Boken "De underkända" av författarduon Hans Rosenfeldt och Michael Hjort är den femte boken i serien om den lite osympatiske psykologen Sebastian Bergman. Temat i boken är fördumningen av vårt samhälle och titeln "De underkända" syftar på de som skaffar sig ära och berömmelse utan att egentligen kunna någonting.
Det hela startar när en deltagare från dokusåpan Paradise Hotel hittas mördad i en skolsal med en dumstrut på huvudet och ett frågeformulär fasthäftat på kroppen. Ett öde som drabbar fler som enligt mördaren "skaffar sig ära och berömmelse enbart genom att supa och knulla i TV".
Det är en bok som känns väldigt rätt i tiden. Då vi inte egentligen behöver kunna något, för det finns alltid någon som tar reda på det vi vill veta genom några tryck på mobilen som alltid finns till hands. En tid då uppslagsböcker är något som möjligen står och samlar damm i en bokhylla om de inte redan slängts ut.
En spännande bok som definitivt är värd att läsas. Man behöver inte ha läst de tidigare böckerna i serien, det går bra ändå. Men visst känns det ibland som det kan vara en fördel att ha lite kännedom sedan tidigare om karaktärerna i boken då samtliga verkar vara återkommande. För egen del har jag läst en i serien tidigare och kom inte ihåg speciellt mycket om de olika personerna, men det fungerade väldigt bra ändå.
söndag 28 februari 2016
onsdag 24 februari 2016
Ras al-Khaimah
Nu besökte vi ju inte bara Dubai, utan vi gjorde små avstickare till ett par andra emirater också varav det ena var Ras al-Khaimah i den norra delen av UAE. Det var dit vi begav oss för att lufta golfklubborna en dag.
Golfen spelades på Al Hamra, en trevlig bana och med tanke på att det var "svenskt högsommarväder" var det fantastiskt härligt golfväder så jag får hitta på något annat än vädret om jag ska komma på någon ursäkt till varför det kanske inte spelades lysande golf.
Nu är ju inte det så himla viktigt, utan det är huvudsaken att man har kul om ni frågar mig, och det hade vi! Och det är alltid kul att få med sig olika bilder från olika golfbanor.
Bara så att ni inte ska tro att det här är en plats där det inte byggs, så får jag väl se till att ni får er någon lyftkransbilder till livs ur golfbaneperspektiv också.
Vägen från Dubai gick genom ett annat emirat, Sharjah, så på sätt och vis kan man säga att jag varit där också (i alla fall så har jag sett delar av det genom bilrutan). Här fick jag även se den där öknen som jag så gärna ville se - och kameler utan betalande turister på ryggen.
Nu får jag be om lite överseende eftersom bilderna är tagna genom bilrutan, och därför inte håller sådär lysande kvalité, men visst stod han fint där och poserade, den där kamelen.
Det där med "kamel" förorsakade mig lite huvudbry eftersom alla "kameler" hade en puckel och i min värld är det då inte kameler utan dromedarer. Det innebar att jag var tvungen att kolla upp det hela, och om jag fattat rätt, så är den enpuckalde kamelen en "Arabian kamel" och den med två pucklar är en "Bactrian camel". jag antar att det bli lite bökigt att använda de korrekta namnen, så därför blir det helt enkelt "en kamel".
Hur som helst, det blev en trevlig dagsutflykt till det knappt 1700 kvadratkilometer stora emiratet med några, visserligen lite suddiga men ändå, kamel- och ökenbilder med hem i bagaget.
söndag 21 februari 2016
Dubai del II
Tack vare våra eminenta värdar och guider fick vi oss fantastiskt mycket till livs under våra dagar i Dubai. Vi hann se och uppleva väldigt mycket och jag ska försöka återge i alla fall en del av det.
