Visar inlägg med etikett Indonesien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Indonesien. Visa alla inlägg

fredag 24 mars 2017

Fyra dagar med yoga på Bali



Då var jag tillbaka i Singapore efter fyra dagar i Ubud på Bali. Dagar som har varit fantastiska! Det har varit intensivt och samtidigt så avkopplande. En kombination som inte borde fungera, men det går, jag lovar.


Att jag bestämde mig för att boka mig en fyradagars yogaretreat har egentligen olika orsaker. En var att jag har pratat om att åka till Ubud i flera år, men det har aldrig blivit av (mer än en snabbtur genom och ett besök i "Monkey Forest"), samtidigt som jag var väldigt nyfiken på det här med att åka iväg några dagar och just yogan är själva grejen. Sagt och gjort, yoga i Ubud blev det! Inget jag kan säga att jag ångrar. Jag måste säga att jag återvände med mycket nyttigt i bagaget och då menar jag sådant som inte väger något. Dessutom med så många nya spännande bekantskaper...


Ubud är en provins på Bali som består av mer än tiotalet byar, varav själva centralorten är den som många tänker på när man talar om Ubud. Eftersom jag inte varit här tidigare, kan jag bara gissa mig till att den troligen är betydligt mer kommersiell jämfört med ett antal år sedan. Här är det som på många andra välbesökta platser på Bali, full kommers, massor med turister, samma varor i butik efter butik och sådant där väldigt indonesiskt trafikkaos. Ett kaos som på något vis faktiskt fungerar även om det i en ordentligt uppfostrad västerlännings ögon kan verka totalt vansinnigt.


Naturligtvis är det här, precis som på andra platser, mopederna som dominerar trafiken och jag upphör aldrig att förundras över hur smidigt det faktiskt verkar fungera trots allt.


En av de stora begivenheterna i Ubud är "Monkey Forest", men eftersom det är det enda jag tidigare besökt i området så var det inte aktuellt den här gången. Det blev en utflykt på några timmar ner i själva tätorten bara för att se och uppleva kaoset som trots allt är lite charmigt.


Annars är Ubud med sina risfält och tempel ett område som andas lugn och ro. Här finns många  olika konstnärer och gallerier. Och som sagt, det är en plats där det finns gott om möjligheter att utöva yoga.


Mina fyra yogadagar tillbringades på "Blooming Lotus Yoga" som håller till på hotellet "Ubud Corner 88", beläget högt upp med utsikt över djungeln och Wos River, en renande älv, dit byborna kommer för att bada och tvätta sig.


Nu hade jag bestämt mig för att jag ville bo själv och därför bokat en "private villa", men jag hade aldrig kunnat drömma om (trots namnet) att jag faktiskt skulle få en hel villa för mig själv! Porten var vacker, men sa inte så mycket om det innanför...





Inte nog med att jag hade en egen pool, ytorna var enorma med mina mått mätt. Dessutom med en fantastisk utsikt över älven nedanför. Och med tanke på all den tid jag faktiskt tillbringade här med en bok i händerna kan jag lova att det blir ett antal recensioner framöver...


Nu var det inte bara en lugn och slö tillvaro, den var faktisk rätt intensiv också! För första gången i mitt liv skulle jag yoga mer en en gång per dag, dessutom flera dagar i streck! Jag lovar att det plötsligt dök upp några mindre kända muskler som jag inte var sådär väldans medveten om att jag hade.


Inte nog med det, sedan bodde jag 70 trappsteg från restaurang och yogalokal, vilket innebar en himla massa trappsteg varje dag! Med andra ord, rena träningslägret ;) Nu kan jag inte påstå att jag har blivit någon yogavirituos på de här dagarna, jag kan fortfarande inte komma upp i något gracisöst huvudstående och jag kan definitivt inte komma ner från mina försök på ett graciöst vis! men jag tycker det är kul och jag känner hur bra det är för såväl kroppen som själen. Och det bästa av allt är att det funkar för alla, oavsett hur vig eller ovig man är, jag vet, för jag lovar att jag har gott om delar som inte är böjbara.


