Fjorton dagar har passerat sedan senaste inlägget och så långt uppehåll har jag inte gjort sedan jag började med det här fenomenet att blogga. Det var inte på något vis planerat, men som jag har sagt så många gånger tidigare, allt blir inte som man planerar (vid närmare eftertanke är det väldigt lite som faktiskt blir det).
Jag fick ett telefonsamtal av den mindre trevliga sorten som innebar en snabb omplanering och istället för att vara kvar i tropikerna blev det en flygresa till Sverige då min pappa, efter att ha ramlat, hamnat på sjukhus. Jag har nu spenderat närmare två veckor på hemmaplan och det har varit veckor fyllda av sjukhusbesök och kontakter med hemtjänst (vilka för övrigt ska ha en stor eloge för det fantastiska arbete ni utför!). Dessutom bestämde jag mig ju i något svagt ögonblick att jag skulle förkovra mig ytterligare och läsa till en stycken kurs på distans, vilket även det tar en hel del tid i anspråk...
Hur som helst, nu hoppas jag att det ska börja ordna upp sig och att det ska finnas lite tid även till att slänga in några små inlägg emellanåt. Och det kan ju även finnas lite material för Singaporeinlägg även från den kallare sidan av vår jord, vem vet?
För tillfället har jag således bytt storstad, varma vindar, palmer och ljummet hav mot mindre trängsel, björk och tall, småkyliga men ändå rätt härliga vårvindar och en fortfarande isbelagd sjö, så får vi se hur länge det varar...
Nu vet jag, för jag har förstås undrat vart du tagit vägen Hoppas att din pappa repar sig efter olyckan. Ha de gott och njut av våren!
SvaraRaderaTack så mycket - det ska jag!
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaJag har också saknat dig men tänkt att du har suttit i "radioskugga".
SvaraRaderaMan vet aldrig när olyckan är framme. Hoppas din pappa återhämtar sig på bästa sätt och att du hinner varva ner lite grann emellanåt.
Försök njuta så gott du kan av den granna våren.
Jag ska försöka hinna njuta av våren så mycket det går och hoppas på en riktigt fin sådan.
RaderaVet precis hur det är att få sådana telefonsamtal. Inte alls trevligt. Jobbigt när man är så långt bort och inte kan komma med en gång.
SvaraRaderaHoppas nu att din pappa kan piggna till.
Roligt att du är "tillbaka i etern" igen.
Det är väl vid sådana tillfällen man inser hur långt bort man egentligen är, även om det idag går fort ändå att förflytta sig mellan olika delar av världen.
RaderaJa, sådana telefonsamtal är aldrig roliga, men oundvikliga med gamla föräldrar. Skönt att höra att det verkar ha ordnat upp sig för digoch din pappa hoppas jag.
SvaraRaderaÅ du - fortsätt gärna med Singapore. Karlsatd är liksom inte i samma klass om man säger så;-)
Nu förstår jag inte alls...vadå "inte i samma klass"...;)
RaderaAj då. Hoppas att allt går bra för din pappa.
SvaraRaderaTack!
RaderaVad trevligt att du är tillbaka.
SvaraRaderaJag förstår att den typen av telefonsamtal är extra jobbiga när man befinner sig hundratals mil hemmifrån. Flera av mina väninnor här i Bangkok har varit med om samma sak, önskar jag slipper.
Hoppas det ordnar sig med din pappa och att han snart är på benen igen.
Det hela blir ju lite mer jobbigt tack vare avståndet.
RaderaHoppas att det är bättre med din pappa nu och välkommen tillbaka till bloggandet!
SvaraRaderaTack!
RaderaHoppas din pappa kryar på sej!
SvaraRaderaUnder tiden får du njuta av att våren är på ingång i vårt gamla hemland.
Ja, hoppas vädret vi har nu håller i sig över påsk.
Radera