Mina böcker och jag

Jag har, som så många andra, ett speciellt förhållande till böcker. Jag skulle kunna trassla in mig i ett långt inlägg om böckers och texters betydelse för oss, hur man kan använda olika typer av texter, och hur en text kan vara så mycket mer än en bok, men det tänker jag inte göra! Jag tänker inte bli speciellt djup alls, ni behöver inte vara oroliga.

Jag tillhör de som älskar att tillbringa tid i affärer fyllda med böcker, gärna antikvariat där det finns en  speciell bokdoft. För visst kan det dofta böcker. jag tror det påminner lite om den doft som fanns i det gamla biblioteket där vi tillbringade rätt mycket tid under skolåren. Det var ett gammalt hus, med en minst lika gammal bibliotekarie, där det fanns gott om skrymslen och vrår där man kunde kuckilura efter skolans slut. Att bibliotekarien inte var speciellt förtjust i ungdomar stoppade oss inte, utan man skulle kunna säga att det gjorde det hela mer intressant. Vi lånade kanske inte sådär väldigt mycket böcker under den här perioden, men vi befann oss i biblioteket, och det var en mycket speciell miljö. När de några år senare byggde ett nytt, ljust och fräscht bibliotek på orten var det inte alls lika spännande längre.

Jag tror att min känsla för bokdofter härstammar från de här åren. På gott och ont! Jag har numer en bokhylla som troligen har lite av den där gamla unkna bokdoften över sig. Det kanske är dags att skiljas från gamla Ulf Lundell-böcker från 70-talet eller samlingen av Stephen Kings romaner, av vilka många är i pocketformat och ramlar isär när man öppnar dem. Jag förstår inte att det ska vara så himla svårt att skiljas från böcker!

Numer försöker jag ge bort böcker som jag köpt och läst innan de slår rot i bokhyllan. Jag tänker ju i alla fall inte läsa dem mer än en gång! Dessutom så läser jag alltid någon bok på "paddan" som jag lånar från biblioteket och laddar ner. Det är ju fantastiskt behändigt, men visst är det lite tråkigare att inte ha den där boken att bläddra i. Därför har jag numer för det mesta två böcker på gång, en elektronisk och en "riktig", och visst är det behändigt med de där elektroniska som varken tar plats eller samlar damm, men de blir liksom aldrig "på riktigt"...