Ville de Noel och lite juleljus

Trots avsaknad av stora granar så finns det rätt gott om julprydnader och ljus även här i Cannes. Det är ju trots allt så, att har man inga riktiga granar att klä på så får man väl tillverka granar. Bland annat har man en stor färgglad gran precis bredvid det stora festivalpalatset och till väldigt många barns stora förtjusning så kan man gå in i granen och det är ju inte något vi som bara pryder våra torg med riktiga granar kan skryta med precis.

Har man dessutom gott om palmer så kan man ju faktiskt pryda dom med lampor också, så det så! Efter mörkrets inbrott så lyser palmerna upp le Croisette som går utmed stranden i Cannes.

"Ville de Noel" är en julmarknad som varar från första december till sjätte januari och är uppbyggd med 50-talet små trädhus där det säljs sådant som man kan behöva och sådant man absolut inte behöver.

Förutom alla stånd där det säljs prylar av allehanda sort så finns det mat och dryck så det räcker till och blir över. Lite champagne är ju aldrig fel, och för den som vill finns det även ostron som kan sköljas ned med den ädla drycken.

Eftersom ostron inte riktigt är min grej så blev det istället lite raclette för vår del. Raclette är ost som smälts och som skrapas av och äts som tillbehör. Vårt kvällsintag av mat på julmarknaden blev potatisklyftor med smält ost och tro det eller ej, men det var betydligt godare än det låter.

Förutom alla träbodar så finns även en skridskobana och den var välbesökt under de dagar vi var här. Många glada skridskoåkare provade sin balans med varierande resultat.

Det finns även ett tillfälligt nöjesfält i anslutning till julmarknaden, så nog har det varit julståhej här alltid.

Och som sagt, juleljus finns det nog på de flesta platser runt om i världen, men nu ska det väl vara slut för den här gången. Även i Cannes verkar det vara trettonhelgen som sätter punkt för ulandet.

Hälsning från Rivieran

Så var det dags att möta de där 360 oskrivna bladen igen. Det är alltid lika spännande att se vad de för med sig den här gången. Lite konstigt känns det, precis som det alltid gör, att lära sig att skriva nya siffror. Och att börja skriva 2019 innan det känns som om jag vant mig vid att skriva 2018 kan ju bli lite problematiskt, men det går säkert bra den här gången också.

För egen del skålades nya året in i Cannes samtidigt som det avfyrades ett rätt ansenligt antal raketer mot himlavalvet. Visst är det fantastiskt vackert, men det är lite tudelat det där med fyrverkerier, och det kan ältas i all oändlighet, så nu konstaterar jag bara att det var ett fantastiskt nyårsfyrverkeri.

Cannes bjuder för övrigt på ett härligt väder. kallt nattetid, men väldigt härligt dagtid. Solen värmer på ett sådant där "svenskt aprilsätt", när man sitter ute i solväggen och njuter med en kaffekopp i handen.

Nyårslunchen (den obligatoriska mule friten) intogs på en restaurang vid stranden och det kändes inte fel på något som helst vis.

Nu får jag väl erkänna att i min värld är det inte så himla varmt som somliga tycks anse, det är nämligen ett hyfsat stort antal som tycker det är badvänligt, men det kan faktiskt diskuteras.

Vi fortsätter njuta av lata dagar med härliga morgonpromenader längs stranden, cafesittningar och annat man kan roa sig med när det inte finns några måsten...

Ytterligare en långweekend i Cannes

Det där med långweekends är inget dumt koncept alls. Den här gången åkte vi torsdag morgon för att återvända söndag förmiddag och trots att det egentligen inte handlar om många dagar så känns det som vi hann med massor och var borta betydligt längre än vi var.

Eftersom vi åkte tillsammans med några kompisar som inte varit i Cannes tidigare, så blev det en hel del promenerande för att återupptäcka vissa platser. Fast å andra sidan är det mesta platser och saker vi gör i vanliga fall också. Vad vore till exempel en tur till Cannes utan en Moules frites? Inte bra alls, skulle jag vilja påstå! Det här är egentligen en ganska så underlig rätt, för det första så låter det inte speciellt gott med blandningen musslor och pommes frites och för det andra så smakar det, trots sin enkelhet, aldrig lika gott på hemmaplan. Nej, det ska intas på plats! Nu är det ju inte ens en fransk rätt, utan den är belgisk, men eftersom jag redan har rett ut de begreppen så får den hågade klicka sig vidare här för att få reda på mer.

