Vitsippor och golf

Att anlända till Sverige just den här årstiden känns som ett rätt bra val. Det hade troligen varit något tristare i november då mörkret tagit över och kylan börjar krypa in under skinnet. Nu är det ju ljust när den här jetlagade personen glatt skuttar ur sängen vid fem, halv sex eller så (Nu hoppas jag ju att just det är något övergående och har inte planerat att fortsätta på det viset). Dels att det är ljust och dels att vakna av fågelkvittret utanför dörren. Ok, nu är vi fortfarande i stan och eftersom vi bor vid vattnet så är det inte så mycket fågelsång, utan mest måsskrik, men det låter i alla fall svensk sommar. Så småningom blir det väl till att vakna upp i stugan och då är det förhoppningsvis andra fåglar som står för musiken.

Än så länge har vi bara varit där och "inspekterat", men så småningom ska det väl bli i ordning där också. När vädret är som det är just nu så drar det ju lite i "stug-tarmen"...

En sådan där årlig händelse som alltid är lika fantastisk är när jag hittar första vitsippan! Ja, jag vet att de blommat länge, men jag har ju inte varit hemma så länge så jag har inte hittat den förrän nu. Denna underbara lilla vita blomma som talar om att det är vår!

Visste ni förresten att enligt Linné så blommar vitsippan från svalans eller storkens ankomst fram till midsommar. Enligt honom så fanns det även olika namn på blomman. I Småland skulle den ha hetat vitvärv, i Värmland vitves, i Göinge fageblomma, i Hälsingland tjälblomster, i Västergötland vitlockor och i Skåne luck. Jag kan inte säga att jag känner igen något av namnen, men om han påstod att det var så, så stämmer det säkert.

Nu har jag inte bara hunnit njuta av vitsippor, jag har ju hunnit med en golfrunda på hemmaklubben också. Att spela golf i vårsol och värme är en väldigt mysig upplevelse. Som bekant så kan ju denna sysselsättning även innebära helt andra förutsättningar också, men en dag som just den här känns det väldigt långt bort.

Det är helt klart något visst med att ta den där fikan efter nio avklarade hål där mitt i skogen med fågelkvitter så tätt inpå.

Och inte bara den där niohåls-fikan, det finns ju även viss charm med "det 19:e hålet" också. En iskall öl i solväggen efter att ha avverkat fyra timmar med att veva lite i armarna och se till att bollen har hamnat i de där 18 små hålen, det är minsann inte helt fel det heller...

Vanda Miss Joaquim - Singapores Nationalblomma

Med tanke på alla orkidéer man möts av överallt här är det inte speciellt förvånande att det är just en sådan som är vald till "Singapore's National Flower". Nu är det ju inte så enkelt, att det bara är "en orkidé" utan det är en mycket speciell sådan och den har en mycket speciell historia.

I mitten av 1800-talet föds en kvinna, Miss Agnes Joaquim,  som skulle börja ägna sig åt att odla orkidéer och 1893 lämnade hon en av sina "uppfödningar" till Botaniska trädgården. Denna blomma var en hybrid (eller blandras), som skulle komma att bli ett mysterium i mer än 100 år eftersom det, till alla orkidéodlares fasa, inte fanns någon slags dokumentation om vilka de okända föräldrarna var, det enda man visste var att de var av olika ras (och ja, jag pratar fortfarande om blomman!).

Hur som helst, blandras eller inte, år 1981 valdes denna spännande blomma med sin oklara bakgrund till nationens egen blomma. Valet gjordes i konkurrens med 40 olika växter, varav 30 stycken var olika varianter av orkidéer.

Till allas stora glädje och lättnad, så man slapp gå omkring och fundera, så löstes mysteriet 2011 av en forskare som konstaterade att de två orkidéer som använts vid tillblivelsen av Vanda miss Joaquim var Vanda Hookerina och Vanda Teres, varav den förstnämnda är far och den sista mor. Det var nämligen det som var ett av de stora mysterierna, vem som var vem, för bara så ni vet så är orkidéer tvåkönade...

Det kan vara så att även det här går in under rubriken "onödigt vetande", men det kan ju vara käckt att klämma in lite sådant då och då i det där troligen redan överfulla ramminnet, varför inte liksom... Efter att ha försökt sätta mig in i det här så förstår jag plötsligt att det finns orkidéföreningar, för uppenbarligen är det en hel vetenskap. För egen del tycker jag att orkidéer är fantastiskt vackra och framför allt behöver de inte vattnas så mycket vilket passar mig ypperligt.

