måndag 27 april 2015

Kyssar på Manhattan

David Schinklers ”Kyssar på Manhattan" gavs ut redan 2001 men jag har inte upptäckt den förrän nu. Det är en bok som, när den gavs ut, marknadsfördes med orden ”Sex and the City-episod TV aldrig skulle våga visa”. Eftersom jag aldrig har sett ”Sex and the City” kan jag inte svara på om det stämmer, men det är en mycket speciell bok, så mycket kan jag säga.

Det är ett antal korta berättelser om mer eller mindre udda figurer, varav några flätas ihop med varandra. Här finns kvinnan som i alla år badar sin man varje kväll, den missförstådde skådespelare som tvingas spela mus, den bittre man vars bror blev dödad av en kille i guppydräkt på ett nöjesfält och som på grund av detta inte kan ha något normalt förhållande, den stammande revisorn som öppnar sitt hjärta i en hiss varje natt och många fler.

Som sagt en annorlunda bok som skildrar mer eller mindre (fast mest mer!) bisarra levnadsöden. Smårolig, speciell och helt ok läsning.

Blodläge

”Blodläge” är Johan Theorins tredje bok som utspelas på Öland. Precis som i de tidigare finns det mystik och det bygger mycket på folktro och gamla sägner. Den här gången är det älvorna och trollen på Alvaret som har stor betydelse för utvecklingen i boken.

Bokens huvudperson, Per Mörner, har ärvt en liten stuga i närheten av ett gammalt stenbrott. Dit åker han på sommaren tillsammans med sin son under tiden som dottern vårdas på sjukhus för en allvarlig sjukdom. Samtidigt får han ta hand om sin gamle far som han inte har haft speciellt mycket kontakt med under sin uppväxt. Fadern, Jerry Mörner, har arbetat inom porrindustrin och det visar sig finnas en hel del dolt under ytan.

Naturligtvis uppdagas det fler hemligheter hos de inblandade karaktärerna:  sommargästerna, de nya grannarna i de stora nybyggda villorna samt de som bott och levt vid stenbrottet och Alvaret i hela sitt liv.

Jag tycker om Theorins böcker och en anledning kan nog vara att det inte handlar om samma karaktärer, utan det är helt fristående läsning utan någon annan gemensam nämnare än just Öland.

söndag 26 april 2015

Snart på väg

Hur vet man att det börjar närma sig resdags mot nordligare breddgrader? Jo, det blir ett himla spring i områden som Chinatown, Arabqarters och Little India. Varför? Jo, därför att i vanlig ordning har jag ju inte haft någon tid alls att planera och inhandla saker som ska med hem! (Jag har ju bara haft sisådär fyra månader på mig...)


Det är något mystiskt, men av någon anledning är det alltid så, att veckan innan det är dags att åka blir det många shoppingdagar. Sådan där livsnödvändig shopping, som kryddor, lite extra sjalar som  säkert är väldigt bra att ha (eftersom jag inte har köpt på mig några tidigare!), lite diverse presenter, ett gäng olika teer och lite annat smått och gott som man absolut inte kan hitta i Sverige, eller...!?


Nej, kryddor och te kan man väl inte få tag i där... Ok, jag vet, det är dumt att släpa en massa kilon härifrån i en resväska när det finns dit man kommer, men det blir inte samma sak och jag lever stenhårt i tron om att det är mycket godare här så jag kommer troligen att hinna samla på mig ytterligare vikt innan det är dags att fara iväg. och eftersom jag har ännu en vecka på mig så kan jag hinna med mycket mer...


torsdag 23 april 2015

Oil pulling och kanelbullar

Det är minsann inte alldeles enkelt att veta vad som är nyttigt och inte. Det som är nyttigt idag kan troligen vara dödligt imorgon och det vi undvek igår kanske vi tuggar i oss för fulla muggar idag.