Som sagt, det där med byggnader, det är väldigt speciellt här och det är inte helt enkelt att hitta något håll att titta åt utan att det är höga hus, såväl färdiga som halvfärdiga, överallt. Och det mesta ser väldigt nytt ut, och till och med en del av det som ser gammalt ut är nytt, men byggt i sådan stil att det ska se gammalt ut.
Ett exempel på just det är Bastakiya, ett område som efter att ha blivit förstört byggts upp igen i gammal stil. Här finns massor med mysiga caféer och restauranger samt olika gallerier med härlig konst av olika slag. Att flanera kring här och ta en fika eller lunch (eller varför inte och?) är absolut att rekommendera.
Desto mindre folktomt var det då vi i samma område besökte Dubai Museum, inhyst i Al Fahidi Fort som byggdes 1789 och därmed är Dubais äldsta byggnad. Här trängdes vi med ett antal busslaster människor med samma planer som vi. Trots att det var rätt trångt om saligheten så var det kul och intressant att göra ett besök där. Det är ett rätt lagom stort museum och det räcker med 20-30 minuter så har man sett det man behöver för att få en liten inblick i Dubais historia.
Något annat som var himla mysigt var att ta en båt över the Creek för att besöka Dubais souker, det vill säga marknader. De är belägna i det distriket Deira, och det finns kryddor, guld, tyger och allt annat man kan tänkas behöva. Det gäller dock, precis som på så många andra marknader där det passerar turister, att utrusta sig med en stor portion tålamod för att orka säga nej till alla försäljare som anser att man behöver utrusta sig med just deras varor.
Men helt tomhänt kan man ju inte komma därifrån, och om man nu förälskar sig i en stor lila sjal med en kamel på, då gör man det...
Det mesta som går att se och uppleva i det här landet verkar ha epitetet "världens någonting" och "Dubai Mall" är inget undantag. Trodde jag i alla fall. Det skulle vara "världens största shoppingmall", men nu har jag hittat något där det står att det finns ett större i Canada, men det har ju inte jag sett, så det är i alla fall "världens största som jag har sett"...
Innanför de här väggarna huserar 1200 butiker, restauranger och fik. Här finns även ett "undervattens-zoo, vilket vi inte besökte utan bara såg från utsidan, men något säger mig att det är rätt stort.
Dessutom finns det också en ishockeyrink och jag antar att det är här "Dubai National Hockey League" avgörs. Men med tanke på antalet sittplatser på läktaren kanske det inte är en sådär väldans stor och publikdragande sport. Men nu finns det ju i alla fall en rink, om det skulle bli det så småningom, alltså...
Utanför finns världens största (varför inte, liksom...) koreograferade fontän. En fontän som sprutar vatten i takt till musik vid vissa bestämda tider.
Och om man tröttnar på att vandra omkring bland byggnader och affärer, kan man ju alltid ta sig en simtur eller sola lite på stranden mitt i stan. Eller varför inte ta en liten kamelritt fram och tillbaka mellan solstolarna?
På andra sidan vattnet kan man se det överdådiga hotellet Atlantis som ligger på "the Palm", vilket är konstgjorda öar som byggts i formen av en palm med hus på alla bladen. Här nöjer man sig inte med att kalla det för "världens största något" utan här har man tagit i lite mer och skulle vilja ha det till "världens åttonde underverk". Ska det vara ska det vara rejält, om man säger så...
Som sagt, det där med byggnader, det är väldigt speciellt här och det är inte helt enkelt att hitta något håll att titta åt utan att det är höga hus, såväl färdiga som halvfärdiga, överallt. Och det mesta ser väldigt nytt ut, och till och med en del av det som ser gammalt ut är nytt, men byggt i sådan stil att det ska se gammalt ut.
Desto mindre folktomt var det då vi i samma område besökte Dubai Museum, inhyst i Al Fahidi Fort som byggdes 1789 och därmed är Dubais äldsta byggnad. Här trängdes vi med ett antal busslaster människor med samma planer som vi. Trots att det var rätt trångt om saligheten så var det kul och intressant att göra ett besök där. Det är ett rätt lagom stort museum och det räcker med 20-30 minuter så har man sett det man behöver för att få en liten inblick i Dubais historia.
