fredag 25 september 2015

Oönskade grannar

Jag anser mig vara en djurvän och försöker ta hand om djur och natur efter bästa förmåga, men även det kan ha sina gränser.

Vid stugan har vi väldigt många grannar som vi egentligen inte tycker sådär väldigt mycket om. Visst är de flitiga och de underhåller sina bostäder något alldeles fantastiskt bra plus att de verkar aldrig tröttna på att arbeta. Så långt är allt väldigt bra, men om de kunde hålla sig till sina egna och låta oss vara ifred! Det är väldigt svårt att kunna sitta utan att de kommer och stör, och det är minst sagt enerverande! Nu har jag bestämt mig för att förklara krig mot mina grannar!

Det jag pratar om är de myror som bygger sina stackar på tomten och har bosatt sig mellan huset och sjön vilket är något irriterande om jag säger så... Ja, jag vet att de var där före oss och jag vet att de bör få fortsätta bo och att de har byggt upp ett enormt samhälle där i och under stacken, men jag vill inte ha den kvar där!

Det är med väldigt dåligt samvete jag sitter och planerar mina illdåd och hur jag ska kunna förstöra tillvaron för de små liven. Min första plan var att försöka flytta stacken i höst, det vill säga ta den i skottkärran och helt enkelt hälla ut den i skogen, men jag vet inte om det fungerar. Nu hörde jag att man kan köra ner ett spett i stacken och röra om så de stackarna(!) fryser i vinter och vill flytta av den anledningen.


En annan metod skulle kanske vara att skaffa en liten gröngöling eller björn som kan äta upp de små varelserna. Kanske ingen ultimat idé, men tanken är ju bra... Jag antar att det är ungefär vad som har hänt i fallet med den övergivna bostaden jag hittade i skogen. Kanske inte just björn, men den har förmodligen drabbats av någon annan hungrig varelse. Precis så skulle jag vilja att mitt grannhus såg ut. Elaka tankar? Ja kanske, men man kan ju inte vara snäll hela tiden...

22 kommentarer:

  1. Luring! Men jag tror att jag avråder från att skaffa björn. Tänk på att den kommer att äta upp alla dina bär ;)

    Nej, det kan bli lite enahanda att vara snäll 24/7. Det är uppfriskande med en liten elakhet då och då. Åtminstone i tanken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får väl avstå från björnen då - suck - just med tanke på bären alltså...;)

      Radera
  2. Vi hade problem med myror för några år sedan och valde att kombinera två av dina tänkta åtgärder. Stacken flyttades först ett år och året efteråt tog vi till järnspettet. Nu har vi inte längre några problem med myrorna även om dom fortfarande är våra grannar. Lite längre bort bara och inte längre så benägna att besöka oss. Dom har hittat andra vägar att vandra. Jag känner mig fortfarande lika snäll som tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset - ska testa er modell och börja med flytten här i höst någon gång.

      Radera
  3. Hahaha, låt grannfejden starta ;)
    Lycka till

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det känns som om jag behöver det!

      Radera
  4. Usch för besvärliga grannar! I detta läget kan du inte vara så snäll, ta spettet!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska börja med en "liten flytt" så får det bli spettet sen.

      Radera
  5. Hmm... mina fiender är kajor och skator!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog så illa kanske, men de biter en åtminstone inte ;)

      Radera
  6. Det var då verkligen en hög myrstack måste jag säga. Nu gillar jag myror, de gör ju faktiskt nytta sägs det. Jag fascineras över deras flit och konstruktionskunskaper. Att ha myror som grannar skulle nog inte störa mig, förutsatt att de inte våldgästar mig inne i hemmet. Så skulle jag nog också "bränna ut" dom, även om det skulle svida!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inne är de inte tack och lov! och jag tycker också om myror, men när de blir ett hinder från att sitta vid strandkanten utan att bli attackerad, då har de liksom gått över gränsen...

      Radera
  7. De är verkligen ena arbetsamma och luriga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är de, men på något vis så känns de trevligare på avstånd.

      Radera
  8. För mycket är bara för mycket. Så enkelt är det.
    Vi har haft oerhört många nybyggda myrstackar i år. Överallt. De verkar ha fått dille på att bygga stackar. Har hört att de är väldigt många som har märkt samma sak.
    Så här har vi markerat att det är vårt ställe och inte deras med att flytta dem "utomlands". När vi hade katter älskade den ena av dem att pinka i stackarna och naturligtvis så sprang myrorna till skogs. Men nu är katterna döda och inga nya har kommit istället, så myrorna flyttade tillbaka när sikten blev klar. S.a.s. Så här är ett evigt flyttande över tomtgränsen.
    Lycka till med din ickeönskade stack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmmm...det kanske räcker med att be grannens katter göra sina behov på rätt ställe...;)

      Radera
  9. Myror kan verkligen ställa till det om de kommer in inomhus.
    Det tycker jag inte alls om. Då blir jag riktigt elak.
    Utomhus går det väl an om de håller sig där.
    Du får berätta vilken av dina planer du sätter i verket. :)
    Man kan inte alltid vara snäll. Håller helt med dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, jag vet inte om jag tycker de är så roliga utomhus heller, de är alldeles för många och alldeles för nära!

      Radera
  10. Jag håller tummarna för dig. Ibland får man se mellan fingrarna och sluta tänka på att stor inte ska ge sig på liten, att de möjligtvis var där först. Kan de bevisa det på någon lagfart? :) Välskriven lockande text.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förhoppningsvis finns det ingen lagfart ;)

      Radera
  11. En del grannar är helt enkelt svårare att samsas med och eftersom man är så dålig på myriska så är det svårt att kommunicera ;-). Hoppas du kom på något bra sätt att åtgärda ditt grannproblem. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fortfarande inte gjort något åt det, den hemska sidan av mig tänker att det är bättre att vänta tills de kryper in i sin mysiga stack och slå till då de minst anar det...men vi får väl se...;)

      Radera