onsdag 26 april 2017

Djävulens tonsteg

Året är 1978 och den elvaårige Jimmy mördas precis innan han ska öva med gosskören i kyrkan. Polisen börjar kartlägga Jimmys bekantskapskrets från bästa kompisen Elias, mellan vilka det rådde någon slags hatkärlek, till körledare och kyrkpersonal samt den lite mer suspekta umgängeskrets Jimmy omgav sig med.

Samtidigt ska en ökänd bankrånare friges efter ett avtjänat fängelsestraff och ju längre polisutredningen pågår, desto mer är det som tyder på att den undre världen har kopplingar till kyrkan och kanske även till mordet på Jimmy.

”Djävulens tonsteg” är den första boken i en trilogi av författaren Hans-Olov Öberg om den unge Elias och polisen Benny Modigh. En polis som är udda på så vis att han besitter vissa övernaturliga förmågor att ”känna stämningar” hos andra. Elias är en speciell pojke som resonerar och tänker på ett vis som är mycket ovanligt för en 11-åring.

Jag är inte helt säker på vad jag tyckte om boken. Stundtals riktigt bra och stundtals blev den bara konstig. Den stora behållningen var nog alla tidstypiska beskrivningar. Eftersom jag är uppväxt under den tid då handlingen utspelar sig var det med många igenkännande leenden jag läste om händelser i världen och vad tv-tablån hade att erbjuda.

En helt ok bok men utan att på något vis avslöja något så kan jag tillstå att jag inte tyckte om slutet. Det blev lite konstigt och förtog lite av den tidigare handlingen. Trots allt så tänker jag nog ändå ge nummer två i trilogin en chans, bara för att…

Boken presenteras som en ”spänningsroman” och jag kan inte låta bli att fundera över skillnaderna mellan spänningsroman, kriminalroman och deckare, eller om det inte finns några skillnader alls egentligen?

6 kommentarer:

  1. Den boken vill jag inte läsa. Det övernaturliga skrämmer mig... Men det låter ju kul med det tidstypiska - minns 1978 som om det vore igår. För det var det väl? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt - det var absolut igår! och så mycket övernaturligt var det inte så det skräms, fast å andra sidan finns det många böcker som är bättre.

      Radera
  2. Jag har läst boken och är väldigt ense med dig om innehållet. Speciell är den och slutet var märkligt.
    Är inte helt säker på att jag vill läsa nr två. Men kanske.
    Och skillnaden mellan spänningsroman, kriminalroman och deckare har jag inte eller förstått.
    Tack för en fin recension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Slutet var mycket märkligt, och på något sätt blev det ett underligt antiklimax som inte stämde på något vis.

      Radera
  3. Japp, den boken är nå't för mig, mest på grund av att Benny Modigh påminner om Allison Dubois i tv-serien "Medium". Älskar den serien:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, så mycket påminner de inte om varandra. Polisen ifråga "ser" ju ingenting, utan bara "känner på sig" på ett lite annorlunda vis. Du får väl läsa den och säga vad du tycker sen...

      Radera