Något annat som var himla mysigt var att ta en båt över the Creek för att besöka Dubais souker, det vill säga marknader. De är belägna i det distriket Deira, och det finns kryddor, guld, tyger och allt annat man kan tänkas behöva. Det gäller dock, precis som på så många andra marknader där det passerar turister, att utrusta sig med en stor portion tålamod för att orka säga nej till alla försäljare som anser att man behöver utrusta sig med just deras varor.
Men helt tomhänt kan man ju inte komma därifrån, och om man nu förälskar sig i en stor lila sjal med en kamel på, då gör man det...
Det mesta som går att se och uppleva i det här landet verkar ha epitetet "världens någonting" och "Dubai Mall" är inget undantag. Trodde jag i alla fall. Det skulle vara "världens största shoppingmall", men nu har jag hittat något där det står att det finns ett större i Canada, men det har ju inte jag sett, så det är i alla fall "världens största som jag har sett"...
Innanför de här väggarna huserar 1200 butiker, restauranger och fik. Här finns även ett "undervattens-zoo, vilket vi inte besökte utan bara såg från utsidan, men något säger mig att det är rätt stort.
Dessutom finns det också en ishockeyrink och jag antar att det är här "Dubai National Hockey League" avgörs. Men med tanke på antalet sittplatser på läktaren kanske det inte är en sådär väldans stor och publikdragande sport. Men nu finns det ju i alla fall en rink, om det skulle bli det så småningom, alltså...
Utanför finns världens största (varför inte, liksom...) koreograferade fontän. En fontän som sprutar vatten i takt till musik vid vissa bestämda tider.
På andra sidan vattnet kan man se det överdådiga hotellet Atlantis som ligger på "the Palm", vilket är konstgjorda öar som byggts i formen av en palm med hus på alla bladen. Här nöjer man sig inte med att kalla det för "världens största något" utan här har man tagit i lite mer och skulle vilja ha det till "världens åttonde underverk". Ska det vara ska det vara rejält, om man säger så...
lördag 13 februari 2016
Ny liten "respaus"
Nu har jag det lite körigt igen fast anledningen är rätt angenäm om jag får säga det själv. Det har nämligen kommit besök från Sverige och just nu håller vi på att avverkar "Singapores måsten" i en rasande fart. Det har blivit allt från Orchard Road och marknader till Singapore Sling, Chinatown och Little India, Moské, Buddah- och hindutempel och en hel del annat och allt det här på två dagar!
Vi har ju inte så många dagar på oss, de vill ju se något annat också och jag "måste" ju följa med...;) Det innebär ytterligare en liten resa så imorgon bär det av till Bali några dagar. Jag får väl återkomma med såväl "resterna av Dubai" till några Baliinlägg så småningom.
Det finns alltså fler fördelar med att få besök, förutom att det innebär lite extra resande, så kan det ju även innebära lite smaskiga leveranser!
Vi har ju inte så många dagar på oss, de vill ju se något annat också och jag "måste" ju följa med...;) Det innebär ytterligare en liten resa så imorgon bär det av till Bali några dagar. Jag får väl återkomma med såväl "resterna av Dubai" till några Baliinlägg så småningom.
Det finns alltså fler fördelar med att få besök, förutom att det innebär lite extra resande, så kan det ju även innebära lite smaskiga leveranser!
torsdag 11 februari 2016
Dubai del I
Då kan jag tillföra Dubai till platser som blivit besökta. Inte för att det blir sådär väldans stor yta som blir täckt på kartan över "besökta platser", men vilket häftigt ställe! Nu är det ju så, att jag kan berätta för er som eventuellt är lika ovetande som jag var innan resan, att Dubai är bara en liten del i det som heter UAE och består av sju Emirater, varav Dubai är det ena och den största staden. Vi fick även göra ett besök i huvudstaden Abu Dabi, samt i Ras Al Khaimah där vi tillbringade en dag på golfbanan. På vägen dit passerade vi genom Sharjah, så jag kan ju säga att jag var i fyra av de sju Emiraterna. Om någon inte vet, och vill öka på sitt UAE-vetande, så är de övriga tre Ajman, Fujaira och Umm Al Quwain.
