Den saknade tystnaden

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Singapore är en enda stor byggarbetsplats! Livet här är jättebra, jag trivs kanon och har inte mycket att klaga på, men jag saknar tystnaden!

Just nu är det värre än det har varit tidigare. Att de håller på och bygger in oss är en sak, men nu håller man dessutom på att tar upp asfalten på ett par (minst!) platser utanför våran lägenhet. Det är väl synd att påstå att detta görs diskret på något vis, eller att det görs under vardagar mellan 8-16...nej, allt arbete pågår sju dagar i veckan, ca 12 timmar varje dag - gissa om det blir tröttsamt!

Sedan förstår jag inte heller, som den mycket snusförnuftiga person jag faktiskt är, hur dessa arbetare kan stå där i detta fruktansvärda oväsen utan tillstymmelse till öronskydd!? Fast det är klart, har de stått så ett tag så lär de inte behöva några heller och det kanske är ett väldigt effektivt sätt att spara pengar på...

Av de 39(!) lyftkranar jag kunde se ifrån våra fönster när vi flyttade hit, är det bara ca 15-talet kvar nu, men det beror inte på att det byggs mindre på något vis, det beror helt enkelt på att man har fått upp hus som skymmer de övriga kranarna!