Selingan - Turtle Island

Nästa etapp på vår Borneotripp var ett besök på Selingan eller "Turtle Island" som den också kallas. Jag förmodar att de flesta som gör en liknande tur har stannat till en natt på ön för att få se sköldpaddor lägga ägg och små sköldpaddsbebisar bege sig ut i havet.

Här tillbringade vi vår sista natt på en av de tre öar som utgör Turtle Islands National Park. Hit tar man sig med båt från Sandakan och resan tar knappt en timme. Samtliga öar är obebodda, men på Selingan finns plats för 60 övernattande gäster. Det är den enda av öarna dit turister kan åka. Förutom stugorna  finns också ett "sköldpaddscenter". Här tar man reda på äggen som sköldpaddorna lägger. Ser till att det täcks över när ungarna tittar ut ur äggen för att de inte ska bli middagsmat åt någon hungrig ödla som smyger omkring innan de hinner släppas de ut i den stora vida världen.

Förhållningsreglerna är många, bland annat får man inte knalla omkring på ön hur som helst mellan 18 - 06, just för att inte störa sköldpaddorna som tänker sig i land för att lägga ägg.

Havssköldpaddan är en av många djurarter som är utrotningshotade och det finns ett antal orsaker till att det är så. Förutom föroreningarna i havet är det många som går sitt öde till mötes i något av alla de "spöknät" som flyter omkring i våra hav. Omkringflytande plastpåsar kan också vara direkt livshotande för dem eftersom de glatt sväljer dem i tron om att det är manetert och följden blir att de kvävs sakta men säkert. Sedan är det naturligtvis en annan orsak också, och det är att såväl sköldpaddan som dess ägg i många länder anses vara en delikatess.

Med tanke på allt detta, och att sköldpaddan inte börjar lägga ägg över huvudtaget förrän den uppnår den aktningsvärda åldern av minst 20 år och att det dessutom enligt expertisen bara är tre procent av alla kläckta ungar som överlever, så känns det väldigt bra att det finns platser där man hjälper arten att överleva.

Eftersom vi anlände till ön på förmiddagen hade vi hela dagen på oss att slöa på stranden och bada i det ljumma vattnet. Efter två dagars ständigt badande i svett kändes det helt fantastiskt! På grund av starka strömmar var det en begränsad yta där man kunde simma, men den räckte gott och väl till. Och det lockade inte sådär väldigt mycket att flyta iland på någon närliggande filippinsk ö, så vi höll oss snällt innanför bojarna. Snorklingen var hyfsad, men ingen av de bättre jag gjort, men det är alltid mysigt att kika på de fiskar som finns.

När dagen tagit slut och vi hade klämt i oss ytterligare en god måltid var det bara att vänta. Och väntan var absolut inte förgäves! Vi fick vara med och se när en stor sköldpadda la sina ägg i sin egenhändigt grävda jättegrop på stranden, och inte var det få ägg hon lyckades klämma ur sig - 91 stycken hamnade i gropen innan hon var klar! När det är klart mäts hon på längden och tvären och om det är en "nykomling" märks hon efter avslutat äggläggande.

Någon ur personalen tar sedan med varsam hand reda på alla äggen och flyttar dem till själva "kläckeriet" där de får ligga tills äggen kläcks och ungarna tittar ut.

Då det hade kläckts ett gäng under dagen fick vi även vara med på ett sköldpaddsrace! Vilken fantastisk upplevelse! Så söta de var där de sprang allt de orkade mot vattnet, och lite tragiskt kändes det att veta att av alla de som släpptes ut är det bara ett fåtal, -  om ens det - som överlever...

Morgonen efter kan man se nattens händelser på sköldpaddsfronten, hur många damer som behagat kravla sig upp för att lägga sina ägg, hur många ägg som lagts och annan viktig information kommer upp på den dagliga informationstavlan.

När vi lämnade ön morgonen efter och såg alla de "traktorspår" som sköldpaddorna lämnat efter sig vid sina arbetsamma promenader mot en lämplig plats att lägga sina ägg, var det på något vis som om kronan ramlade ned och jag förstod vad vi fått vara med om... En helt fantastisk upplevelse!

Visst är det fantastiskt att dessa djur, som rör sig så smidigt i vatten, kämpar så hårt i flera timmar för att dra sig upp på stranden för att kunna lägga sina ägg och sedan får kämpa lika hårt för att ta sig tillbaka igen. Och sedan är det inte ens säkert att de små nykläckta ungarna överlever ens första dagen...