söndag 30 oktober 2011

I väntan på saltlakrits...

Just nu går jag i väntans tider! Inte riktigt så drastiskt som det låter kanske, men jag går faktiskt och väntar - på saltlakrits! Idag får vi nämligen besök ifrån Sverige och med det besöket kommer även en leverans av just denna efterlängtade vara.


För att få tiden att gå igår kväll, bestämde vi oss för att utöva lite "höghöjdsträning" på takbaren "One Altitude"
(http://marinasbay.blogspot.com/2011/02/1-altitude-vilken-hojdare.html)





280 meter upp i luften. Jag hade någon vision om att jag äntligen skulle få se solnedgången där uppifrån, men i vanlig ordning blev det lite för mycket moln i vägen...men skam den som ger sig - det går fler tåg!



18 kommentarer:

  1. Apropå barbesök. När jag var ung såg jag fram emot en Singapore sling på Raffles hotel. Nej, jag hann aldrig med det.

    SvaraRadera
  2. Vad trevligt med lite långväga besök! Och saltlakrits - mums!

    SvaraRadera
  3. Väldigt vacker himmel ändå!

    Frågan är om inte min förmåga att leva utomlands skulle falla på just lakritsbristen...

    SvaraRadera
  4. Kul med dessa bilder. vore ju extra skoj om våra gäster fick se Singapore imorgon från den fina sidan.

    SvaraRadera
  5. Hade också saltlakritstorka en gång och skrev det på FB - och vips var det någon som förbarmade sig över mig och skickade några påsar!

    SvaraRadera
  6. Häftigt ställe! Vad många fartyg som ligger och väntar.
    Hoppas de har med sig riktigt mycket lakrits!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Vilket häftigt äventyr du är på. Jag har en dröm som inte är helt lik med äventyrlig den med.
    Skulle du kunna hjälpa mig att uppnå min dröm?

    Jag vet att många inte gillar såna här kommentarer, men jag är så nära att uppfylla min dröm och det skulle betyda så mycket för mig om du ville hjälpa mig.

    Jag är just nu nr: 13 i Sverige. Får jag 5 röster till så blir jag nr 12. Jag känner inte massor av människor och jag har inte 1000 facebookvänner att fråga.
    Så jag ber bloggare i hela Sverige om hjälp att rösta på mig så jag kan vinna min dröm.
    Vinsten är en 4 dagars expedition med hundsläde över polarisen mellan Sverige och Norge. Mitt livs äventyr.

    Jag skulle bli så glad om du ville rösta här:
    http://www.fjallraven.se/friluftsliv/polar/tavling/tavlingsbidrag/bidrag/?uid=707

    De som också vill sprida min dröm vidare länkar jag till med en stor bild på min blogg men jag är verkligen så himla tacksam för precis varenda röst jag får.

    Jag hoppas att du vill hjälpa mig!
    Kram Jinni

    PS. Har du redan fått ett sånt här meddelande av mig så ber jag tusen gånger om ursäkt för att jag har så dåligt minne, men se det som att jag tyckte just din blogg var värd ett extra besök. Allt handlar ju om inställning. :)

    SvaraRadera
  8. modigt med höghöjdsträning, själv får jag svindel när jag ställer mig på en tröskel, med det blev otroligt läckra bilder. Hoppas att saltlakritsen har hittat hem till dig nu.
    kram

    SvaraRadera
  9. Steve: Jag lovar att just den biten är inte någon jätteförlust, det måste vara en av världens mest framgångsrika pr-kampanjer...

    Joanna: Jodå, det ska bli både jättekul och jättegott!

    Nilla: I värsta fall finns det ju faktiskt sådana där tråkiga salta, gärna lite för gamla, sillar på Ikea...och lite får man ju stå ut med!

    Katarina: Hoppas att senaste dagarna väder står sig och ha det så jättebra!

    Susanna: Det låter som en bra idé, definitivt värd att testa!

    Lippe: Jo, mycket lakrits skulle det få plats där...

    Sarah: Det har den!!

    SvaraRadera
  10. Svindlande utsikt! Höjdrädd som jag är hade jag förmodligen dött ihjäl av rädsla däruppe - men på bild är det sagolikt vackert! :)

    SvaraRadera
  11. Underbart vackra bilder! Så det är saltlaktrits jag ska ha med mig i bagaget när jag kommer?
    Kram Kim

    SvaraRadera
  12. Har hört att det kan anses som direkt skadligt att vara utan lakrits...
    Coola bilder!
    Men...inget för mig. Jag och höjder samarbetar inte så bra.
    kram

    SvaraRadera
  13. Lakris, klarar mig INTE utan!
    Att du törs gå, eller åka dit upp...tror inte jag pallat det faktiskt. Men otroligt vackra bilder!!

    Ônskar dig en fin tid med sverige besök, Klem Anna

    SvaraRadera
  14. Märta: Det låter som om det är bättre att du håller dig på marken!

    Kim: Saltlakrit s är alltid välkommet:) Tack så jättemycket för böckerna - de har landat nu! Försökte gå in på din blogg och skriva några rader, men det är något krångel där, jag blir hela tiden utslängd...någon tycker väl inte att jag ska vara där - men tack igen!

    DOB: Nej, bra kan det inte vara i alla fall, det är jag helt övertygad om!

    Anna: Tack så mycket, vi ska göra vårt bästa, och jag tror att det ska gå rätt bra!

    SvaraRadera
  15. Oj...vilken himmel!
    Kanonfint!
    Saltlakrits ja....guuud så gott. Vill du att jag ska komma ner med lite? ;)
    Kram!

    SvaraRadera
  16. Förstår suget har just satt i mig en halv påse turkisk peppar :)

    SvaraRadera
  17. Husen måste vara väldigt höga eftersom du står på ett som är högst av alla eller ...? Känns det inte lite läskigt att stå så högt upp? Men du har i alla fall en vidunderlig utsikt där uppe. Vet inte om jag skulle våga, fast jag skulle nog inte kunna låta bli att åka så högt upp om jag hade chansen.

    SvaraRadera
  18. Det är verkligen en kittlande känsla...och fruktansvärt overklig!

    SvaraRadera