Jag läste en artikel från Expressen där det fanns ett antal ätbara varianter uppräknade, sådana som vi av olika anledningar mer eller mindre försökt undvika tidigare, men som forskarna nu fått klart för sig är riktigt nyttiga. Nu behöver man kanske inte bry sig så mycket om detta, om det inte råkar dyka upp något som man behöver ta fasta på, som till exempel att popcorn kan vara riktigt nyttigt. Enligt uppgift så ska de vara fulla av antioxidanter, och det är ju himla nyttigt. Alltså kan jag definitivt äta popcorn med gott samvete! Dessutom ska de vara bäst om man poppar dem själv i en gryta med olja -  precis som jag vill ha dem! (Meningen efter, den där att man inte ska salta på dem om de ska vara riktigt nyttiga, den hoppade jag över..)

Kanel är ju ytterligare något som varit väldigt nyttigt under en period, men nu kanske inte är riktigt lika bra efter att man upptäckt att det finns ämnen som kan vara farliga även här. Fast å andra sidan såg jag något om att man ska få i sig mer än en tesked kanel om dagen för att det ska vara skadligt, så jag tror att alla kaffebrödsälskare kan fortsätta äta sina kanelbullar med gott samvete.

Naturligtvis fanns det mer uppräknat som inte varit sådär väldigt känt för att vara bra för oss, som till exempel ägg som var bannlyst under en period för att det höjde kolesterolet, nu är det däremot bra att äta! Men något av det mest fascinerande är väl ändå det här med det fleromättade och mättade fetter. Frågan är vad man ska tro på? Just nu exploderar ju marknaden av kokosoljor i alla dess former. Och eftersom jag tillhör de som nästan smög ner ett paket kokosfett i matkorgen varje år till jul för att sedan med lite dåligt samvete gjorde denna vansinnigt onyttiga ischoklad, så tycker jag det är lite spännande att se den totala omvändning just kokosfettet fått.

Och ja, jag har börjat använda det på lite olika vis och det senaste rönet jag gått på är det här med "oil pulling". För er som mot alla odds skulle ha lyckas undvika att veta vad det är, så kan jag berätta att det innebär att man tar en sked kokosolja i munnen och sköljer runt, vilket ska resultera i bra andedräkt, bra hälsa, bra och vitare tänder och allt annat som kan få oss att må bättre. Med andra ord rena mirakelkuren!


Nu kanske det inte fungerar riktigt så, men vem kan stå emot att få hela vita tänder, bra andedräkt och ett långt och friskt liv bara genom att skölja munnen med kokosolja varje morgon? Nu är det inte så himla enkelt som det låter. Nu är det ju så att man ska ha en matsked olja i munnen och skölja runt i 20 minuter! För er som inte testat kan jag berätta att det går inte! I alla fall inte i min värld! Jag har testat och om jag tar en tesked olja i munnen så har den växt till minst fem matskedar eller så efter två minuter, och sen är det kört! Dessutom läste jag någon av alla hälsoexperter som uttalat sig i ämnet och hon avslutade sin artikel med att berätta att "inte nog med att det är nyttigt, det är roligt också", men det kan jag tala om att det är det inte!

Men en tesked i två minuter kanske är bättre än ingenting alls... Jag kan ju i alla fall få lite av allt det där man får om man lyckas helt och hållet...

Sedan läser man en variant där någon varnar för att äta smör, grädde, feta ostar och crème fraîche medan nästa säger att man absolut ska äta de "äkta feta" produkterna och undvika lättvarianter av olika slag. Nej, jag säger som jag alltid har gjort, att även om jag går på olika rön då och då (som att springa omkring och se ut som en gurglande groda på mornarna), så tror jag det absolut bästa är att äta lagom mängder av det man vill så länge man själv mår bra! (Vilket innebär att jag kommer att fortsätta salta mina popcorn!)

tisdag 21 april 2015

Den sanna historien om Pinocchios näsa

”Den sanna historien om Pinocchios näsa” är den första bok av Leif GW Persson som jag läst, och jag är inte helt på det klara med vad jag tycker. Till att börja med var jag övertygad om att jag inte skulle läsa klart, eftersom jag bara satt och retade mig på den korrupte och otrevlige polisen Evert Bäckström. Det blev bara för mycket fixering vid dennes ”supersalami” som levde sitt eget liv i mannens byxor. Men hur det var så fortsatte jag läsa och rätt som det var kunde jag slå ihop pärmarna efter 600 sidor tillsammans med denne man och hans kollegor.