Min första någonsin yogaretreat blev alltså en mycket positiv upplevelse. Där var en väldig blandning av människor (dock inga manliga) från flera delar av världen. Människor med skiftande bakgrund och anledningar att vara här. Väldigt många ensamresenärer som landat här på sin väg någon annanstans. Summa summarum så blev det väldigt många spännande samtal med nya intressanta människor.


Sista morgonen var vi för övrigt med om en för mig helt ny erfarenhet. Mitt livs första jordbävning! Byggnaden vi stod i började skaka och sedan visade det sig att även marken utanför vibrerade. Det var en mycket läskig och skrämmande känsla. Den där känslan av att "det här är på riktigt, vart ska vi ta vägen" infann  sig rätt snabbt. Nu varade det inte så länge, kanske 20 sekunder, men tillräckligt för att jag skulle hinna känna mig väldigt olustig. Det visade sig sedan att epicentret var 35 kilometer utanför kusten med en styrka på cirka 6, så det var en rätt kraftig skakning, men inte så kraftig så att det utfärdades någon tsunamivarning. Nu hade vi med oss några luttrade deltagare från Los Angeles och de lugnade oss övriga med att det var inget att bry sig om, plus att jag nu vet att jag ska ställa mig i en dörröppning eller krypa under ett bord om det händer igen. Ni ser, på yogakurser kan man lära sig mycket...


Trots att det hunnit bli fem besök på Bali så jag vet jag att det finns så mycket kvar att utforska, och det var verkligen härligt att se någon av de delar där lugnet råder. Om jag kommer tillbaka någon mer gång återstår att se, men man vet aldrig...

måndag 21 november 2016

En golfhelg på Batam

Singapore ligger som bekant lite inklämt därborta i Sydostasien. Från norra delen ser man över till Malaysia och från södra änden ser man Indonesien. Nu är ju inte Singapore så stort direkt, så om man anstränger sig lite så kan man säkert se båda de andra länderna från samma ställe, bara man vet vilket som är vilket.


Med andra ord så är det i alla fall väldigt enkelt att ta sig såväl till Malaysia som till Indonesien, och det har blivit ett antal resor över gränserna. Om man till exempel roar sig med att försöka spela golf då och då (ni vet den där sysselsättningen då man försöker få små runda bollar ner i ett hål med hjälp av någon slags klubbor), är det en ypperlig anledning att ta sig över gränsen.


Precis det roade vi oss med i helgen. Vi tog en golfhelg på Batam, en indonesisk ö dit man tar sig genom att åka en färja som tar någonstans under timmen. Det är en sådan där kul tripp där man kommer fram innan man åker. Himla mystiskt fenomen det där med tidszoner...

Batam är en ö jag besökt ett antal gånger, de flesta för att spela golf, men jag har även gjort en lite annorlunda guidad tur dit som finns här.

Att ta en färja från en terminal i Singapore är inte direkt förenat med risken att göra fel. Här blev vi väldigt lotsade av skyltbärande personal. Det var speciella zoner för speciella avgångar, så om man nu skulle ha råkat sätta sig fel, så kom genast någon och upplyste om detta. Sedan var det i vanlig ordning bara att följa "replabyrinten" som man verkligen har viss förkärlek till i den här delen av världen. Man behöver liksom inte bekymra sig så mycket om att behöva tänka själv.


De här golfpaketen över "sundet" innebär för övrigt att någon tar golfbagen och ser till att den hamnar på rätt ställe, inte heller den behöver man bry sig om. Även pass och biljetter blir väl omhändertagna så man har inte ens en rimlig chans att tappa bort dem innan återresan.

Den här gången testade vi en ny golfbana, Indah Puri Golfresort, en mycket trevligbekantskap. Här hade vi, som brukligt är, med oss varsin caddie som tar hand om allt. Man behöver alltså inte tänka där heller! Inte behöver man gå heller, eftersom det är golfbil som gäller. Alltså, minimal ansträngning, såväl på det psykiska som fysiska planet! Fast jag får väl erkänna att med tanke på väderleken så känns det som en enorm ansträngning ändå och svetten rinner i floder utefter kroppen, så det där med bil är väl inte så dumt ändå.


