Det vill säga, fram till ungefär år 2000 då digitalkameran gjorde sitt intrång i mitt liv. Sedan är det inte fullt lika bra ordning! Plötsligt finns alla bilder på datorn, eller på en extern hårddisk någonstans och det tar mycket längre tid att hitta det som efterfrågas. med andra ord, digitalkamera på gott och ont. Fast mest gott är det nog ändå. Inga filmer som ska framkallas och man kan ta hur många bilder som helst utan att filmen tar slut, plus att det inte blir en massa negativ liggande som man inte riktigt vet var man ska göra av. Om man dessutom, som jag, kör med både hängslen och livrem, det vill säga att bilderna är sparade både här och där, så funkar det väl bra det med.
Nu har jag dessutom börjat att tillverka fotoböcker över nätet. Ett mycket tidsödande projekt när man inte har full koll på var bilderna är, men vad kul det är när böckerna är klara! Men är det något jag har gott om just nu så är det väl tid, så varför inte... Och på något vis så känns det ändå bättre när man kan bläddra bland fotona "på riktigt".
Nu är det ju så, att när jag sitter och klickar mig fram bland alla bilder (som har hunnit bli rätt många om man säger så), så dyker det ju upp en massa bilder som egentligen inte ska användas till just det pågående projektet, men som kanske kan användas till något annat, till exempel ett blogginlägg.
Skyltar är alltid tacksamt, så här kommer helt enkelt ett litet axplock ur den "skyltmapp" som finns att gräva ur:
Frågan är hur man tänkte här!!!
För den som tänkt sig en framtid som mygguppfödare är Singapore inget bra land!
Det är hyfsat vanligt att man i Asien blir påmind om att man inte får stå på toalettsitsen och varje gång blir jag lika fascinerad av att det faktiskt finns de som kan göra det! Jag som till och med har svårt att sitta på huk på släta marken!!
De flesta toaletter här omkring är försedda med en dusch bredvid toan, men det gäller att komma ihåg vad den är avsedd för, och det är inte fötterna!
Undrar hur nära...!?