Det är en underhållande deckare med väldigt många olika karaktärer, där så gott som samtliga är tydliga karikatyrer, alla med olika öknanmn i Evert Bäckströms värld. Det som börjar med en död kanin och anmälan om djurplågeri utvecklas till ett mystiskt dödsfall med förgreningar till konstvärlden och kungafamiljens bekanta.

Trots att det egentligen inte händer speciellt mycket drivs man framåt i handlingen med undantag för cirka 100 sidor där det beskrivs mycket ingående hur en viss konstskatt hamnat hos en viss person. Och det blir alldeles för mycket ryska tsarer och kungligheter och allehanda beskrivningar som i mitt tycke inte tillför speciellt mycket alls. 


Ja, Leif GW skriver bra och ja, han har en väldigt egen stil även om jag inte är sådär väldigt sugen på att läsa någon av hans tidigare böcker i samma serie, men man ska ju aldrig säga aldrig. Och lite spännande är det kanske att fundera på vem den korrupte mansgrisen Bäckströms karaktär bygger på…

måndag 20 april 2015

Ensamma igen

Det är alltid roligt med besök och den här våren har det av förklarliga skäl inte blivit så många. Vi skulle ju inte vara kvar, utan vi skulle ju flytta hem och bara packa ihop oss. Nu gick det ju sådär med den hemflytten, så vi är kvar fast våren lider mot sitt slut.

Det innebar i alla fall att det kunde komma några besökare såhär i elfte timmen. Så nu har vi haft dottern med pojkvän här några veckor plus några dagar med en värmetörstande kompis som tidigare varit bosatt i Singapore men sedan ett år är tillbaka i det något mer kylslagna Sverige.

Det har hunnits med en hel del under dessa veckor, bland annat innebar det ju att jag "var tvungen" att bege mig till Tioman några dagar som sällskap. Ok, jag kanske inte var tvungen, jag är fullt medveten om att de hade klarat sig alldeles utmärkt utan mig, men jag kan ju får leva i tron att de ville ha mig med, det känns liksom lite bättre då ;)


Hur som helst så har nu alla återvänt till nordligare breddgrader och det är tomt. Det blir så väldigt tyst och tomt när besökarna ger sig av igen. Det som väntar idag är sådana där lyxhustruuppgifter som tvätt, "allmänt plock" och någon utflykt till affären för att fylla på förråden. Visst låter det som en fantastisk dag i paradiset!

Nåja, det är inte sådär jättesynd om mig, bortsett från att jag känner mig lite ensam och  övergiven. När alla de där mindre trevliga sysslorna är över kan jag ju alltid ta med mig en bok och sätta mig vid poolkanten och vila upp mig en stund så jag inte blir överarbetad...;)


fredag 17 april 2015

En lyxhustrus dilemma

Nu tänkte jag bara tala om att det där med att vara lyxhustru är inte alltid bara en dans på rosor, det medför ju vissa förpliktelser också. Bara så ni vet!

Precis som inte det är arbetsamt nog att få dagarna att gå utan att ha något speciellt som "måste göras", finns det dessutom saker som faller på min lott bara sådär... Nu vet inte jag om det även gäller för de där fruarna i Hollywood, men i alla fall för just den här frun hjälpte det inte att hon blev lyxhustru i Singapore - strumporna ska sorteras i alla fall!

Kan någon förklara för mig varför man inte som man kan handla x antal par likadana strumpor i svart eller blått? Varför måste det vara olika? det är ju ett helt företag att para ihop de där rackarna! Och inte nog med att det inte är alldeles enkelt att hitta de som hör ihop, det fattas ju alltid någon också! Jag trodde bara det var svenska tvättmaskiner som åt strumpor, men icke så, maskinerna på den här sidan är precis lika hungriga.

Om ni frågar mig så förstår jag egentligen inte varför man överhuvud taget måste ha strumpor när det är 30 grader varmt, men det är klart, går man omkring i ett kylskåpskallt kontorslandskap på dagarna kanske det behövs. Jag kan ju liksom styra mina "måste-inte-göra-saker" till varmare regioner om man säger så.

Ok, ett i-landsproblem i den övre skalan kanske, men icke desto mindre! Och ni behöver inte tycka sådär jättesynd om mig, bara liiite...