Vi tillbringade fem dagar här och tack vare våra fantastiska värdar som tog oss med överallt fick vi se och uppleva massor på den tiden.
Jag vet att jag hävdar med jämna mellanrum att Singapore är en enda stor byggarbetsplats, men nu vet jag att det finns en större sådan. Att försöka ta kort i Dubai utan att få en lyftkran med är i det närmaste omöjligt. Fast å andra sidan, så finns det ju rätt mycket öken kvar runt omkring och där finns det fortfarande ytor utan byggen, fast frågan är hur länge.
Det byggs verkligen överallt och hur mycket som helst och frågan man kan ställa sig är verkligen om det här kommer att hålla, kommer alla byggnader att kunna fyllas eller kommer Dubai vara en enda stor öde spökstad om 20 år? Om det nu är så, så får jag vara glad att jag hann uppleva allt det här häftiga innan det händer.
Dubai grundades 1833 och var fram till 60-talet en liten fiskeby, men sedan råkade ju någon upptäcka lite olja och resten är historia, som man brukar säga. Efter det känns det som om någon fick en rätt kraftig släng av storhetsvansinne och började bygga och bygga och bygga och...
1979 var den första skyskrapan, World Trade Centre, klar och med sina 149 meter var den förmodligen jättehög och helt enorm. Idag är den väl "sådär", det finns ju ett antal något högre byggnader som man säger så. I slutet av 90-talet tog byggandet fart på allvar och 2013 fanns det nästan 100 byggnader med höjden 200 meter eller högre. Kronan på verket är naturligtvis Burj Khalifa som med sina 828 meter och 163 våningar är väldens högsta. (Jag kan inte låta bli att fundera över om någon räknade fel på ett par meter så man fick bygga till ett litet extra spröt på toppen, eftersom byggnaden tydligen är 830 meter om man räknar in just den lilla pinnen på taket)
Här kan man ju naturligtvis köpa biljett för att få åka upp och titta på utsikten från våning 124, men vi gjorde faktiskt inte det. Vi nöjde oss med att titta nerifrån, så nej, jag har inte varit inne i världen högsta byggnad, men jag har sett den!
Det här var en liten inledning om Dubai, och ni har säkert räknat ut att det kommer mera...
Vi tillbringade fem dagar här och tack vare våra fantastiska värdar som tog oss med överallt fick vi se och uppleva massor på den tiden.
Det byggs verkligen överallt och hur mycket som helst och frågan man kan ställa sig är verkligen om det här kommer att hålla, kommer alla byggnader att kunna fyllas eller kommer Dubai vara en enda stor öde spökstad om 20 år? Om det nu är så, så får jag vara glad att jag hann uppleva allt det här häftiga innan det händer.
Dubai grundades 1833 och var fram till 60-talet en liten fiskeby, men sedan råkade ju någon upptäcka lite olja och resten är historia, som man brukar säga. Efter det känns det som om någon fick en rätt kraftig släng av storhetsvansinne och började bygga och bygga och bygga och...
