tisdag 18 oktober 2011

Koreanska druvor med vinbärssmak

Hur miljömedvetet är det att befinna sig i Singapore och inhandla vindruvor från USA? Inte så mycket, eller hur?

Tro´t om ni vill eller ej, men det kan vara svårt att få tag i frukt och grönt från närområdet. Mycket kommer från Europa och USA. Men jag försöker faktiskt hitta det som är odlat närmare. Det roliga i kråksången är, att inte nog med att det är fraktat runt halva jordklotet, det är dessutom dyrare, men det verkar som om det är de varorna folk vill ha...

Nu skulle jag i alla fall ha vindruvor och hur svårt kan det vara!? Nehej, det var bara druvor från USA, gröna, fina och troligen välbesprutade för att hålla sig.

Men då hittar jag dom plötsligt - vindruvorna från Korea - "Hwaseong grapes", dom skulle jag ha! Mörkblå och vackra!


Att stoppa en sådan i munnen var faktiskt en av de mer mystiska smakupplevelserna jag har haft. Ni vet ungefär den där känslan man får om man tror sig stoppa en vindruva i munnen, som visar sig vara en oliv. Det var en mycket mystisk smak, någon slags blandning mellan svarta vinbär och blåbär...fast ändå inte...

Hur som helst, de här druvorna kallas tydligen även för "Honey grapes", och odlas i Korea. Det var en spännande bekantskap och jag tror faktiskt att de kommer att dyka upp igen på mitt bord!

12 kommentarer:

  1. Hursomhelst var de roligt att du fick testa dessa druvor. Själv är jag bortskämde vad gäller gul mangos. Den malaysiska, 2 varianter och den indiska, är långt ifraän den filippinska. Så det är sällan vi äter mangos här hemma numera.

    Själv handlar jag alltid all frukt och grönskaer på de lokala marknaderna, dvs.malayernas.

    Där kommer frukten från provinserna. Men vill man ha äpplen, apelsiner, vindruvor, ja, då blir det givetvis import och dessa frukter finner man sällan på de lokala makrnaderna utan det blir i varuhusen.

    Och många flugor blir det hem då man köper frukt från den lokala markanden. Speciellt från bananerna.. Banan flugornas kamp här hemma.

    Vackra är dina druvor!

    SvaraRadera
  2. Åh var spännande! Lite som när man smakar på tuggummi med melonsmak...åh vsd gott med melon! MEN den smakar ingenting som riktig vattenmelon men man har lärt sig att det faktiskt smakar melon..

    SvaraRadera
  3. annorlunda med nya smaker på kända saker. I Sverige är det numera nästan omöjligt att få tag på vindruvor med kärnor, och som de flesta vet är kärnfria vindruvor tyvärr mindre bra att äta.

    SvaraRadera
  4. Spännande det lät men så knäppt att den lokala frukten inte är den vanligaste! Den borde ju vara både godare och billigare!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Vad spännande det lät. En blandning mellan svarta vinbär och blåbär...men ändå inte. Jag förstår precis..................ingenting ;)
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  6. Katarina: Jo, för att få den (för oss) mer exotiska frukten är det ju marknaden som gäller. En del av dom finns i affären också, men det blir ju inte riktigt samma sak, den ska vara solvarm, lukta gott och dra med sig en massa flugor! Fast ibladn blir det latmasken som får styra, eftersom det är längre till marknaden än till affären...

    Trillingnöten: Ja, ibland kan man lära sig konstiga saker!

    Sarah: Så är det faktiskt här också - fast de blå koreanska drällde det av kärnor i!

    Malin: Det är väl så, att Singapore har väldigt lite egna odlingar, så de importerar det mesta. De frukter som bara finns i Asien kommer från hyfsat närliggande länder, men som sagt, det finns en hel del frukter och grönsaker som forslas över världen också.

    Camilla: Ibland behöver man inte förstå allt, det går alldeles utmärkt ändå.

    SvaraRadera
  7. Vilka tjusiga vindruvor!

    När jag var på Ica häromdagen höll jag i ett paket färska sockerärter och dottern utbrast spontant att vi var tvungna att köpa det. Jag upptäckte då att de var ifrån Kenya! Inte alls okej att frakta ärter så långt, tyckte jag och lade tillbaka dem... Kändes faktiskt fel att köpa dem.

    SvaraRadera
  8. Vet vi vad vi vill ha? Eller är det som oftast "marknaden" som ser till att vi vill ha vad den erbjuder och tjänar bäst på.
    Att druvorna är vackra kan jag se, men vad dom smakar begriper jag inte. En mix av blåbär och svarta vinbär, men inte en mix av blåbär och svarta vinbär. Hmmmm?

    SvaraRadera
  9. Hannafia: Dom var lika smarriga som dom ser ut!

    Joanna: Håller med, det känns inte riktigt ok.

    Steve: Jag är ledsen, men någon bättre förklaring på smaken kommer inte...

    SvaraRadera
  10. Nya smakupplevelser är nästan alltid spännande!
    Jag kan dock lova att Jägermeister i sockerkaka INTE är en hit!!

    SvaraRadera
  11. Bra då vet jag! Då får jag väl baka något annat då...;)

    SvaraRadera