torsdag 25 augusti 2016

Också lite Singapore

Nu var det länge sedan det handlade om Singapore så det är väl dags! Jag hittade en länk med lite annorlunda bilder tagna med hjälp av en drönare och det blev verkligen speciellt. Jag har ju hävdat att arkitekturen i det landet är speciell, och den åsikten blev inte mindre efter att ha sett de bilderna.

Eftersom jag i vanlig ordning inte fick det tekniska att fungera så blir det inte sådär snitsigt länkat utan jag tog helt enkelt och fotade av några av bilderna så kvalitén är väl därefter men ni får stå ut med det. (Kände att jag hade lite annat för mig idag än att bråka med datorn)


Det som är en "vanlig gångväg på vattnet" med ett litet rasthus att vila benen i, alternativt ta lite skydd för sol eller regn, blev väldigt annorlunda. Plötsligt blev det till jätteläcker arkitektur, och man kan ju undra om den som ritade det hela hade tankar på just det.


Här har vi ett boende för förståndshandikappade, och det finns säkert någon tanke bakom det, men man kan väl hoppas att det inte är riktigt lika rörigt underifrån...


Ett sjukhus som på något vis ska symbolisera "tarmsystemet med omnejd". Tja, kanske det, döm själva!


Så har vi en universitetsbyggnad, och huruvida den ska symbolisera något speciellt har jag ingen aning om, här får ni fantisera helt fritt om andan skulle falla på.


Till och med en vanlig hederlig busstation med tillhörande bilparkering på taket kan bli häftig ur en ny vinkel!


Känns det här bekant? För egen del så påminner det mig starkt om den bilmatta som döttrarna hade som små. Det påminner mig också lite om de uppbyggda bilvägar som fanns i parken när jag var liten. Där hade vi trafikskola och fick köra trampbil samtidigt som vi lärde oss alla bilmärken. Nu är det faktiskt nästan exakt vad detta är. Det är nämligen en inhägnad trafikskola! Här tar man körlektioner innan man får ge sig ut i trafiken. Om det är bra eller inte kan man ju fundera på och om jag får vara lite elak (vilket jag tycker att man kan få vara ibland!) så kan jag väl säga att om man tänker på resultatet vet jag inte om det är så bra...;)

onsdag 24 augusti 2016

Det andra ansiktet

Mari Jungstedts trettonde bok i serien om kommissarie Knutas som löser mordgåtor på Gotland heter "Det andra ansiktet" och börjar med att en känd gotländsk konstnär hittas mördad i sin säng under något som verkar ha varit en sexuell lek som gått väldigt fel. Vid närmare granskning förstår man dock att det hela har varit ett väl planerat mord och jakten på mördaren är igång!

Det är växelvis nutid och dåtid och läsaren får följa mördarens tankar i jag-form, ett författargrepp som är rätt vanligt i deckargenren och som gör att man som läsare vet mer än karaktärerna i boken.

Parallellt med utredningen ligger rätt mycket fokus på Knutas själv och hans kärleksdilemma. Plötsligt dyker hans exfru upp och han ställs inför valet mellan henne eller hans nuvarande kärlek, kollegan Karin.

En helt ok kriminalroman, dock inget utöver det vanliga och ingen bok som "stannar" efter att man slagit ihop sista sidan.

tisdag 23 augusti 2016

Chopskasallad och rakia

Tänkte stanna i Bulgarien lite grann och då nämna två saker det är svårt att undvika om man är där. Troligtvis finns det en hel det kan vara svår att undvika, men en gissning är att de flesta som varit på plats har ätit chopskasallad och druckit rakia. Inte nödvändigtvis samtidigt, men det är inte heller helt  omöjligt.

Chopskasallad serveras nog mer eller mindre överallt där mat finns att få tag i. Egentligen inte speciellt märkvärdigt, men oj så gott! Det är helt enkelt en sallad med grunden gurka tomater och fårost (någonstans såg jag att det skulle ha att göra med de bulgariska färgerna grönt rött och vitt, men jag har en känsla av att det är en efterkonstruktion). Gurkan och tomaterna är skurna i väldigt mycket större bitar än vad vi vanligtvis skär våra salladsgrönsaker i och sedan toppas det hela med riven fårost. Varje restaurang har sedan sin egen touch på det hela med lök, oliver, persilja eller något annat man kan ha i och sedan avslutas det hela med lite olja, vinäger, salt och peppar. Visst låter det simpelt? Det är det också, men oj så gott!


Något som enligt uppgift ska vara väldigt bra för matsmältningen är att ta ett glas rakia innan maten. Rätt eller fel, det överlåter jag åt er att bestämma själva. Något säger mig att vi kanske inte är lika övertygade om den funktionen här, men man vet ju aldrig...

