Ny liten "respaus"

Nu har jag det lite körigt igen fast anledningen är rätt angenäm om jag får säga det själv. Det har nämligen kommit besök från Sverige och just nu håller vi på att avverkar "Singapores måsten" i en rasande fart. Det har blivit allt från Orchard Road och marknader till Singapore Sling, Chinatown och Little India, Moské, Buddah- och hindutempel och en hel del annat och allt det här på två dagar!

Vi har ju inte så många dagar på oss, de vill ju se något annat också och jag "måste" ju följa med...;) Det innebär ytterligare en liten resa så imorgon bär det av till Bali några dagar. Jag får väl återkomma med såväl "resterna av Dubai" till några Baliinlägg så småningom.

Det finns alltså fler fördelar med att få besök, förutom att det innebär lite extra resande, så kan det ju även innebära lite smaskiga leveranser!

Dubai del I

Då kan jag tillföra Dubai till platser som blivit besökta. Inte för att det blir sådär väldans stor yta som blir täckt på kartan över "besökta platser", men vilket häftigt ställe! Nu är det ju så, att jag kan berätta för er som eventuellt är lika ovetande som jag var innan resan, att Dubai är bara en liten del i det som heter UAE och består av sju Emirater, varav Dubai är det ena och den största staden. Vi fick även göra ett besök i huvudstaden Abu Dabi, samt i Ras Al Khaimah där vi tillbringade en dag på golfbanan. På vägen dit passerade vi genom Sharjah, så jag kan ju säga att jag var i fyra av de sju Emiraterna. Om någon inte vet, och vill öka på sitt UAE-vetande, så är de övriga tre Ajman, Fujaira och Umm Al Quwain.

Vi tillbringade fem dagar här och tack vare våra fantastiska värdar som tog oss med överallt fick vi se och uppleva massor på den tiden.

Jag vet att jag hävdar med jämna mellanrum att Singapore är en enda stor byggarbetsplats, men nu vet jag att det finns en större sådan. Att försöka ta kort i Dubai utan att få en lyftkran med är i det närmaste omöjligt. Fast å andra sidan, så finns det ju rätt mycket öken kvar runt omkring och där finns det fortfarande ytor utan byggen, fast frågan är hur länge.

Det byggs verkligen överallt och hur mycket som helst och frågan man kan ställa sig är verkligen om det här kommer att hålla, kommer alla byggnader att kunna fyllas eller kommer Dubai vara en enda stor öde spökstad om 20 år? Om det nu är så, så får jag vara glad att jag hann uppleva allt det här häftiga innan det händer.

Dubai grundades 1833 och var fram till 60-talet en liten fiskeby, men sedan råkade ju någon upptäcka lite olja och resten är historia, som man brukar säga. Efter det känns det som om någon fick en rätt kraftig släng av storhetsvansinne och började bygga och bygga och bygga och...

1979 var den första skyskrapan, World Trade Centre, klar och med sina 149 meter var den förmodligen jättehög och helt enorm. Idag är den väl "sådär", det finns ju ett antal något högre byggnader som man säger så. I slutet av 90-talet tog byggandet fart på allvar och 2013 fanns det nästan 100 byggnader med höjden 200 meter eller högre. Kronan på verket är naturligtvis Burj Khalifa som med sina 828 meter och 163 våningar är väldens högsta. (Jag kan inte låta bli att fundera över om någon räknade fel på ett par meter så man fick bygga till ett litet extra spröt på toppen, eftersom byggnaden tydligen är 830 meter om man räknar in just den lilla pinnen på taket)

Här kan man ju naturligtvis köpa biljett för att få åka upp och titta på utsikten från våning 124, men vi gjorde faktiskt inte det. Vi nöjde oss med att titta nerifrån, så nej, jag har inte varit inne i världen högsta byggnad, men jag har sett den!

Det här var en liten inledning om Dubai, och ni har säkert räknat ut att det kommer mera...