1979 var den första skyskrapan, World Trade Centre, klar och med sina 149 meter var den förmodligen jättehög och helt enorm. Idag är den väl "sådär", det finns ju ett antal något högre byggnader som man säger så. I slutet av 90-talet tog byggandet fart på allvar och 2013 fanns det nästan 100 byggnader med höjden 200 meter eller högre. Kronan på verket är naturligtvis Burj Khalifa som med sina 828 meter och 163 våningar är väldens högsta. (Jag kan inte låta bli att fundera över om någon räknade fel på ett par meter så man fick bygga till ett litet extra spröt på toppen, eftersom byggnaden tydligen är 830 meter om man räknar in just den lilla pinnen på taket)
Här kan man ju naturligtvis köpa biljett för att få åka upp och titta på utsikten från våning 124, men vi gjorde faktiskt inte det. Vi nöjde oss med att titta nerifrån, så nej, jag har inte varit inne i världen högsta byggnad, men jag har sett den!
Det här var en liten inledning om Dubai, och ni har säkert räknat ut att det kommer mera...
fredag 5 februari 2016
Gong Xi Fa Cai
Nu tänker jag ta en liten nyårspaus och åka bort. I år ska vi hälsa på goda vänner i Dubai över det kinesiska nyåret. Och i vanlig ordning så kommer ni säkert så småningom att få veta hur det var...
Tills dess:
Tills dess:
Gong Xi Fa Cai
onsdag 3 februari 2016
Chinese New Year 2016
Att göra en promenad genom Chinatown med kameran runt halsen när det drar ihop sig mot det kinesiska nyåret är ett årligt göromål. Det har ju blivit några sådana promenader nu och många av er känner troligen igen det mesta. Men en färgsprakande Chinatownpromenad har jag utlovat, och en sådan ska det bli!
Några veckor innan det är dags för själva nyårsfirandet kläds stora delar av Singapore i rött och det säljs allt möjligt som man absolut måste ha inför den stundande helgen. Och i Chinatown är det en fullständig explosion av allt det där nödvändiga!
Det mesta som införskaffas ska finnas där för att det kommande året ska bli ett bra år och föra med sig välstånd och lycka, så vem törs chansa på det motsatta? Nej, med tanke på folkmängden som rör sig överallt är det nog inte många som törs utmana ödet och låta bli.
Körsbärsblommor är bra! De för lycka med sig och eftersom de flesta dessutom är fejk, så skräpar de ju inte speciellt mycket heller, plus att man faktiskt kan använda samma blommor år efter år.
Mat är jätteviktigt och speciellt "hel mat". En ingrediens som inte får saknas på nyårsbordet är "Fish of Fortune", det vill säga fisk som serveras hel, med huvud och stjärt, en symbol för "helhet med en början och ett slut". Även ankan serveras med huvud och fötter. Att skära i något under nyårsfirandet betyder otur och man kan sätta familjens tur på spel. Det innebär att om man ska servera mat som behöver skäras upp ska helst detta vara gjort i förväg.
Nötter, kakor och godis är några andra viktiga delar för att allt ska bli bra. Nötter står för "Flower of Life" och representerar ett långt och bra liv. I år hittade jag dessutom jordnötter med en himla massa olika smaker. Fast det kanske inte är så underligt, om man har haft likadana nötter år efter år kanske det är dags att variera sig. Vem vet, rätt som det är kanske vi kan hitta julnötter med vitlökssmak hos oss till jul...
Melonkärnorna får vi ju inte glömma heller. De symboliserar fertilitet och rikedom och ju fler man äter, desto fler barn får man. Jag får väl erkänna att det känns rätt ofarligt för egen del, jag kan nog mumsa melonkärnor fritt utan att behöva bekymra mig om barnmängden det kan föra med sig...
Mycket annat som bör införskaffas finns naturligtvis också, citrusfrukter, lyckoknutar, röda lyktor, godis...det känns som en aldrig sinande lista på saker.
Och naturligtvis finns det speciella påsar som man kan lägga sina två "ge-bort-apelsiner" i.
Sist men inte minst så får vi ju inte glömma årets nya djur - apan. Den finns i alla möjliga varianter och överallt.
Även hos mig naturligtvis, nu sitter apan som djur nummer sju på kylskåpet tillsammans med övriga djur som passerat under våra Singaporeår.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)