Rakia är en alkoholhaltig dryck som görs genom att destillera jästa frukter, men den kan också göras på endast vindruvor. Normalstyrkan ligger på 40% även om den hemgjorda oftast har en högre alkoholhalt. Egentligen är det skillnad på rakia och grappa men ibland tror jag inte skillnaden är sådär väldans stor. De dricks i alla fall på liknande vis, det vill säga till maten, och den officiella orsaken är säkert det där med matsmältningshjälpen.

Den här gången fick jag med mig en flaska som är gjord på den egna vindruvsskörden, och visst är det lite speciellt. Men om det är sådär väldans gott kan ju diskuteras, men lite får man kanske anstränga sig om man vill att matsmältningen ska fungera ordentligt...


söndag 21 augusti 2016

Botaniska trädgården i Balchik

I mitt tidigare inlägg om den mysiga Bulgariska staden Balchik utlovades ett inlägg om den Botaniska trädgården, så här kommer det!


Balchiks botaniska trädgård ligger precis vid Svarta havet och från vissa delar av parken har man en fantastisk utsikt över vattnet. En vacker plats med massor av växter, byggnader och porlande källor.




Nu var det inte sådär helt enkelt att förstå biljettsystemet, men efter lite dividerande och förklaringar fick vi klart för oss att vi var tvungna att ha två biljetter, en till själva parken och en till palatset som finns i parken. Nu ska ni inte tro att det går att köpa båda biljetterna i en lucka, nej, de var tvungna att köpas i två olika biljettluckor, belägna ungefär 10 meter isär...visserligen innebär det väl fler arbetstillfällen, men det kändes väl kanske lite väl omständligt, men har man semester så har man... Sedan kan man i och för sig ifrågasätta anledningen till att man överhuvudtaget behöver ha ytterligare en entrebiljett till ett palats som ligger i parken, vilket innebär att om man kommer fram till palatset har man bevisligen köpt en entrebiljett till den Botaniska trädgården, men ibland bara orkar man inte fundera över vissa saker...




Den botaniska trädgården i Balchik är en helmysig oas som är känd för lite olika saker. Här finns bland annat en av Europas största kaktussamlingar. Om man då, som jag, samlade på just kaktusar som liten (vissa samlade på frimärken, men jag gillade uppenbarligen något mer rivigt!) var det en helt fantastisk nostalgiresa i kaktusarnas värld.





Något annat trädgården är känd för är alla olika rosor i alla möjliga färger och storlekar.




Högt beläget med utsikt över havet ligger den byggnad som lät uppföras på 20-talet av Rumäniens Drottning Maria och som hon använde som sitt sommarpalats. Det påstås att hon tillbringade alla somrar under 20- och 30-talet här tillsammans med sin 20-årige turkiske älskare men huruvida det stämmer eller ej får vi väl fortsätta fundera på om vi tycker att vi vill det...


Det påstås också att de sex olika avsatser som finns kring palatset är terasser som hon skulle ha låtit bygga till sina sex barn.


Oavsett vilken anledningen var till att hon lät bygga sitt palats så var det kul att se det invändigt (och som sagt, biljett hade vi ju så vi kunde lika gärna gå in...).



Många blommor och andra växter, byggnader och vatten var det, men det häftigaste måste jag säga var alla murar, vindlande stentrappor och trånga passager.



Om man till detta lägger att informationstavlorna inte alltid visade hela sanningen så blev det näst intill ett äventyr att hitta rätt. Om man tillhör den där skaran som inte begåvats med någon större portion lokalsinne så kan ett besök i en botanisk trädgård lätt bli till en sport att försöka hitta ut igen...

lördag 20 augusti 2016

Den gränslöse

"Den gränslöse" är bok nummer sex, skriven av Jussi Adler-Olsen, som handlar om den danske kriminalinspektören Carl Mörk vid köpenhamnspolisens avdelning Q. En avdelning som har hand om gamla olösta fall som återigen tas upp.

Upprinnelsen är ett telefonsamtal till Mörk från en kollega på Bornholm som vill ha hjälp att lösa ett gammalt fall som plågat honom i många år. Carl Mörk är väldigt ointresserad av att ta upp fallet, och det beslutet visar sig få oanade följder.

Naturligtvis tar de upp fallet, om än väldigt ovilligt, och det visar sig att det som handlar om ett olöst fall med en ung kvinna som 17 år tidigare hittats död, hängandes i ett träd. Sökandet av fallets lösning kommer bland annat att leda poliserna till en mystisk soldyrkande sekt på Öland. En sekt som styrs av mycket manipulativa krafter...

Precis som de böcker i serien jag läst tidigare, är även det här en bra och lättläst bladvändare. En av de där böckerna som är svårt att lägga ifrån sig för man behöver veta vad som händer på nästa sida.

tisdag 16 augusti 2016

Citius Altius Fortius

Det var de tre orden han yttrade, dominikanermunken Henri Didon, i samband med en prisutdelning vid OS-tävlingarna i Paris år 1891. Och jag antar att det gäller än, för det är väl det OS går ut på, "snabbare, högre, starkare", eller...

Jag förmodar att det inte har gått någon förbi att det pågår ett sommar-OS just nu. Visserligen sker de flesta tävlingarna under svensk nattetid på grund av den tidsskillnad som finns mellan Sverige och värdlandet Brasilien, men det visas ju sammandrag under dagtid om någon inte skulle råka orka spendera nätterna framför tv:n.

Eftersom det nu är så att det här håller på, tänkte jag mata er med lite onödig kunskap som alltid är bra att ha (ni vet det där med Rickard Sjöberg och så...man vet aldrig när onödig kunskap kan komma till användning). Jag har hittat alla uppgifter på olika websidor och har inte grottat ner mig i sanningshalten i uppgifterna, så ni får väl ta det med en nypa salt.

I början utfördes de olympiska spelen till guden Zeus ära och pågick i fem dagar och de allra äldsta spelen man känner till gick av stapeln 776 f.kr. De grenar som ingick i spelen var pankration, löpning, längdhopp, spjut, diskus, vapen, brottning samt boxning. Om det finns någon mer än jag som inte vet vad "pankration" var kan jag berätta att det är en slags blandning mellan brottning och boxning där det mesta (utom att peta varandra i ögonen) var tillåtet. Om jag ska försöka komma på något motsvarande idag, så skulle det väl vara MMA.

Tävlingarna var en slags utslagstävling där det var två finalister kvar till slutet som då gjorde upp om segern genom att brottas nakna insmorda i olja. (Det kanske vore något att ta upp till nästa OS, vem vet...)

Det brukar ju vara så, att det är när friidrotten börjar som det känns som OS "på riktigt", men även simningen är ju väldigt mycket OS, inte minst i år, för det är ju så, att vi tycker alltid bäst om de idrotter det finns svenska medaljhopp i. (Jag antar att det inte är så många som är intresserade av damernas sjukamp längre, men tänk vad vi tyckte det var kul för ett antal år sedan!) Om man ska gå på det, så var troligen dragkamp en stor folksport runt förra sekelskiftet, det var nämligen just den grenen Sverige tog sitt första OS-guld. Tillsammans med Danmark i Paris-OS 1900 blev det guld i just dragkamp.

Nu handlar ju tyvärr inte OS bara om idrott längre, det finns mycket annat som spelar in, inte minst pengar, men om det tänker jag inte orda vidare. Jag kan ju bara nämna att bara invigningen i Peking-OS kostade i runda slängar 100 miljarder dollar, och det kan man ju fundera på hur vettigt det är...

Sedan finns det ju lite annat att syssla med den här årstiden än att bara kontrollera vem som är snabbast, starkast eller hoppar högst...


fredag 12 augusti 2016

Sommar med bröllop

Nu har sommarens absoluta höjdpunkt avverkats! Vi har nämligen en dotter som gift sig. Att det skulle vara speciellt, det hade jag nog förstått, men att det skulle vara så himla häftigt som det var, det hade jag nog inte kunnat inbillat mig.


Känslan av att "den där lilla tjejen" blivit så stor att hon nu gifter sig... Alltså, hon har ju varit vuxen och haft ett eget liv i många år, och jag trodde nog inte att det skulle kännas någon skillnad, men det var ändå något speciellt...


Sedan var det naturligtvis ett speciellt bröllop (jag menar, vems barns bröllop är inte speciella?), så fint och mysigt!


De sa ja under ett stort träd någonstans i den Värmländska skogen (inte riktigt så kanske, men nästan...), tillsammans med närmaste släkten och massor av tillresta kamrater. Fantastiskt god mat bestående av en vegetarisk buffé som till och med fick de som hävdat att de var allergiska mot grönsaker att äta med god aptit. Lägg dessutom till en fest som höll på fram till småtimmarna så kan vi summera ett alldeles fantastiskt dygn.


Det har tagit några dagar att smälta alla intryck och luften gick liksom ur mig när det var klart. men nu är allt "back to normal" igen, och nu kanske det är läge att ta tag i sådant som varit lite eftersatt, typ blogginlägg...