onsdag 24 april 2013

Sonat till Miriam

Linda Olssons bok "Sonat till Miriam" är en känslosam och till viss del sentimental bok om en mans sökande efter sitt okända förflutna.

Sonaten är det musikstycke huvudpersonen och kompositören Adam skriver och tillägnar sin dotter Miriam som han nyligen mist. Efter dotterns död börjar Adam söka sina rötter och det blir en resa genom såväl olika länder som genom känslor och upprivande av gamla sår.

Jag har en känsla av att boken är tänkt att vara uppbyggd som en sonat, ett verk med flera satser. Till att börja med en "långsam sats med förtätad stämning" och sedan följer kärnan, eller den känslomässiga drivkraften. Sonaten är sedan återkommande stycken som på något vis går i varandra.

Jag tyckte om boken, den var varm och känslosam på ett mysigt vis. Jag tyckte om huvudpersonen och de människor han träffar i sitt sökande. Däremot är det ingen bok som jag för upp över "mina favoriter", men det kan ha att göra med försöken att hålla "sonatformen", eftersom det kändes som att styckena gick i varandra så till den milda grad att jag hade lite svårt att hålla ordning på vem som var vem och fick bläddra en hel del fram och tillbaka, men det kanske var meningen.

Kanske väl lågmäld och finstämd för mig, men absolut en bok värd att läsa.


9 kommentarer:

  1. Svårt för Linda Olsson att följa upp sin debutsuccé...

    Jag tyckte att Nu vill jag sjunga dig milda sånger var helt okej, men inte så kanonbra som många andra tyckte. Jag köpte i alla fall Sonat till Miriam när den kom, men måste faktiskt erkänna att jag inte läst den ännu... Alla dessa böcker man inte hinner läsa!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det blir ju en del sådana. Jag har inte läst "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", men jag kanske borde göra det...

      Radera
  2. Låter faktiskt som en bok för mig.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag har börjat läsa den en gång...men tror aldrig jag kom längre än till sidan 20 ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, känner man så tidigt att det absolut inte är något man tycker om, är det nog lika bra att lägga ner.

      Radera
  4. Har inte läst nån bok av henne ännu, men lägger namnet i min lista ;o)

    Avslutade nyss Ingrid Betancourts bok och den var fängslande! 616 sidor som jag nästan sträckläste. Det känns som om jag fortfarande vandrar med henne i djungeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med - en fantastisk bok!

      Radera
  5. Jag fastnade någonstans mitt i och har inte kommit vidare ännu... Ska göra ett nytt försök!

    Nu vill jag sjunga dig milda sånger är en av de vackraste böcker jag läst. Tre gånger har jag läst den. Det är något verkligt speciellt som går rakt in i hjärtat på mig...

    Hälsar en som precis hittade hit :)

    SvaraRadera