Att ta den flytande bussen!

I år är det fjärde säsongen som båtbussarna trafikerar vattnet i och omkring Karlstad, och det med hela sju olika linjer.

Det är lite häftigt, att man kan ta båten istället för bussen! Det är samma pris för biljetten, och istället för att sitta på en varm och trång buss, kan man åka i en öppen båt och samtidigt se stan ifrån ett annat perspektiv. Det är väl i och för sig inget alternativ om man har bråttom mellan punkt A och B, men vem har det sommartid!?

Båtbussen går hela tiden, precis som den vanliga bussen, och stannar till för av- och påstigande vid hållplatser runt omkring i stan (under föutsättning att det finns vatten...). Man kan även ta en lite större båt för att ta sig lite längre ut  i Vänern för att gå iland på någon av de skärgårdsöar som finns. Där kan man sen spendera några timmar tills båten kommer nästa gång. 

I vår tekniska värld finns det naturligtvis även en nedladdningsbar guide-app så man kan följa med på en karta var man befinner sig, men faktum är, att på vissa turer finns det till och med en levande guide närvarande!

För den som skulle kunna tänkas uppskatta en ångbåtstur, så finns även det som möjlighet. Då kan man ta en liten

skärgårdstur med ångbåten Polstjärnan.

 

Tyvärr så är det väl så, att vi som bor här mest tittar och säger "vad härligt det ser ut", och "vad mysigt det är att vi har det", medan det är mest turister som utnyttjar det...men så är det väl med det mesta. I år har jag i alla fall åkt den "flytande bussen", och det är helmysigt, och som vanligt säger jag väl, att nästa år, jamen då ska jag utnyttja den ändå mer!

Backa upp mobilen!!

Nu har jag fått lära mig den hårda vägen anledningen till att man ska ha en back-up på sin mobil!

Nej, jag har inte kört den i tvättmaskinen eller tappat den i taoletten eller något annat "vanligt" sätt att ha bort mobilen på. Nej, jag är inte ens orsak till min avsaknad av mobiltelefon. Någon fick uppenbarligen för sig att det skulle kunna finnas något av värde i en gammal skitig golf, i en trasig väska och visst - bytet blev en mobiltelefon av en modell som troligen inte ens någon vill ha!! Jamen hur roligt kan det vara!?

Jag kan tänka mig att stå ut med att någon har lagt beslag på "min lilla röda", men inte att denna någon har lagt beslag på alla telefonnummer som jag behöver! Prata om att bli totalt handikappad! Jag menar, till och med jag har slutligen lagt bort min adressbok där jag skrev alla nummer som jag behövde (även dom jag inte behövde!), och litat fullkomligt på tekniken...och hur bra gick det!?

Nej, nu finns det två alternativ: Endera börjar jag knappa in alla vänner och bekanta i mobilen som låg och drällde i en garderob (jag visste väl att jag skulle få användning för de gamla mobilerna som jag sparade när vi flyttade...)
eller så går jag och köper mig en alldeles ny adressbok och börjar använda en hederlig penna igen...

Att ta med eller inte ta med...det är frågan!

Nu börjar det dra ihop sig...en vecka till så är jag på plats på andra sidan klotet om allt fungerar som det ska.

Nej, jag har inte börjat packa, det lär inte ske förrän dagen före, men däremot måste jag ju börja fundera över om (och i så fall vad) något ska med i väskan på grund av att det är svårt att få tag i dit jag kommer!

Nu är det ju så att Singapore är begåvat med två(!) Ikeavaruhus, så en hel del går ju att köpa i deras lilla "matbutik". Det innebär att hårt bröd och kaviar behöver inte dras i någon resväska! Det hårda brödet förresten, det får vi tag i på hyllorna i den vanliga mataffären, t.o.m. wasas knäckebröd!

Sedan kan man ju fundera på varför jag överhuvudtaget helt plötsligt ska äta kaviar bara för att jag är någon annanstans, kan inte påstå att jag äter det speciellt frekvent på hemmaplan... men det är ju svenskt! Däremot måste jag få med mig ett gäng påsar av min stora passion: saltlakrits! Det går inte att få tag i, så det måste inhandlas! (Ikeas saltlakritsbestånd är oftast gamla hårda salta sillar, och de kan de få behålla!)

Passion nummer två som inte finns att köpa på plats är korsord! Alltså ett antal vanliga korsordstidningar ska ock så inhandlas och stoppas ner i bagaget. Några kaffepaket kan få följa med också (finns visserligen på Ikea, men ändå...)

Lite böcker som har inhandlats under sommaren ska också med... sedan vet jag inte så mycket mer, så det verkar ju bli lättpackat! Och i ärlighetens namn så går det ju att få tag i det mesta på plats, och det man inte kan få tag i, tror jag att jag kan klara mig utan...

Det jag skulle vilja packa ner i en väska som dock kan bli lite problematiskt, är lite dofter och färger av den svenska sommaren, fast å andra sidan, så antar jag att det är fler här hemma som också skulle vilja ha det i en liten väska och ta fram någon gång i mitten av november...

Diggiloo i regnet!

Hastigt och lustigt blev det en helt oplanerad fredagskväll på Diggiloo i ett strilande sommarregn!

Här satt jag och lyssnade till hur det smattrade på rutorna och hade precis bestämt mig för att hålla mig torr och stanna inomhus, dra en filt över mig och spendera kvällen hopkruppen i tv-soffan, men tänk vad fel jag hade! Efter ett telefonsamtal från en snäll kamrat som fått biljetter över, hamnade jag alltså på Diggiloo.