Att göra de här resorna är en kanonbra möjlighet. Färjebiljetten tur och retur, en hotellnatt med frukost, två 18-hålsrundor med bil och caddies kostar faktiskt mindre än en greenfee i Singapore på helgen, så har man tid och möjlighet (och tycker det är kul med golf, vilket kan vara en fördel) så är det ett väldigt trevligt alternativ. Nu finns det naturligtvis olika hotell att bo på och det vi valde den här gången var väl kanske inte det bästa vi bott på, men helt ok, även om utsikten från fönstret var sådär, men å andra sidan så skulle vi ju inte tillbringa tiden på hotellet med att titta ut genom fönstret. Och det fanns massagemöjligheter till bra pris, så en timme med härlig massage uppvägde utsikten...


Summa summarum en riktigt härlig helg och det är absolut något vi gärna gör om! Så, för den här gången så säger vi Terima kasih (tack) och Sampai jumpa (vi ses) till Indonesien och Batam.


söndag 27 mars 2016

Bali och Seminyak



Innan jag hastigt blev "hemkallad" till Sverige hann jag med att göra en "liten tur" till Bali. Det kom ju besök från Sverige och då passade vi på att tillbringa några dagar på den härliga ön i Indiska oceanen. Det har under våra singaporiska år blivit ett flertal besök på Bali och en orsak är naturligtvis att det är nära. Det är enkelt och billigt att ta sig dit vilket helt klart inte är någon nackdel.


Bali är en av de närmare 20 000 öar som Indonesien består av och här bor drygt fyra av landets 255 miljoner invånare. Det är ju ansenlig mängd människor om man säger så, och med dessa miljoner så innehar landet plats fyra bland världens länder i fråga om folkmängd. Med undantag för Bali där över 80% är hinduer, så är Indonesien det land i världen där det bor flest muslimer, med 87% som har islam som sin religion.


Den här gången hade vi bokat in oss på ett hotell i Seminyak, en av de platser som ligger utmed sydvästra strandremsan och börjar med Kuta för att sedan övergå i Legian för att så småningom bli Seminyak. Det är med andra ord en flera kilometer lång strandremsa där de olika platserna mer eller mindre växt ihop.


Det är ett naturligtvis ett fantastiskt hav att bada i med underbart varmt vatten. Att ligga i en solstol och lyssna på vågornas brus (eventuellt med någon väl vald kall dryck att smutta på) är ju aldrig fel.


De obligatoriska strandförsäljarna finns naturligtvis och de bär tålmodigt runt sina varor som man erbjuds att köpa ett oräkneligt antal gånger varje dag.


Här finns också en välkänd, helt underbar solnedgång, som människor samlas på stranden för att bevittna varje kväll och den är verkligen magisk!


Inne i själva Seminyak finns ett antal affärer och restauranger att besöka. Det är billigt och maten är väldigt bra så det är ett rätt bra sätt att fördriva tiden när man tröttnat på strandlivet.


Nu bör det tilläggas att om man är ute efter att simma omkring i de ljumma vågorna så är den här delen av Bali inte rätt ställe att åka till. Här är det för mycket strömmar och för höga vågor för det ändamålet. Det är mer det paradis många surfare vill ha. För oss "vanliga turister" är det mer "hoppa i vågorna" som gäller.


Sedan är det tyvärr så, att just på grund av de kraftiga strömmarna och olika vindar så finns här alldeles för mycket spår av människans drällande av diverse skräp som hamnar i havet. Det är fruktansvärt skrämmande att bevittna allt som flyter upp på stranden. Sådant som absolut inte hör hemma i havet och som bara kan ha hamnat där av en anledning - att tvåbenta varelser dumpat det där!


Den här gången reste vi inte runt över huvud taget, då vi bara hade några få dagar på oss och det var mest sol och bad vi var ute efter. men ska man tillbringa mer tid på Bali ska man nog försöka åka runt lite, och jag måste säga att för egen del så finns det andra öar i Indonesien som vunnit mer av mitt hjärta jämfört med just Bali, men som sagt, det finns väldigt mycket av ön jag inte sett, så det kan ju hända att jag gör ytterligare någon resa dit för att se mer.


