fredag 28 juni 2013

Ska vi dra en spader?

Det fanns en tid då det första som packades ner när vi åkte någonstans var en kortlek. Ni vet en sådan där hög med 52 kort som förekommer i de fyra olika varianterna ruter, hjärter, klöver och spader. (Jag lovar att de finns på riktigt också, inte bara på datorn...)Vi spelade alltid kort (alternativt något annat spel) när vi träffade kompisar, Vi hade ofta spelkvällar då vi satt till långt inpå natten innan vi gav oss.


Det händer inte så ofta numer, vilket är lite tråkigt, men när det väl händer är det i och för sig väldigt kul! Vi har alltid varit en "spel-spelande familj". Det finns en garderob fylld av spel, eftersom det blev ett nytt familjespel varje julafton i många år. De senaste åren har det varit lite sämre, men jag tror att de flesta varianter av spel har spelats och de flesta finns i någon version i garderoben.

Jag tillhör än idag den utdöende rasen som hellre lägger patiens med en riktig kortlek än använder datorn. Jag vill blanda själv och det är något visst med det där "flappljudet" när kortleken blandas, så det så! Att kortspel har varit populärt länge är inte så konstigt eftersom de första kortlekarna dök upp i Europa redan i mitten av 1300-talet, och då kom de via handelsvägarna österut där de redan förekommit rätt länge. Det skulle dock dröja ytterligare dryga 100 år innan de dåvarande symbolerna svärd, klubba, pokaler och mynt byttes ut mot våra nuvarande klöver, ruter, hjärter och spader.


Kortlekar finns väl för övrigt i alla möjliga utföranden, även om den mest kända måste vara våra Öbergs-kort som nu har funnits i över 100 år. Vem vet, det kanske är värt att lägga undan en i någon gömma, det kan vara lönsamt, 1983 såldes nämligen en kortlek i London för en miljard kronor! Det kan i och för sig dröja ett tag, speciellt med tanke på att just den kortleken var från 1400-talet...men man vet ju aldrig...



10 kommentarer:

  1. Visst är det en härlig känsla att ta fram ett riktigt spel och sätta sig vid köksbordet - och umgås!

    SvaraRadera
  2. Vi har också vandrat samma väg som du och din familj. Synd. Jag älskade de gamla spelkvällarna långt in på nätterna. Så många skratt, värme och gliringar som studsade mellan oss. Ett trevligt sätt att både umgås med familjen och med vänner. Personligen gör jag allt för att inte drabbas av datorns alla spelmöjligheter. Bara på trots. I sommar har jag bestämt mig för att damma av gamla spel. Regniga sommarkvällar är perfekta. Det är klart att det ska vara kort från Öbergs. En klassiker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett fantastiskt roligt vis att umgås på!

      Radera
  3. Det är kul att spela kort och grekerna gör det ganska ofta. De brukar bli imponerade när jag blandar kortleken med det där "flappljudet".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte dumt att kunna imponera på någon med så små medel ;)

      Radera
  4. :) Kul, hade nästan glömt bort hur mycket vi spelade kort på högstadiet i skolan!
    Intressant läsning!

    Christina, när du säger det så kommer jag ihåg att jag oxå någon gång blandat någon kortlek och att grekerna blev lite småimpade... de brukar blanda genom att hålla kortleken i ena handen och blanda med den andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade jag också nästan glömt i det hela! Det var ju halva (om inte hela) nöjet med att få börja högstadiet, man fick vara inomhus på rasterna och spela kort!

      Radera
  5. Jag älskar också att lägga patiens "på riktigt" :)
    Är dålig på kortspel, men har hittat en handbok här hemma, ska nog försöka lära mig och sedan börja spela med dottern eller annan hugad partner!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör det - det är faktiskt ett riktigt kul sätt att umgås :)

      Radera