Singapore ArtScienceMuseum

Så har jag då besökt Singapores nyaste museum, ArtScienceMuseum, som är inhyst i lotusblomman som kallats "the welcoming hand of Singapore". Ett museum bestående av 21 gallerier på ca 4600 kvadratmeter.

Till att börja med, så måste jag tillstå att inträdet inte kändes särskilt välkomnande, troligen Singapores dyraste museum, men vad gör man inte för att få se denna byggnad inifrån, så jag betalade glatt och gick genom vändkorsen som ledde in till museet.

 Mitt i byggnaden finns glashissen som tar besökarna upp till våning fyra, där man hittar den permanenta utställningen. Den består av tre olika rum, "Curiosity", "Inspiration" och "Expression". Här får man se några av skisserna som var starten till att Marina Bay Sands kom till, här finns också ett rum med olika dataskärmar där man kan "vara kreativ och göra sina egna bilder", samt ett rum där man kan sitta och titta när kreativiteten flödar på väggar och tak... Jag vet inte, men någonstans kändes det mer som om jag hamnat mitt i en Power point-redovisning än på ett museum!

Nu hade jag hört någon som sa, att på våning tre, där kan man komma in i de 10 olika armarna och se utställningar, men se det gick inte! Det var nämligen inte klart än, så det fick jag klara mig utan! Lite snopet, och lite irriterad erkänner jag att jag blev, eftersom detta inte framgick någonstans.

"Undrar om det är något vi har glömt..."

Så in i hissen igen och ner till bottenplanet där van Gogh skulle vara, inte han, men i alla fall en utställning med hans alster. Även här var det lite som att befinna sig i en astronomiskt stor datasal med växlande bilder på väggarna i en annars öde lokal. Några bänkar fanns utplacerade mitt på golvet, där man kunde sitta och beundra väggarna som visade alla tavlor som denne konstnär målat i storbildsformat. Det fanns även några "fasta" bilder på väggarna där man kunde läsa lite om herr van Gogh och hans liv. Om jag inte lärde mig så mycket mer, så lärde jag mig i alla fall att han inte skar av sig hela örat, utan bara en liten del av örsnibben och det gör ju händelsen mycket mer förståelig...!?

När jag lärt mig allt jag behövde veta om denne herre så var det en utställning kvar, och det var innehållet som hittats i ett 1000 år gammalt, bärgat fartyg. Här fanns det en hel del saker som var kul att se, fantastiskt välbehållna efter all denna tid på havsbotten. Sen får jag väl erkänna att ett helt rum med diverse tallrikar och skålar, var väl inte riktigt min grej.

Mitt i hela bygget finns en liten rund innergård med ett "dramatically-curved roof" som samlar regnvatten och bildar ett 35 meters vatten-dropp. Visst är det fantastiskt, hur någon bara kan komma på vissa saker. Här är det alltså någon som har fått denna kanonidé:
"Hallå, jag vet, vi gör ett hål i taket där det kan se ut som om det regnar hela tiden!"

På innergården stod det några bord och stolar utplacerade där man kan inta sitt kaffe om man vill, men det var det inte någon som gjorde. Förutom alla som bara var tvugna att fotografera hålet i taket (även underteckand), så fanns det bara en ensam man med staffli, som antagligen inspirerats av van Gogh-utställningen.

Det här är för övrigt ytterligare ett sådant där spännande ställe där man måste stoppa in sin biljett i vänkors-automaten när man går ut - frågan är vad som händer om man inte har biljetten kvar, "Synd hörredu, men du får väl sova på innergården i natt..."
Nej, ni får gärna kalla mig bakåtsträvare och mossig, men jag föredrar faktiskt ett museum där det inte låter och händer något hela tiden, utan jag kan vandra omkring i min egen takt, och titta på det jag vill. Jag är fullt medveten om att här finns det lilla ordet"science" med, men det är väl det jag kan klara mig utan. Det var jättekul att ha sett det, men om jag skulle vilja gå på konstmuseum någon mer gång, så får det faktiskt bli Singapore Art museum!