fredag 2 maj 2014

the Proboscis Monkey

Bortsett från de underbara sköldpaddorna så var nog den charmigaste bekantskapen under Borneoturen the Proboscis Monkey, eller näsapan som den heter hos oss i Sverige. Och "näsapa" låter kanske något bättre än "snabelapa" som den borde ha hetat om det varit direktöversatt, men det var väl någon som tyckte att det var mer befogat med namnet näsa än med snabel.


En mycket fascinerande varelse är det i alla fall. De lever tillsammans i grupper där det finns en "överhane" som har hand om sin grupp som normalt består av 10-30 individer. Varje grupp är som ett litet harem där det finns en överhövding, ett antal honor och deras avkommor.


Det kan vara lite svårt att tro, men faktum är att ju längre näsa hanen har, desto mer attraktiv verkar han vara. Det är hanen som har den hängande näsan som, om den är riktigt vacker, når upp mot 10 cm och hänger ner över munnen medan honan har en lite gulligare typ av uppnäsa.


Det var verkligen en speciell känsla att se den store hanen, som kan uppnå en vikt av 20 kg, sitta och vaka över sin grupp från en klyka i ett träd. När han sedan tog sats och gav sig iväg svingandes från träd till träd var helt fantastiskt.


Vi fick se massor av grupper med näsapor under våra flodturer och det är där de håller sig, i närheten av vattnet. Den är för övrigt en duktig simmare och enligt vår guide hoppar de gärna ner i floden även om vi inte fick bevittna just det.


Tyvärr så tillhör också näsapan en av vår jords utrotningshotade arter. Även den har fått lida för att  regnskogen, som de såväl bor i som lever av, huggs ner och dessutom jagas den för sitt kötts skull som av många inhemska invånare anses vara en delikatess. Numer är den tack och lov fridlyst, så den får varken dödas eller tillfångatas.


Jag får väl återigen erkänna att jag har en bit kvar tills jag uppnår naturfotografsklass a la herr Landin eller någon annan känd djurfotograf, men försöken var många och resultaten av mycket blandad klass. Nu får ni hålla tillgodo med mina tappra försök att få sötnosarna att fastna på bild, och om ni inte ser hur de ser ut, eller tycker att ni vill få en tydligare bild av apan rekommenderar jag att leta på nätet - där finns många exempel på de som lyckats bättre än jag gjorde!!


Himla tur att jag köpte med mig en alldeles egen Proboscis Monkeysom satt så snällt och poserade när jag tog kort. Att ett litet "gosedjur" kanske inte är direkt vad jag behöver är en annan historia... men ibland måste man få falla för frestelser som inte alltid är så väl genomtänkta...


20 kommentarer:

  1. Fascinerande apor, på den fjärde bilden ser han lite mänsklig ut där han sitter på grenen.
    Visst är det roligt ibland med lite spontana inköp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han såg verkligen jättemänsklig ut där han satt och jäste på sin gren!

      Radera
  2. Jag tycker att du kan vara mycket tillfreds med dina foton. Jag behöver inte alls ut på nätet för att veta hur näsapan ser ut. Det har du visat så bra.
    Visst är det trist att ständigt höra ordet utrotningshotad när det gäller vilda djur.
    Barnbarnet Alice som är gosedjursfantast kommer på besök idag så då ska jag visa henne ditt inköp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas Alice tyckte att jag gjorde ett korrekt inköp! Han ska få följa med mig hem till Sverige och få en plats i min bil så han alltid är med mig!

      Radera
  3. Verkligen fascinerande apor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de är! De är "fulsnygga" på ett mycket speciellt vis, och så charmiga!

      Radera
  4. Förstår att du valde att ta med dig en hane hem. Där finns lite att nypa i. Bilderna dög bra. Intressant som vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den näsan går inte av för hackor!

      Radera
  5. Håller helt med Bosse. Kul att läsa om apornas samhälle, snacka om vem som är patriarken där, ingen jämnlikhet där inte. Å du, den sötingen hade jag också köpt. Han är betydligt sötare än hans levande kusiner;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, där har jämställdhetsministern lite kvar att göra ;) Och visst var han riktigt jättesöt. Tyst och snäll är han också!!

      Radera
  6. Vilka underbara djur!
    Såå lik oss människor!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många liknande drag finns det. Frågan är om det är de som liknar oss, eller om det är vi som liknar dom...

      Radera
  7. Coola! Även om jag har väääldigt svårt att förstå att de där näsorna skulle vara attraktiva, haha. Men det är väl tur att preferenserna är olika här i världen ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är tur att vi inte har riktigt samma värderingar...;)

      Radera
  8. Jag tycker dina bilder duger gott. Och det där med att komma hem med något som man egentligen inte tänkt sig händer ju lite nu och då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alldeles för ofta skulle jag vilja påstå...;)

      Radera
  9. Verkligen spännande att se dessa apor - som jag bara sett på TV.
    Ditt inköp tycker jag var alldeles utmärkt. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du tyckte om min nye vän ;)

      Radera