Naturligtvis blev det några morgonutflykter till Marché Forville för att inhandla lite färska grönsaker och för att insupa den underbara "staden-håller-på-att-vakna-känslan".

Om man tar någon av de smala vindlande gatorna som leder uppåt via de gamla kvarteren Le Suquet, kommer man så småningom upp till den gamla kyrkan som ligger på toppen.

Härifrån har man har en härlig utsikt över viken och jag har en bestämd känsla av att just den bilden finns hos de flesta som någon gång angjort Cannes.

När man rör sig i de här kvarteren kan man verkligen riktigt frossa i trånga gränder, gamla vackra hus, vackra dörrar, fönsterluckor och annat som vilken fotonörd som helst kan tänka sig frossa i.

Naturligtvis blev det antikmarknad på torget också. Den kan man inte missa om man befinner sig på plats en lördag. Här kan man hitta allt man kan tänka sig behöva, och allt man inte kan tänka sig behöva också, för den delen.

En dagstur till Monaco blev det också, så det kommer mera...

På väg söderut

Nu ska jag inte tjata något mer om november, nu vet ni vad jag tycker och just idag gör den sig mer påmind än lovligt. Mörkt, disigt, grått och alldeles novembrigt är det!

Men nu är det så, att det är inte speciellt synd om mig alls för planen är att imorgon eftermiddag ska jag befinna mig i Cannes. Inte speciellt länge, men i alla fall över helgen. Jag måste ju tillbaka innan november tar slut, för vad ska jag gnälla över annars...

Nu får jag väl erkänna att just nu ser väl inte väderleksutsikterna sådär väldans lovande ut på resmålet heller, men det är i alla fall varmare än här, och det är byte av miljö och det är lite minisemester. Med andra ord ska det bli jättehärligt oavsett väder. Väder blir det ju alltid och det är lite svårt att göra något åt, även om vi väldigt gärna vill det.

Det där med att få ett break i vardagen är något som är så viktigt. Det behöver inte betyda att man åker långt bort (även om det är himla mysigt!), utan det går faktiskt att hitta på saker på hemmaplan också. Bara det att bryta av med något så man även hinner med att "bara vara" mitt i all vardagslunk.

Regn eller inte, nu ska vi njuta av den franska tillvaron, och även om det regnar så smakar säkert musslorna som de ska och det finns ju faktiskt även lokaler med tak.

Valborg i Cannes

Visserligen är det lite historia nu, men årets Valborg spenderade jag tillsammans med några kamrater i Cannes. Några härligt varma dagar innan värmen slagit till i Sverige.

Precis som sig bör, så blev det gott om härliga sittningar med god mat och dryck. Och vad vore en vistelse i Cannes utan den obligatoriska Moule Frites, och lite sniglar blev det också. Det är konstigt, men på något vis smakar det mycket bättre där än vad det gör på hemmaplan. Om det beror på smaken eller på omgivningarna är svårt att avgöra, men så är det i alla fall.

En liten förmiddagskaffe på torget tillsammans med alla loppisstånd ingår också. Varför ändra på ett vinnande koncept, liksom...

Att ta en morgonpromenad utefter strandpromenaden är aldrig fel det heller. Det är speciellt att insupa atmosfären innan allt kommer igång och det fortfarande är rätt lugnt överallt.

Nu håller filmfestivalen på för fullt och den röda mattan som förbereddes under tiden vi var där har säkert vid det här laget blivit trampad på av ett antal skådespelare och regissörer.

Filmfestivalen i Cannes startade 1946 och har med undantag för tre år (1948, 1950 och 1968) hållits varje år. Första åren var det fyra pris som delades ut: bästa film, bästa regissör samt bästa manliga, respektive kvinnliga skådespelare. Sedan dess har det ju tillkommit ytterligare ett antal priser, varav det mest prestigefyllda, Guldpalmen, har delats ut sedan 1955.

Två svenska filmer har fått guldpalmen, 1992 fick "Den goda viljan" priset och 2017 var det Ruben Östlunds "The Square" som vann den. Nu får jag erkänna att jag skäms lite, jag hade nämligen ingen aning om att det var en svensk film som vann förra året, än mindre vad det är för film. Det kanske är läge att ta reda på det...

