lördag 28 januari 2012

Firandet som aldrig tar slut

Som en del i det aldrig sinande utbudet av nyårsfirande, har vi idag haft lejondansare här hos oss på vårt condo. Till allas - inte bara barnens - förtjusning, uppfördes den traditionella dansen till trumma och cymbaler under förmiddagen.


Detta är en jättestor grej här, lejondansen. Det innebär kortfattat att två personer ikläder sig en slags lejondräkt och till ett evigt trummande på en jättestor kinesisk trumma och slagande på cymbaler, hoppar omkring och försöker bete sig så lejonlikt som möjligt.


Det är antagligen inte alls så lätt som det ser ut, eftersom bakdelen måste vara väldigt följsam, och många av de här danserna avslutas också med en "pålklättring", där lejonet ska hämta något som hängts upp högt. Förutom på kinesiska nyåret, anlitas de till bröllop, invigningar och andra tillställningar där det kan vara bra med lite extra "good luck"

Ett" klättrande lejon" från ett annat tillfälle

Lejonet, som är en symbol för makt, visdom och tur, jagar bort onda andar, samt för med sig lycka, tur och ett långt rikt liv (och med tanke på det - vem vill inte ha en lejondans på sin bakgård?).


Mot slutet av dansen äter lejonen apelsiner och sallad, som sedan till publikens förtjusning "spottas ut", och det betyder troligen tur att fånga något av resterna också! Inte nog med att vi fick se lejonen dansa, självaste  "God of Fortune" anlände och slängde ut godis till de lyckliga och förväntansfulla barnen.


Det var jättekul att titta på alla barn som med skräckblandad förtjusning lyckades klappa lejonen! Alla tyckte inte det var så kul, utan föredrog att peta på det "döda" lejonet efteråt.


Efter avslutad föreställning fick vi alla med oss två apelsiner, ni vet, för "Good luck, happiness and longlivety...

14 kommentarer:

  1. Har en känsla av att det firas en massa hos dig...
    Men varför inte? Kul när man hittar en anledning till att ha trevligt tillsammans!
    Ha en skön helg!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  2. Lejondansare, nej det är nog inget för mig längre. Men två apelsiner tar jag gärna emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker nog inte slå mig på den banan jag heller, men två apelsiner kan jag gärna skicka över - åtminstone tankevägen!

      Radera
  3. Härligt inlägg! Jätteintressant att läsa! Ska bli så kul att träffa dig IRL i maj!
    Kram Kim

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det ska bli jättekul, ser fram emot det!

      Radera
  4. Mycket spännande läsning! (som alltid) :)

    SvaraRadera
  5. lejonköret och bling-blinget är inte min grej, tycker dock att lycko-apelsinerna är kul.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lycko-apelsiner tycker jag absolut att vi ska införa i Sverige också!

      Radera
  6. Måste vara fantastiskt för alla små barn. Roligt och läskigt på samma gång.Så mycket du upplever.

    SvaraRadera
  7. Ja, och frågan är om inte många vuxna känner samma förtjusning över detta "lejons" närvaro...

    SvaraRadera
  8. Vilka fina bilder! Och man blir uppiggad av allt gult och orange :-)

    SvaraRadera
  9. Jodå det gör man, fast nu börjar det kännas lite som när man tröttnar på allt julpynt...

    SvaraRadera