Ibland kan man faktiskt inte upphöra att förundras över hur mycket av denna vita vara det finns, eftersom det verkar kunna fortsätta snöa utan uppehåll hur länge som helst. Eftersom jag numer är bosatt i lägenhet, och slipper skotta fram väg så man tar sig ut (utan kan skälla efter någon annan om det inte är skottat), så har jag ju tid att göra en massa onödiga saker. En av dagens onödiga sysselsättningar har varit att försöka hitta lite vinter- och snöstatistik för Sverige, och det är faktiskt så, att fjolårets enorma vinter inte leder statistiken!
Tydligen är det svårt att slå vintersäsongen 1965/66, då det uppenbarligen slogs såväl köld- som snödjupsrekord i den här delen av Sverige. Om ni tyckte det var kallt förra vintern ska ni veta att i februari 1966 var det -32 grader i Karlstad. Snödjupet låg samma vinter på ca 80 cm, vilket är lite onödigt mycket kan man tycka...
Som sagt, snö är mysigt i måttliga mängder, och jag är inte riktigt säker på att jag håller med Anne Swärd i följande:
Trots att naturen
är så vacker
är den kanske
som allra vackrast
när den inte syns -
täckt av ett tjockt lager
nyfallen snö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar