Promenad ovanför trädtopparna

Lite häftigt är det att vandra omkring på en hängbro och titta ner på trädtopparna, och det är precis vad man kan göra om man gör en utflykt till Bukit Timah naturreservat här i Singapore. Här kan man promenera genom regnskogen och titta på växter och djur och som sagt, ta en hög promenad!

Singapore är inte bara höga huskomplex, utan det finns även en hel del regnskog bevarad, även om man kan fundera på hur länge den får vara kvar. Kring MacRitchie finns en runda som sträcker sig mellan 7-10 km, beroende på vilken väg man tar, och här kan man alltså även promenera ovan trädtopparna på "Tree Top Walk".

Hängbron är ca 250 meter lång och den högsta punkten är 25 meter upp i luften. Det är en lite hissnande känsla att befinna sig högt ovanför trädtopparna på en smal bro som gungar lite under fötterna när man går. Som tur är så är den enkelriktad, så man slipper möten på bron. Fast lite läskigt kanske om man ångrar sig, för här är det lite av "the point of no return".

Eftersom hängbron sammanbinder de två högsta punkterna i MacRitchie, Bukit Pierce och Bukit Kalang, och det är lite tillrättalagt så är det massor av trappsteg för att ta sig ner på andra sidan - och då menar jag massor! Om man inte tycker att man gått i tillräckligt mycket trappor finns det här ett utsiktstorn som man kan klättra upp i för att leta apor och fåglar.

I normala fall finns det massor av apor här, men just den här promenaden blev väldigt apfri. Den var för övrigt rätt djurfri över huvudtaget, av de ca 500 djurarter som ska finnas här såg vi inte många. De enda som tyckte att de ville visa sig var en sköldpadda som tagit sig upp på en stock, plus att vi fick en glimt av den vackra fågeln "Greater Racket tailed Drongo". Eftersom jag promenerade omkring med fel objektiv och att fåglar inte alltid är de bästa spontanmotiven, så blev det inte mycket till fågel som fastnade på bild, men om ni tittar noga kan ni se en skymt av fågeln med den jättelånga stjärtfjädern. Jag vet att det inte är så lätt att se, men ni får väl helt enkelt tro mig på mitt ord att den är fin!

Det är en lite speciell känsla att gå omkring i den här skogen. Det blir så påtagligt att det är "på riktigt". Här finns de riktigt farliga ormar på nära håll, det svingar sig apor i träden och det smyger omkring stora monitor lizards innanför träden. Det finns liksom inga staket som skiljer mig från de vilda djungeldjuren. Och de finns där det är jag rätt säker på, men de är säkert så smarta så de ligger kvar i skuggan av träden och tänker att de där konstiga figurerna där ute kan få vara alldeles i fred...

Flytande grönsak?

I Singapore finns ett tiotal microbryggerier, och på ett av dem, "Red Spot" kan man hitta ölen "Monster Green Lager". Och det är precis vad den är, "monster-grön!". 

Eftersom jag aldrig sett någon liknande ölvariant tidigare och eftersom jag lever i tron om att allt grönt är nyttigt, så var jag ju tvungen att testa. Och den var absolut godare än den ser ut, närmare bestämt så var den riktigt god.

Jag får väl erkänna att lite nyfiken blev jag ju på vad det var som gjorde den så väldigt grön och har nu efter ett antal googlingar och försök att hitta förklaringen blivit ännu mer invaggad i tron att det är en öl av det nyttigare slaget!

Enligt Red Dots hemsida så är den "Brewed and lagered with European-manufactured spirulina". Här blev jag som ett frågetecken, det där spirulina var inget jag kan påstå att jag hade någon större koll på, så det var bara att fortsätta efterforskningarna och det visade sig vara ett uppenbarligen fantastiskt nyttigt ämne.

För er andra lika ovetande som jag själv kan jag berätta att spirulina är en blågrön alg som även kallas för "mirakelalgen". Den innehåller en himla massa proteiner och antibiotiska bakteriedödande ämnen så den ska stärka kroppens immunförsvar. Dessutom innehåller den en massa nyttiga mineraler och ska tydligen av WHO ha kallats "ett av jordens superfödoämnen".

Nu kan man säkert hitta den här algen i någon trevlig burk fylld med små nyttiga vitaminpiller, men frågan är om det inte är roligare att inta nyttigheterna i form av öl...

Årsrevision 2013

Såhär halvvägs in i januari känns det som om det är på plats med en sammanfattning av året som gått. Ni som har varit med mig ett tag vet säkert att det här är en plats som många gånger ersätter mina gamla fotoalbum, och just "året-som-gått-inläggen" är först och främst en ego-grej, för att jag ska kunna minnas vad jag gjort och när. Är det sedan någon av er som vill följa med är ni naturligtvis varmt välkomna, men om ni tycker det känns tradigt, så är det fullt tillåtet att hoppa över det!

2014 gick till stor del i resornas tecken. En av de stora fördelarna med att bo i Singapore är ju just enkelheten att ta sig till alla länder runt omkring på små kortsemestrar, och det har vi verkligen utnyttjat under året som gått. Sedan tillbringade vi ju en helt fantastisk sommar i Sverige, lyckades bli med eget smultronställe och avslutatde året med en svensk snöfri jul.

Här är den: Sammanfattningen av 2013 i ord och bilder:

januari:
Året inleddes i Sverige med en fantastisk vacker vinter innan vi återvände till Singapore.

februari:
Årets första resa styrdes mot indonesiska Lombok där vi firade att draken lämnade över till ormen i den kinesiska almanackan.

mars:
I mars hann vi med två resor, dels en storstadstripp till Bangkok...

...och dels en underbart härlig resa till malaysiska Cameron Highlands med sina fantastiska gröna och böljande teodlingar.

april:
April gick i golfresornas tecken. Vi hann med en resa till Bintan i Indonesien där vi bland annat spelade på Ria Bintan med underbara vyer över sydkinesiska havet.

Vi åkte även till Thailand tillsammans med ett gäng golfare, där vi bodde i Hua Hin och bland annat spelade på den i golfkretsar välkända (?) banan Black Mountain.

maj:
I maj fick vi besökare från Sverige i två omgångar, vilka allihop ville se något mer än Singapore. En himla bra ursäkt för mig att åka någon mer stans, så det blev ön Tioman på malaysiska ostkusten två omgångar den månaden. (Något jag absolut kunde stå ut med) Förutom alla vackra färgglada fiskar som fastnade på bild under snorklingsturerna fick jag även se mitt livs första haj! (visserlien ingen jättehaj, och lyckligtvis utan det karakteristiska dunkandet...)

juni:
Någon vecka in i juni var det dags för sommar i Sverige och en traditionsenlig midsommar med sillunch, midsommarstång, kluckande vågor och fantastiskt väder tillsammans med goda vänner i Trosa.

juli:
Det fantastiska sommarvädret höll i sig och under juli blev det bad och fika på klippor vid Vänerns strand

samt en resa till Stockholm där vi fick en fantastisk båttur genom staden.

augusti:
I augusti gjorde jag en mycket mysig och trevlig resa till Dublin tillsammans med båda döttrarna.

september:
Innan det var dags att åka tillbaka till Singapore, inträffade en av sommarens mest otippade händelser, då vi "blev med eget smultronställe". En liten mysig röd stuga vid strandkanten av en värmländsk insjö! (Längtar redan till nästa sommar när vi äntligen ska få bo in den också!)

oktober:
Väl tillbaka i Singapore tillsammans med yngsta dottern, tillbringade vi en långhelg i Vietnam, där vi besökte Ho Chi Minh.

november:
Även november innebar en storstadsresa. Nu var det Phnom Penh i Cambodja som besöktes. En resa med många blandade känslor efter att ha vandrat i Pohl Potts spår...

Det blev även några dagar på en mycket stillsam och rogivande strand på Bintan.

december:
I december bar det av till Sverige igen för att fira jul och nyår med familj och vänner i ett totalt snöfritt Karlstad.

Summa summarum ett helt fantastiskt år. Nu väntar 2014, och vad det har i beredskap kan vi ju inte riktigt veta, utan vi kan bara hoppas att det för något bra med sig. Om vi blir kvar i Singapore, eller om vi återvänder till Sverige vet vi inte heller, men det lär väl märkas så småningom...

Hemma igen...eller borta...eller nå´t...

Nu har jag landat på sydligare breddgrader och slipper beklaga mig över att det är mörkt och att det saknas snö. Ok, det saknas snö här också, men det är ju liksom inget man går och gnäller över precis.

Om man ser till antalet flygresor jag avverkat de senase fyra åren skulle man kunna tro att jag är en så´n där som glider in på planet lite världsvant, grabbar tag i en tidning och bläddrar lite nonchalant under tiden planet stiger, men icke då. Jag bläddrar inte speciellt nonchalant i någonting, jag har fullt upp med att koncentrerat leta efter konstiga ljud eller rörelser som verkar annorlunda. För det är klart att om det skulle vara något fel så är det ju bra om jag upptäcker det så jag kan meddela besättningen detta. Eller jag skulle kunna meddela bara min andning vore av det naturliga slaget, men under start och landning fungerar den inte som den brukar. Den återfår mer normal struktur när säkerhetsbältesskylten slocknar och flygvärdinnorna behagar knäppa loss sig. Sedan andas jag rätt normalt (så länge jag inte upptäcker något mystiskt ljud vill säga!) ända till det är dags för landning. Jag är en sådan där person som hjälper piloten att bromsa. Jag är helt övertygad om att han inte skulle fixa det utan min hjälp!

Med andra ord tycker jag inte sådär väldigt mycket om att flyga...

Efter dagens flygning måste jag få gnälla lite också. Nu får ni inte missförstå mig, egentligen tycker jag jättemycket om män. Jag älskar min man och jag har en hel hög med manliga kompisar som jag också älskar, fast på ett annat vis förstås, men trots detta ska jag gnälla lite över det manliga könet! Varför tror alla (i alla fall alla jag har suttit brevid)) män som flyger att armstöden är något som man kan lägga beslag på och sedan behålla under hela flygresan? Hamnar man då mellan två manliga individer, som dessutom tycker att har de ändå lagt beslag på själva armstödet, kan de lika gärna ta en bit till, då är det sådär måttligt kul! Det är ju lite trångt som det är, om man säger så... Fast det gör ju att det blir lite extra spännande att försöka trassla i sig maten, med armarna tätt utefter sidorna inklämd mellan spretande armbågar. Men jag kan lova att det är inte spännande i tolv timmar!

Sådär ja, nu har jag gnällt lite också, vad det nu ska vara bra för, det blir ju inte bättre. Men jag lever fortfarande på hoppet att en dag ska jag bli överbevisad, att det inte gäller alla manliga passagerare, men som sagt, jag väntar än.

Nu ska jag bege mig ut i värmen och solskenet och ladda batterierna med lite ljus - det var ju lite dåligt med den varan under julmånaden där uppe i norr...

  

Julsummering och spritmuseum

Så var jul och nyår över för den här gången. Det har varit några intensiva veckor och samtidigt härliga! Vi har haft hela familjen samlad, vilket inte hör till vanligheterna, så det har varit fantastiskt mysigt! Vi har träffat massor av kompisar och "bara varit", så summa summarum en bra jul- och nyårshelg. Nu har vi börjat splittra upp oss igen, maken har åkt tillbaka till Singapore, ena dottern är på plats i Stockholm och snart far även jag söderut och lämnar andra dottern i Karlstad.

Förutom veckorna på hemmaplan hann jag även med en dagsutflykt till kungliga huvudstaden där dottern och jag förgyllde dagen med lite kultur. Vi besökte nämligen Spritmuseet på Djurgården. Jag ska vara ärlig och säga att jag visste inte ens om att det fanns, men det är tydligen nominerat till "Euopean Museum of the Year Award 2014". Ett pris som har syftet att "uppmärksamma mindre museum med innovativ verksamhet som på ett eller annat sätt verkat för god kvalite inom den europeiska museisektorn".

Ett trevligt och annorlunda museebesök. Här lotsas man genom svenska folkets dryckesvanor från dåtid till nutid i utställningen "Spritlandet Sverige, om vårt bitterljuva förhållande till alkohol". Här kan man även köpa med en liten smaklåda, med lite olika snapsvarianter och tilltugg att testas sittande utanför husvagnen på campingen eller på en klippa framför havet med vågorna som rullar framför. Riktigt svenskt med andra ord! Det som utlovas är en vandring genom våra årstider, och snapsen har ju viss betydelse när det handlar om traditionsbundna högtider; sommaren med midsommarfestens sill och nubbe, höstens kräftskiva med en nubbe till varje klo, vinterns julbord med sill och nubbe och påsken med mer sill och nubbe. Vid lite eftertanke är det ju inte bara nubben, utan även sillen som har betydelse, så det kanske är nästa grej, ett sillmuseum?

Det fanns även två andra utställningar, en med tavlor målade av Beatrice Cussol, men jag måste tillstå att det var tavlor som jag inte på några villkors vis skulle kunna tänka mig att sätta upp på väggen! Jag kan visst tänka mig absurda bilder av olika slag, men här gick nog gränsen. Det är "flickor och kvinnor som inte beter sig som man förväntar sig", och det kan man lugnt påstå!

Den tredje utställningen erbjuder en tripp till Stockholms nattklubbsliv under 150 år, där man till musik , rullande ljusprickar på väggarna och en vacker discokula får följa med Stockholms största festprofiler och ta del av deras olika festerfareheter.

En helt ok förmiddag spenderad på ett litet trevligt museum. Det kanske inte är ett museum jag kommer att återvända till, men det var kul att se det, och jag tycker nog att det kan vara värt ett besök. Ett litet, trevligt och annorlunda museum.

Som sagt, en trevlig avslutning på juletiden och nu är det dags att börja bocka av från "att-göra-innan-jag-åker-listan"!

"Drömmen förde dig vilse"

2013 års sista lästa bok blev en deckare, eller "spänningsroman" som det verkar heta för det mesta numer, med titeln "Drömmen förde dig vilse" skriven av Anna Jansson.

Det är den elfte boken om Maria Wern som arbetar på gotlandspolisen där hon löser alla mystiska mordfall. Det har ju mördats ett antal människor sedan den första boken kom 2000, men det verkar finnas ett gäng gotlänningar kvar som går en oviss framtid till mötes.

Här byggs spänningen upp till stor del kring en gammal myt om hur havsfrun lockar med sig män ner i djupet. Många är det som verkar ha något otalt med detta väsen. Den huvudmisstänkte trasslar in sig mer och mer samtidigt som vi får följa mördarens inre monolog.

Det är en helt ok bok som håller bra som den spänningsroman den enligt beskrivningen ska vara. Ett litet tips är dock på sin plats om någon tänkt läsa den; skippa baksidestexten! Där avslöjas nämligen vem som blir den sadistiske mördarens första offer.

Gott Nytt År 2014

Nu har jag gjort det för första gången - skrivit årtalet som gäller från och med imorgon. Frågan är var året som gick tog vägen, det känns som om jag precis började skriva 2013... Hur som helst ett nytt år med nya möjligheter är på ingång!

Jag vet inte hur många av er som sitter och klurar på något käckt nyårslöfte, men några av er gör det säkert. Om man ska tro på den undersökning som gjordes av sifo 2011 så är det 13% av svenskarna som roar sig med det, så några löften avges helt säkert i  vårt avlånga land.

Själv tänker jag i vanlig ordning varken lova att jag ska äta sundare eller motionera mer. Jag tänker nog fortsätta att försöka trivas med min tillvaro oavsett vad jag äter eller hur mycket jag rör på mig! Om jag mot förmodan skulle lova något, så tror jag att jag ska ta till mig några av Stig Dagermans råd i den härliga dikten "Nyårslöfte"!

Men den som avslutning på år 2013 vill jag önska er alla

ett riktigt

Gott Nytt År

Stinn av föresatser står jag här vid grinden
och ångrar allt jag brutit under årets lopp.
1. Jag skall aldrig mera hänga mig på vinden,
då denna akt är skadlig för min kropp.

2. Skall jag nästa år ej tömma flera
glas cyankalium än att jag kan stå.
3. Jag skall aldrig bära elefanter mera,
om än jag längtar därtill aldrig så.

4. Aldrig mer jag skall i tigergapen
låta mitt huvud göra artighetsvisit,
då jag till dato haft den dumma egenskapen
att underskatta tigrarnas aptit.

(31 december 1952)