Julgransplundring

Så var både jul och nyår över och allt är "som vanligt" igen...eller nästan i alla fall. Nu är bara frågan hur länge alla julsaker ska få stå framme!

Nu inträder i alla fall hos mig, den där tiden när det inte längre är så kul att tända adventsljustakarna som var så mysiga dagarna före jul. Julgranen står otänd med kulor och glitter och man bara väntar på att få ta bort allt som var så kul att ta fram, så att det blir tomt. Jag får alltid en känsla av att det blir så gott om plats varje år när alla julsaker plockas bort.

Jag är fullt medveten om att julgranen inte ska ut förrän den 13e januari, på Knut-dagen, men hur många är det som står ut så länge?? Vi försökte nog faktiskt när barnen var små, att i alla fall ha granen kvar till efter trettonhelgen, men sen var det nog klart. Vid det laget var det oftast mer barr under granen än i den... Numer har jag fallit så lågt att vi faktiskt har plastgran, något som jag aldrig skulle befatta mig med - men man är väl inte sämre än man kan ändra sig! Inte heller är det längre en massa julprydnader, producerade under några intensiva veckor före jul på dagis och fritids, utan nu står den där, en plastgran med röda kulor och glitter, en sån vi aldrig skulle ha, men visst är det bekvämt - stoppa ner den i lådan och ta upp den nästa år!

Det är många år sedan vi hade en hederlig julgransplundring med dans kring granen, godispåse och fiskdamm, och det lär inte bli någon i år heller! Traditionen med julgransplundring kommer ifrån att man skulle äta upp de äpplen och det godis som hängde i granen, och det gjorde man på tjugondag Knut. Jag måste säga, att jag funderar ju lite över hur äpplena som hängt där i granen i tre veckor såg ut när de skulle ätas upp, och inte minst hur man lyckades med att hänga upp en masssa äpplen i granen över huvudtaget!

Nåja, julgransplundring eller inte, i år blir det nog så att vår vackra plastgran åker ner i källaren bra långt innan Knut har namnsdag!