Det blev allt annat än en mysig hemmakväll invirad i en filt halvsovandes i en soffa! För det första var det inte speciellt torrt där vi befann oss och för det andra var det inte heller det minsta lugnt! Det var jättebra med musik som täckte allt ifrån visor och Beatels till schlager, prog och Elvis.

Diggiloogänget bestod av gamla rutinerade artister, sådana som jag känner igen, med Lasse Holm i spetsen, men även några "nyare" stjärnor fick plats på scen. Här skulle det naturligtvis ha funnits en massa bra bilder på sjungande artister i vackra scenkläder, men eftersom det faktiskt hände sig så att jag glömde kameran hemma (nästan som att gå ut naken!) så blir det inga bilder.

Det är nu fantasin kan få lite spelrum, Ni får försöka tänka er Linda Pritchard i lila enbent kreation eller Thomas Di Leva i någon av sina fem färgglada klänningar kastandes frukt till publiken. (Troligtvis skulle det ha varit någon sådan bild här!)

Säga vad man vill om Thomas Di Leva, men kvällens bästa mening yttrades i alla fall av honom:
"Den som aldrig tävlar förblir obesegrad"

 Det blev en kanonkväll - Tack Mona!

"Men en regnig dag, då ska jag..."

                                                          

Vilken sommar vi har!

Det finns flera saker som skvallrar om hur varmt och soligt det är. Först och främst så är det naturligtvis alla brunbrända människor som finns överallt. Sedan har vi ju alla vattendrag, stora och små som är fyllda med badande människor. För att inte prata om uteserveringarna som är fyllda till bristningsgränsen. Det finns så mycket positivt och glatt med en lång solig sommar.

Sedan måste jag ju erkänna (och jag har en känsla av att  det kan finnas någon mer än jag som har det så) att det finns en del små(!?) detaljer inomhus som också skvallrar om sol och värme, t.ex dammråttorna som virvlar upp när man råkar röra sig för fort, kläd- och strykhögar som aldrig verkar minska och i mitt fall finns det även en lista över saker som ska göras innan jag åker iväg. Sådana saker som jag skulle fixa "en regnig dag", tror ni den minskar eller? Inte direkt!

Men nu börjar det ju dra ihop sig så smått, så nu får nog min "regniga-dags-lista" börja betas av ändå...fast kanske inte imorgon...

Oslos röda gubbar

Oslos övergångsställen bevakas inte av en röd bubbe, utan det är två gubbar som talar om att det inte är tillåtet att gå över vägen. Jag måste erkänna att lite fundersam blev jag väl, inte för att det är så himla mycket att fundera över kanske, men har man inget annat att bry sin lilla hjärna med, så varför inte frågan om varför det är två röda gubbar!?

Eftersom jag tycker att ni inte ska behöva gå omkring och fundera mer över detta så har jag hittat svaret på "Statens vegvesen":


1. Med två gubbar istället för en är det lättare att se för folk längre bort pga av större ljusyta!  (Frågan är väl varför man behöver se att det är rött om man är så långt ifrån övergångsstället...)
2. Om ett går sönder finns det en i reserv! 

Så nu kan ni läggga ytterligare en kunskap till ert förråd av onödigt vetande, och om det skulle vara en merit, så vet ni nu mer än många norrmän! Klicka på länken nedanför och titta på klippet ifrån "Krönikameran" den 28/2 när Jonas Karlsson ställer frågan till de inhemska i Oslo...

 http://svt.se/embededflash/2341791/play.swf

En dag i Oslo

Åkte till Oslo över dagen för att hälsa på dotter och "mågämne" och fick en härlig, solig och mycket trevlig dag i den norska huvudstaden.

Konstaterade under resan dit att det finns flera små orter mellan bostadsort och norska gränsen som jag faktiskt inte hört talas om förut... lyckades nämligen köpa biljett till ett tåg som närmast kan jämföras med den gamla tidens rälsbuss som i alla fall tuffade fram på järnvägen här i Värmland. Ni vet ett litet tåg som stannar vid de flesta stationer på vägen, även de som bara består av ett litet stationshus och där själva samhället(?) består av ytterligare två hus och en konsum-butik.

Oslo är ett enda stort blomsterhav just nu. Det ligger blommor överallt. Området runt kyrkan är fullkomligen dränkt av blommor, brev, ljus och gosedjur av alla de slag. Människor går omkring och gråter tyst, bara står och tittar och skakar i huvudet, föräldrar med små barn försöker förklara varför det ser ut som det gör och vad som har hänt. I alla fontäner flyter blommor och statyer är blomsterklädda.

Trots att jag var där och såg allt detta, plus att vi gick så vi såg kvarteren där rutorna håller på att bytas ut och det sitter träskivor för fönstren  där det borde varit glas, trots detta så går det inte att ta in, jag förstår fortfarande inte, men kanske att jag börjar förstå lite mer än förut vilken gigantisk omfattning det hela har...

Under vår promenad genom Oslo, kunde jag inte låta bli att tänka på hur tydligt det ändå blir med "den enes död, den andres bröd"...för det är ju i alla fall ingen som kan neka till att såväl florister som glasmästare just nu gör lysande affärer, även om de naturligtvis hellre hade gjort det av någon annan anledning.

Vi hittade i alla fall en helt underbar plats att fördriva någon timme på, precis invid en liten fors borta från storstadsmyllret fanns den, en liten bar/pub/fik där man kunde sitta och ha det hur bra som helst!

Prata om att köra huvudet i väggen...