Tiger balm and ten courts of hell

Vad kan tigerbalsam ha gemensamt med de tio helvetesdomstolarna? Jo, den gemensamma nämnaren är Haw Par Villa i Singapore!

Detta är nog en av de mest bisarra och underliga platser jag har besökt. Namnet "Haw par villa" låter ju som om det vore ett hus, men det är det inte, det är en park fylld med statyer, den ena mer besynnerlig än den andra.

Parken som från början hette Tiger Balm Gardens, skapades 1937 av Aw Boon Haw och hans bror. Namnet är ingen slump, utan det var skaparna av denna välkända produkt som plötsligt fick en ljus idé; att bygga upp en hel park på temat "kinesisk mytologi". Från början fanns det även ett hus på parkens högsta punkt med utsikt över hamnen. Huset fick förfalla efter den äldste broderns död och revs senare. Idag finns läget på huset utmärkt och en modell av hur det en gång såg ut.

Nu till själva parken - det är ett totalt inferno av statyer, dom finns överallt, och det är inte utan att man kan fundera över vad skaparen av vissa figurer var hög på...



The cousins of the mermaid? The snailmaid...



...and the crabmaid

Statyerna är över 1000 till antalet och dessutom finns det ett tjugotal "större sammanhängande scener" med massor av figurer. Det handlar alltså om kinesisk mytologi, ett tema som går igenom i hela parken.

Det absolut mest spektakulära är nog ändå "ten courts of hell". Här går man in genom en port som vaktas av en häst och en ko, för att sedan kliva in i helvetet. Här finns tio olika kammare med olika straff, beroende på vilka brott man har begått i jordelivet. Kan ju säga att här finns allt ifrån att doppas i lava, få hjärtat utrivet, bli spetsad på pålar till att bli delad på mitten. Nu är det tack och lov så, när man väl har fått sitt straff, får man en kopp te hos Meng Po så att man glömmer allt man har gjort i sitt tidigare liv, så allt  slutar ju lyckligt i alla fall.

Som sagt, det är ett underligt ställe, och det är mycket att smälta. Det är ingen entréavgift, utan det är bara att knalla runt bland alla dessa figurer. Det är väl synd att påstå att det var någon trängsel i parken. Besökarna denna dag var lätträknade, och något säger mig att det aldrig är speciellt mycket folk här. Vissa delar känns lite slitna och nedgångna, men i det stora hela så är det absolut värt ett besök, för frågan är om något liknande finns att beskåda någon annanstans...