Nåja, filmfestival eller inte, Cannes är en trevlig stad och det lär bli fler besök med fler vidhängande inlägg. Den här gången blev det inga utflykter, utan vi tillbringade samtliga dagar på plats, men det är som sagt inte fel det heller.

En biltur i franska bergen

Under novembers vistelse i Cannes så passade vi på att hyra bil en dag för att utforska de omkringliggande omgivningarna uppe i bergen. Här finns gott om mysiga små byar med medeltida stadskärnor, vackra trånga kullerstensbelagda gränder och murar precis som det ska vara. Vi fick tips om en bra rutt vi skulle kunna roa oss med under en dag så försedda med en liten söt hyrbil, passande för trånga vindlande bergsvägar och en karta med markerade stopp, gav vi oss iväg.

Det blev en resa med många smala mysiga bergsvägar med hisnande vackra vyer och ett antal stopp efter vägen.

Första stoppet blev i parfymstaden Grasse, 15 km från Cannes. Här har det sedan slutet av 1700-talet tillverkats parfymer och man kan besöka parfymmuseer och fabriker, få gratis guidade turer och till och med tillverka sin egen parfym.

Nu är väl inte jag någon stor "parfymkonsument", men jag har läst mig till att det finns i alla fall tre märken som tillverkas i Grasse: Fragonard, Molinard och Galimard. Inget sa mig speciellt mycket, närmare bestämt ingenting, men nu passade jag i alla fall på och fick med mig en doft hem som till och med jag tyckte om. Jag är ju liiite kinkig på den fronten. Jag är en sådan där som väldigt gärna vill ha en god parfym och passar på att testa på flygplatser och det slutar alltid med att jag hittar någon sötsliskig variant som får mig att må illa efteråt, men nu tror jag att jag äntligen hittat något som duger åt mig.

Nästa stopp blev den lilla söta byn Chateauneuf de Cannes för att stilla ett visst uppblossat koffeinbehov. Här blev vi varse en speciell parkeringsmodell a la France och konstaterade att det var en himla tur att vi hade semester. Ägaren till bilen kom i och för sig rätt snart för hon hade ju bara varit och köpt lite bröd, och då är det säkert ursäktat, för vad vore livet utan bröd?

Sedan blev det mer fantastiska vyer och vindlande vägar innan vi så småningom kom fram till den fantastiska  konstärsbyn St-Paul de Vence. Den var så mysig så den förtjänar ett alldeles eget inlägg...

Lite novemberbilder från Cannes

Åter hemkomna till novembermörkret där vi möttes av isiga vindar och nederbörd som förtvivlat försöker likna snö, men som lika snabbt som den landat på marken övergår i någon slags grå sörja. Det är väl bara att inse att det är november, och det är precis så här november brukar vara... Jag hävdar fortfarande att just november är en av de där två stora plumparna han däruppe gjorde då han skapade världen (den andra är fästingen), den fyller liksom ingen som helst funktion... Men nu ska jag inte klaga, vi fick två härliga novemberveckor i Cannes och för att förgylla er murriga novembertillvaro ska jag dela med mig av några bilder från dessa veckor.

Vi har pysslat med lite diverse och fixat lite i lägenheten, i övrigt mest skrotat omkring och haft det jättebra. En riktigt lyxig tillvaro med andra ord.

I vanlig ordning blev det naturligtvis mycket god mat och dryck, vilket är halva nöjet med tillvaron där på franska rivieran. Att bara driva omkring och tillbringa ett antal timmar på någon restaurang efter stranden och njuta av såväl sol som god mat är aldrig fel. Och i just det fallet är det ju väldigt mysigt att ta seden dit man kommer, det vill säga att äta i flera timmar.

Ett antal njutbara morgonpromenader utefter stranden blev det också. Helt underbart! Det var inte sådär väldans varmt tidigt på morgonen innan solen kom fram ordentligt, men trots det så fanns det några tappra själar som var nere och tog sitt morgondopp. Nu tillhörde inte jag de som badade, riktigt så varmt kändes det väl kanske inte, men heller inte helt avskräckande.

Att dessutom vår favoritpub sände fotbollsmatchen mot Italien och att vi lämnade puben gladare är alla italienare (och alla andra som av någon outgrundlig anledning höll på Italien), gjorde ju inte saken sämre.

Förutom allt pysslande och skrotande så blev det även ett par utflykter, men mer om dessa kommer. Just nu blir det bara ytterligare ett par aptitretare så här en dag i november...