I Singapore kan man verkligen frossa i orkidéer på fler platser. Den mest kända är troligen National Orchid Garden varifrån jag har en uppsjö av underbara blommor fotograferade. Likadant så finns Heng Soon Farm dit man kan åka och plocka(!) orkidéer - en helt underbar "blomsterhandel".

Om någon undrar kan jag också meddela att Miss Agnes Joaquim avled bara några år efter att hon lämnat sin blomma till Botaniska trädgården och ligger begravd på kyrkogården till "Armenian Church", Singapores äldsta kristna kyrka. Hon hann aldrig uppleva den berömmelse hennes blomma fick, men hon hade troligen varit rätt stolt om hon vetat...

En blommande vår

Visst är det vackert i naturen just nu. Visserligen svämmar alla sociala medier över av bilder på blommor, inte minst blommande äppelträd och andra träd med rosa blommor. Men varför skulle jag vara sämre? Inte då, så här kommer ytterligare ett inlägg med vårens vackerheter.

Nu ska ni inte på några vis tro att det kommer att bli ett inlägg med vackra blommande rabatter eller tjusigt arrangerade trädgårdsblommor, för det har jag inga. Nej, jag måste erkänna att det där med rabatter var jag lite färdig med då bytte husboendet mot lägenhet (i ärlighetens namn var det väl kanske inte så många vackra blomsterrabatter där heller, men ändå...)

Nu gick vi ju och köpte oss en sommarstuga för några år sedan, och där har vi ju i alla fall en trädgård. Men en mycket lagom sådan. Gräsmattan består till mycket stor del av mossa, vilket är väldigt mjukt och skönt, och resten tar ungefär tio minuter att klippa, alltså väldigt lagom. Resten av tomten består mest av blåbärsris och annat som växer i skogen.

Just nu är det för övrigt lite mindre gräs ändå att klippa och det beror på alla vackra blommor som valt att titta upp och de kan man ju inte bara köra över sådär, nej de får stå där och vara vackra tills de vissnar.

Visst är de vackra, de där blommorna som inte kräver någon skötsel utan bara tittar upp sådär där de vill. Och inte behöver man rensa någon rabatt runt dem heller... Perfekta blommor om ni frågar mig!

Nu har vi ju även ett äppelträd på tomten! Visserligen lutar det oroväckande mycket åt ena hållet, och visserligen har det inte beskurits som äppelträd ska beskäras på ett antal år, men fullt i blommor är det i alla fall. Och inte bara fullt i blommor, det är fullt av humlor också, så nu håller vi tummarna att de där surrande små sötnosarna lyckas få till det så att vi åtminstone kan få ett par äpplen i år.

Visst är det fint med en välskött och vacker trädgård, men det finns ju annat mysigt här i livet...

(Bild av Robert Högfeldt ur boken "Högfeldts bästa")

The Tembusu Tree och fem-dollarsedeln

Innanför de vackra grindarna till Botaniska trädgården i Singapore döljer sig mycket grönska och härliga promenadvägar samt picknickytor. Här kan det vara rätt trångt om saligheten trots parkens storlek då det drar ihop sig till helg.

Det är en fantastisk park där man till och med kan glömma bort att man befinner sig mitt i en storstad där skyskrapor och shoppingcenter duggar tätt. Förutom alla stora gräsytor, dammar och olika arter av träd och andra växter finns den fantastiska National Orchid Garden med sina dryga 1000 olika orkidéarter.

Allt det här är något som de flesta besökare upptäcker utan problem, men det finns faktiskt något som i alla fall tog mig lite tid att upptäcka (närmare bestämt sisådär sex år), och det är att här finns trädet som är avbildat på fem-dollarsedeln.

Det är the Tembusu Tree och jag har inte hittat någon svensk översättning på det, så om någon vet om det finns ett svenskt namn får ni väldigt gärna berätta det. Det är ett träd som kan bli upp mot 40 meter högt. Det typiska för trädet är dess väldigt låga grenar som sträcker sig uppåt i ändarna. Vilka fantastiska klätterträd det här måste vara! Tänk att få bygga en träkoja i det trädet! Nu är det ju inte tillåtet att klättra i just det här drygt 150 år gamla trädet som är staketomgärdat. Troligen för att förhindra just denna aktivitet. Att trädet är äldre än 150 år vet man därför att det stod här innan parken kom till, så man kan nästan påstå att parken är byggd runt trädet.