För er som vill se andra sidor av Bali rekommenderar jag varmt bloggen 29GRADER av Christine som har sett betydligt mer av ön än vad jag har gjort.


tisdag 27 maj 2014

Gili Trawangan - igen!

Ibland blir inte allt som man tänkt sig och planer är oftast till för att ändras, och när det sker är det väl kanske för att det var något som inte var meningen. Jag har precis kommit tillbaka efter ytterligare en vecka på den indonesiska ön Gili Trawangan, en vistelse som av olika anledningar inte blev riktigt som den var planerad...

Även om det handlade om något mindre trevligt blev det i slutändan bra. Det hela kom att resultera i att min vistelse förlängdes med några dagar, samt några nya fantastiska bekantskaper, så visst ligger det något i det där att "inget ont som inte har något gott med sig"...


Nu är det två år sedan jag första gången besökte Gili Trawangan och visst har ön förändrats på de två åren. Det är fortfarande en fantastiskt härlig ö och det är absolut en av de platser som hjärtat klappar varmast för av de jag besökt under våra år i den här delen av världen. Däremot kan jag inte låta bli att fundera över hur den kommer att se ut om fem till tio år. Kommer hela ön att vara bebyggd då och kommer de mindre ställena få ge plats åt större hotell som vänder sig till en annan typ av publik?


Det är ju fortfarande en ö full av kontraster. Vill man ha finare hotell så finns det. Vill man ha väldigt enkelt boende så finns det Om man tillhör de som vill ha ett aktivt nattliv så finns det att få och här finns även platser  där det är tyst och lugnt och man inte behöver dela stranden med så många andra. Så visst håller fortfarande rubriken "Gili Trawangan - kontrasterna ö" vilket var vad jag döpte inlägget jag gjorde efter mitt första besök här. Där finns mer om själva ön i form av olika fakta, så om någon är nyfiken på det, så finns det här.

Och visst är det underbart att kunna hitta stränder där man inte behöver trängas, stränder som är fantastiska att snorkla från...


...för att inte prata om att promenera upp på öns högsta punkt för att se de båda intilliggande öarna Gili Meno och Gili Air eller för att sitta alldeles tyst och njuta av solnedgången med Balis vulkan Guang Agung i bakgrunden...




...och att bara vara och "leva ö-liv" där tiden inte har så stor betydelse, utan allt går sin gilla gång...



Nåja, jag hade ju några dagar med tider att passa faktiskt, för visst gjorde jag det - kursen i fridyknig! Mer om detta kommer...

onsdag 19 mars 2014

Fantastiska Gili T



Även den underbara ön Gili Trawangan fick naturligtvis ett besök även den här gången. Och det är en helt fantastisk ö! Precis som vid förra Lombokbesöket, blev det bara en dagsutflykt dit, men även den här gången hittade vi tillbaka till "vår" lilla strand vid hotellet där jag semestrade hösten 2012.


Den lilla restaurangen är precis lika mysig, stranden lika härlig och sköldpaddorna är kvar på samma ställe. Med andra ord kändes det rätt bekant och helt ok att spendera en dag där. Enda problemet är väl att det smakar mer...




Det som är olikt sig och det som förändrats sedan vi var där, är ju alla de små strandbarerna som revs, och den långa muren som byggdes har nu växt in i grönska. Om man inte visste om att den inte fanns överhuvudtaget för ett par år sedan, skulle man nog inte tänka på den alls.


För er som vill, och som kanske inte "var med mig" för två år sedan, finns bilder på hur det såg ut när muren precis byggts här, och nu vet jag och även fler av er, att det gick inte så bra med de små butikerna och barerna utan att samtliga revs.



Jag vet, precis som naturligtvis de drabbade gjorde, att det var byggt på "state land" och att det inte var alldeles lagliga byggen, men om det nu inte ska göras något mer åt saken, utan det bara har rivits och lämnats kvar som små ruiner och stenhögar så kan man ju fundera över till vilken nytta. För det var ju oerhört mycket trivsammare innan stenhögarna. Fast frågan är, om det inte händer något snart så kanske det kommer att ploppa upp nya små "beachbarer" utefter strandkanten, vem vet...