Visst låter det underbart! Det handlar alltså om Tai Chi. En slags kombinerad gymnastik och meditation som har sina rötter i kinesisk filosofi. Det kallas ju även för "kinesisk yoga". Det är så härligt att se dessa utövare när de står i parkerna och ser ut som om de gör alla rörelser i slow motion och med en sådan underbar kroppskontroll, mer eller mindre medvetna om det som händer runt omkring (åtminstone har man den känslan som åskådare).
Jag har sagt länge att jag skulle vilja lära mig detta från grunden och det vore väl sjutton om jag inte skulle kunna få ändan ur vagnen och passa på nu när jag i alla fall inte kan skylla på tidsbrist! Jag menar, om det håller hälften av vad det lovar, så är det ju värt det...
Jag testade detta via en kurs för cirka tio-femton år sedan här hemma i Sverige. Men det var inget för mig, alldeles för långsamt.... :-)
SvaraRaderaKan det bero på att jag är en stressad nutidsmänniska? Självklart kan det vara så, men jag tror inte att allt passar alla. Var och en måste finna de må-bra-sätt som känns bra för just den individen. Men visst ser Thai Chi stiligt ut!
Jag ska få prova på qigong på rehabiliteringsveckan jag ska på. Jag är jättesugen! Vet inte vad det är för skillnad på de båda men jag hoppas att jag ska gilla det. Jag tycker det ser skithäftigt ut.
SvaraRaderaKlart du ska prova :)
Givetvis är det så, att vi har olika behov och jag tillhör nog dom som föredrar detta lugn framför att försöka koordinera armar och ben i flygande fläng på ett gympapass! (vilket i och för sig kan bero på att jag aldrig lyckas göra rätt...)
SvaraRadera