Gong Xi Fa Cai

Nu tänker jag ta en liten nyårspaus och åka bort. I år ska vi hälsa på goda vänner i Dubai över det kinesiska nyåret. Och i vanlig ordning så kommer ni säkert så småningom att få veta hur det var...

Tills dess:

Gong Xi Fa Cai

Chinese New Year 2016

Att göra en promenad genom Chinatown med kameran runt halsen när det drar ihop sig mot det kinesiska nyåret är ett årligt göromål. Det har ju blivit några sådana promenader nu och många av er känner troligen igen det mesta. Men en färgsprakande Chinatownpromenad har jag utlovat, och en sådan ska det bli!

Några veckor innan det är dags för själva nyårsfirandet kläds stora delar av Singapore i rött och det säljs allt möjligt som man absolut måste ha inför den stundande helgen. Och i Chinatown är det en fullständig explosion av allt det där nödvändiga!

Det mesta som införskaffas ska finnas där för att det kommande året ska bli ett bra år och föra med sig välstånd och lycka, så vem törs chansa på det motsatta? Nej, med tanke på folkmängden som rör sig överallt är det nog inte många som törs utmana ödet och låta bli.

Körsbärsblommor är bra! De för lycka med sig och eftersom de flesta dessutom är fejk, så skräpar de ju inte speciellt mycket heller, plus att man faktiskt kan använda samma blommor år efter år.

Mat är jätteviktigt och speciellt "hel mat". En ingrediens som inte får saknas på nyårsbordet är "Fish of Fortune", det vill säga fisk som serveras hel, med huvud och stjärt, en symbol för "helhet med en början och ett slut". Även ankan serveras med huvud och fötter. Att skära i något under nyårsfirandet betyder otur och man kan sätta familjens tur på spel. Det innebär att om man ska servera mat som behöver skäras upp ska helst detta vara gjort i förväg.

Nötter, kakor och godis är några andra viktiga delar för att allt ska bli bra. Nötter står för "Flower of Life" och representerar ett långt och bra liv. I år hittade jag dessutom jordnötter med en himla massa olika smaker. Fast det kanske inte är så underligt, om man har haft likadana nötter år efter år kanske det är dags att variera sig. Vem vet, rätt som det är kanske vi kan hitta julnötter med vitlökssmak hos oss till jul...

Melonkärnorna får vi ju inte glömma heller. De symboliserar fertilitet och rikedom och ju fler man äter, desto fler barn får man. Jag får väl erkänna att det känns rätt ofarligt för egen del, jag kan nog mumsa melonkärnor fritt utan att behöva bekymra mig om barnmängden det kan föra med sig...

Mycket annat som bör införskaffas finns naturligtvis också, citrusfrukter, lyckoknutar, röda lyktor, godis...det känns som en aldrig sinande lista på saker.

Och naturligtvis finns det speciella påsar som man kan lägga sina två "ge-bort-apelsiner" i.

Sist men inte minst så får vi ju inte glömma årets nya djur - apan. Den finns i alla möjliga varianter och överallt.

Även hos mig naturligtvis, nu sitter apan som djur nummer sju på kylskåpet tillsammans med övriga djur som passerat under våra Singaporeår.

Årets kö för rätt Bak Kwa

Det är ju inte bara apelsiner som kan användas som nyårsgåva när man blir bortbjuden i samband med det nya årets ankomst, man kan ju faktiskt slänga med ett paket fläsk också! Ja, det kanske inte är så att det är ett paket bacon som ska plockas med till värdparet, men inte så långt ifrån.

Ni som varit med mig ett tag och upplevt några tidigare kinesiska nyår i Singapore med alla traditioner och har lite gott minne, ni kanske kommer ihåg att här köar man i timmar för att få tag i Bak Kwa, vilket är ett slags marinerat lufttorkat fläsk (mer detaljer och tidigare upplevelser av detta finns här för er som inte läst - eller minns - sedan tidigare).

