onsdag 24 augusti 2016

Det andra ansiktet

Mari Jungstedts trettonde bok i serien om kommissarie Knutas som löser mordgåtor på Gotland heter "Det andra ansiktet" och börjar med att en känd gotländsk konstnär hittas mördad i sin säng under något som verkar ha varit en sexuell lek som gått väldigt fel. Vid närmare granskning förstår man dock att det hela har varit ett väl planerat mord och jakten på mördaren är igång!

Det är växelvis nutid och dåtid och läsaren får följa mördarens tankar i jag-form, ett författargrepp som är rätt vanligt i deckargenren och som gör att man som läsare vet mer än karaktärerna i boken.

Parallellt med utredningen ligger rätt mycket fokus på Knutas själv och hans kärleksdilemma. Plötsligt dyker hans exfru upp och han ställs inför valet mellan henne eller hans nuvarande kärlek, kollegan Karin.

En helt ok kriminalroman, dock inget utöver det vanliga och ingen bok som "stannar" efter att man slagit ihop sista sidan.

6 kommentarer:

  1. Jag har läst några böcker om Knutas och hans kollegor, de har varit bra men jag tycker man tröttnar efter några böcker. Att variera författare och genre är bra, eller hur?
    Just nu läser jag Skymningsflickan av Katarina Wennstam, verkar arta sig till en kuslig berättelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan nog vara dags att låta herr Knutas vila ett tag. Tack för tipset!

      Radera
  2. Jag håller på att lyssna på den just nu och tycker den är helt OK!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag håller med, en helt ok bok. Nackdelen när det blir för många i lite samma stil är att det kan vara lite svårt att hålla isär dem. Men absolut en bladvändare där man vill veta hur det går.

      Radera
  3. Jag gillar att lära känna huvudpersoner fler gånger och se utvecklingar åt olika håll. Det här var en "medelbok" från Maris sida. Den fick en trea av mig. Kanske var jag för snäll och en poäng var för att jag älskar Gotland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också böckerna är bra, men någonstans känns det som om det inte får bli för många böcker om samma gubbar. Lite kul, igår kväll fastnade jag framför en gammal (halvbra) deckare som visade sig bygga på just böckerna om Knutas på Gotland.

      Radera