känslan när sedan kompisen kommer och berättar att någon redan plockat alla gula läckerheter och du måste stå där och hålla med om hur hemskt detta är samtidigt som du vet varifrån alla nyinfrysta kantareller kommer från...


Nej, det är bara att gå ut i skogen och leta reda på dina egna fyndplatser och hålla dem hemliga och njuta av att det bara är du i hela världen som hittar just till de platserna...

10 kommentarer:

  1. Kan inte låta bli att asgarva här. För allt du skriver är ju såååååå sant. Vi har letat svamp en enda gång och var smarta nog att låta svampexperter som fanns tillhands titta på dom. De var utom sig av glädje. Det var inte vi. 80 procent av det vi hade plockat var väldigt sällsynta giftiga svampar som experterna ville behålla till sin utställning. Resterande 20 procent var maskätna svampar.
    Alltså frågade jag några svamptokiga kompisar vart deras favoställe låg... ja, du skriver ju utgången av historien själv.
    Alltså köper jag kantisarna för just nu 298 kronor kilot på den lokala Ica...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jisses avd pengar jag tjänar varje gång jag är i skogen! Måste göra det oftare...;)

      Radera
  2. Nu blir jag avundsjuk Marina. Jag tycker mycket om att plocka svamp och här finns givetvis ingenting i torkan. Har aldrig hittat svamp här även om det lär finnas vissa sorter.
    Det där med hemliga svampställen stämmer helt klart. Har du varit på ett sådant? ;) Ser underbart gott ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl som med de flesta andra, man har sina egna ställen, och sedan hoppas man ju alltid att ramla över någon annans...;)

      Radera
  3. Sant allt du skriver, så är det!
    Min man fick denna kommentaren på en svampbild från skogen när jag plockar kantareller "Du vet att man med hjälp av fotot kan få fram kordinaterna". Vet inte hur det funkar och med det är ju ett tips, för många lägger ju ut bilder på Facebook från skogen när de hittat sin guldplats.
    Kram Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset, det kan ju vara värt att testa...;)

      Radera
  4. D och Nelson har några "egna ställen" som jag får njuta av.
    Jag lider med BP, 298:-/kilo på ICA.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med, det kändes väldigt dyrt, och framför allt så torra och ynkliga som de där kantarellerna i affären brukar se ut så...

      Radera
  5. Kantareller! Oh, vad gott! Finns ju inte att plocka här i UK och så har vi ju inte heller någon allemansrätt. Detta inlägg var frestande!

    SvaraRadera