Det är verkligen fascinerande att se denna kö ringla timslång och till och med passera affärer som säljer precis likadant fläsk dit det inte är några köer alls.

Jag roade mig med att prata lite med ett yngre par som stod väldigt långt bak i kön (vilket innebar att jag hade flera kvarter på mig att prata med dem) och frågade vad som var så himla bra med just Lim Che Guans fläsk och fick till svar att det var det absolut bästa av alla. Dessutom hade det en bättre smak än alla andra. Det kan väl låta som ett bra argument antar jag... men lite spännande är det att se vad traditioner kan föra med sig. Det här unga paret hade nämligen aldrig handlat här tidigare, men eftersom deras föräldrar alltid gjort det, så var det så det skulle vara. De hade varken bok eller stolar med sig som så många andra, men jag hoppas att det gick bra, att de kom fram och att de fick sitt fläsk så småningom.

Det här är, förutom alla apelsiner, även en gåva som används till anställda. Bara så ni vet, om traditionen skulle sprida sig norrut kanske nästa års julgåva består av några baconpaket med ett vackert snöre runt...

Snart är det nyår igen

Nu börjar det dra ihop sig till nyårsfirande igen men den här gången anlände jag så tätt inpå det hela så jag har inte riktigt hunnit insupa någon nyårsatmosfär än. Ni vet alla de där färgsprakande promenaderna i Chinatown och så - men det får väl bli en dag till veckan så ni får er beskärda del av firandet även det här året.

Jag har i alla fall sett till att det är lite "kinesisk nyårskänsla" här hemma. Det finns ju vissa saker man "måste" se till att ha hemma vid den här tiden på året bara för att... Det finns ju väldigt mycket som man bör ha för att det ska infinna lycka och välgång under det kommande året, men man behöver ju inte ha allt. Däremot kan det ju vara käckt att ha något, det är ju dumt att chansa, liksom...

Så bara för att vara på den säkra sidan så finns det nu lite Lucky Bamboo (för den som vill veta mer om hur det fungerar rent lyckomässigt så är det bara att klicka sig dit via länken) och naturligtvis de obligatoriska apelsinerna. De är ju ett måste för att man ska kunna idka byteshandel under tiden fram till nyåret. Det är ju nu man ska ha med sig två apelsiner när man kommer hem till någon och sedan får man två nya med sig när man går hem. Ja, vad gör man inte för lite lycka och välgång...      

Framme - hemma eller borta!

Då har jag landat i värmen igen. Jag har till och med varit framme i ett par dagar och försökt acklimatiserat mig och det har väl inte varit sådär väldans svårt. Visserligen är det körigt när det gäller det där med att få knoppen att förstå var den är rent tidsmässigt, men det är väl problem jag får stå ut med...

Sedan är det ju det här med att flyga. Långflygningar är inte speciellt kul om man tänker efter. fast egentligen behöver jag inte tänka så länge för att komma fram till det. Försöka äta på alla möjliga konstiga tider och sova på tider som inte stämmer alls, och dessutom göra det här tätt ihop med en massa andra människor i ett halvt dygn. Nej, det är inte kul. Om man dessutom lyckas med bedriften att hamna på ett plan där piloten uppenbarligen haft nedförsbacke på vägen till Bangkok för han landar planet en hel timme för tidigt så man får vänta där en extra timme på en rätt öde flygplats från 05.00 till 08.00 då är det lätt att hålla sig för skratt.

(Men ok, det är inte synd om mig, men jag kan väl få gnälla liite...?)

Som jag har förstått det hela så lämnade jag inte ett vintervackert Sverige, utan det blev sådant där "vanligt vinterväder", det vill säga slask och gråväder (i alla fall i mina hemtrakter). Det gör ju att det känns ok att veta att temperaturen på utsidan är 30 grader och att även om det regnar så återgår temperaturen till densamma strax efteråt. Med andra ord, nu är det kortbyxor och linne som gäller ett tag framöver! Ibland är det rätt ok att ha två hem...