Läste ett facebook-inlägg av en "svensk Singapore-bo" som handlade om hur hennes barn hade träffat nya kompisar som inte hade tid att leka, för helgen var uppbokad 8-17 med allehanda aktiviteter. Detta verkar vara verkligheten för många asiatiska barn.
Som västerlänning och svensk kan jag ju inte låta bli att undra vad de skulle tycka om all litteratur som finns, och forskning som gjorts, på ämnet "lekens betydelse för barnets utveckling". I västvärden används ju till och med denna litteratur i olika utbildningar. Det känns definitivt att leken försvinner här, det finns liksom inte tid för den.
Här är det så viktigt att vara bäst, att tidigt få kunskaper så man kan bli bäst, så allt annat verkar försvinna, då inte minst utrymmet för fritid och lek. Rätt eller fel, ja inte vet jag, det finns väl för- och nackdelar med allt, men visst tycker jag att det borde finnas lite utrymmer för lek också!
Ett sätt att vara säker på att ens barn inte halkar efter från början kan ju till exempel vara att anmäla barnet till någon "Growing up gifted" som finns. En slags förskola som tar emot barn mellan 8mån-5år. Här kan man bland annat gå på "Early reading and writing" på helgen för 3-åringar.
Jag läste en intressant bok i just det här ämnet, "Battle Hymn of the Tiger Mother", (länk till mitt inlägg om den: http://marinasbay.blogspot.com/2011/03/kinesisk-tiger-mamma.html ). Boken är mycket spännande läsning i ämnet!
Låter prestationsneurotiskt i mina öron. En neuros som man utsätter sina barn för.
SvaraRaderaMen gäller det asiater i allmänhet? Jag tänker mig att det framförallt handlar om de familjer som har pengar och att det kanske ser annorlunda ut i andra familjer. Men jag vet inte, spekulerar bara.
Du har säkert alldeles rätt, när jag skrev "asiatiska" är det väl associerat till den kinesiska delen av världen...Asien är ju rätt mycket mer... Plus att det säkert inte gäller alla kiesiska Asiater heller, men jag tror att det gäller många!
SvaraRaderaDet där har vi lite problem med. Min dotters bästa kompisar på skolan är nämligen asiater, och hon tycker det är så synd att de aldrig vill/kan komma hit och leka på helgerna - just av de skäl du nämner.
SvaraRaderaMen för den skull tänker jag inte sätta mig på mina höga svenska hästar och säga att den typ av barnuppfostran som man ofta ser i Kina, Korea och Japan är etthundraprocentigt förkastlig, att vi vet så mycket bättre. Jag kan inte se att våra barn blir bättre människor i slutändan. (Inte sämre heller, för den delen)
Låter amerikanskt men tror att Sverige är på god väg, det är lyx att bara få vara barn....
SvaraRaderaAnnie: Som jag sa, jag tänker inte uttala mig om vad som är rätt eller fel, men visst tycker jag att det ska finnas tid för barn att leka!
SvaraRaderaSusanna: En lyx som man bör ta vara på...
Annie: Som jag sa, jag tänker inte uttala mig om vad som är rätt eller fel, men visst tycker jag att det ska finnas tid för barn att leka!
SvaraRaderaSusanna: En lyx som man bör ta vara på...
Barn måste ju få vara barn.
SvaraRaderaVisst måste dom göra läxorna och kanske vissa aktiviteter. Men leka och bara vara...det är ju SÅÅÅÅ viktigt.
Kram!
Nej, det ena måste kanske inte utesluta det andra!
SvaraRaderaI mina öron låter det förskräckligt. Fritiden är tid för vila och åtehämtning, vilket gäller för både barn och vuxna. Fast egentligen går vi ju mot den utvecklingen även här i Sverige. Idag är ju normen att alltid prestera och att vara bäst, och att alltid vara upptagen.
SvaraRadera