Och som sagt, om man inte hittar trädet i Botaniska så kan man alltid hitta det i plånboken.

Finshopping och upplysande växter

Jag har en bestämd känsla av att det blivit nämnt någon gång tidigare, det där med att Singapore är shoppings Mekka. Att ha satt mig mitt i ett sådant är lite av att kasta pärlor för svin för det där med "serious shopping" är väl inte riktigt min grej. Ok, jag kan visst gå och skrota omkring i affärer, men jag gör det hellre i små mysiga butiker i mysiga områden jämfört med i stora shoppingkomplex. (Det kan ha att göra med rädsla att aldrig hitta ut igen, men det är en annan historia...)

Nu finns det ju både och i den här stan, och man borde inte förvånas över något, för det finns verkligen allt. De som gillar märkesbutiker borde få sitt så det räcker och blir över. De butikerna finns att hitta på många platser, men en av de mest originella är nog den Louis Vittion som ligger i vattnet ute vid Marina Bay. Som med det mesta annat, så är det väl någon som kom upp med en briljant idé om att bygga en affär i vattnet, det fanns ju inte här tidigare, så varför inte... Frågan är var nästa butik kommer att placeras.

För egen del får jag väl erkänna att jag inte har varit där inne! Först ska jag försöka lära mig uttala namnet som det ska med rätt franskklingande accent, det låter inte riktigt lika exklusivt då det sägs med värmländsk betoning, om man säger så...

Nej, istället för att besöka den butiken när man befinner sig vid vattnet kan man med fördel njuta av de vackra lotusblommor som finns i dammen utanför muséet.

Lotusblommor finns det gott om här och de är en av Buddhismens viktigaste symboler. Deras sätt att ha rötterna i gyttjan och växa upp genom det grumliga vattnet för att sedan sträcka sig mot ljuset och slå ut och blomma symboliserar vår resa mot upplysning. Lotusblomman är av samma släkte som vår egen näckros, men skiljer sig på så vis att blomman inte stannar vid vattenytan, utan kämpar sig uppåt och blommar en bra bit ovanför ytan.

Den finns i många olika färger och varje färg har sin betydelse. Den vita blomman står för renhet, den  blå symboliserar visdom, den röda är passionens blomma och den rosa symboliserar gudomligheten och det är anledningen till att Buddah ofta ses sittande på en rosa lotus.

Alla de här vackra lotusblommorna med Singapores skyline i bakgrunden är troligen ytterligare ett av alla motiv som fotograferats ett oändligt antal gånger, och det är säkert minst lika intressant att studera alla olika försök att hitta den perfekta vinkeln och den bästa posen som att vandra omkring och studera märkeskläder i en flytande butik.

Nyttiga rötter och frön

Det här med örter och hälsa är rätt intressant, speciellt med tanke på att vi bevisligen knaprar i oss mer piller än någonsin, och frågan är hur mycket piller som egentligen går att byta ur mot sådant som finns att hämta direkt från naturen. Efter att ha tillbringat en förmiddag med "Traditionell Indonesisk läkekonst" så ploppar det absolut upp en hel del tankar kring det här.

Vi var ett gäng som lyssnade på kvinnan som pratade om allehanda rötter, blad och frön som kan hjälpa kroppen med både det ena och det andra. Det finns väldigt mycket som tydligen ska vara fantastiskt bra, en del nytt men även en hel del som jag i och för sig redan visste, men det gör ju inget att få höra det igen då och då.

Något som vi i västvärlden har upptäckt på allvar under de senaste åren är ju ingefäran. En liten rot som har så mycket bra i sig så vi borde gå omkring och tugga på den hela tiden! Nu är det ju inte så, att ingefära bara är en ingefära. Det finns massor av olika arter av den, inte bara den där "gamla vanliga" som finns i grönsaksdiskarna på Ica och Konsum, nej det finns gammal och färsk, stor och liten, röd och gul...

Och den gula, Turmeric, är mycket speciell. Ur hälsoaspekt ska den vara helt enorm. Den ska bland annat höja immunförsvaret rejält, så att få i sig en daglig dos av denna rot skulle kunna hålla oss friska och det kanske kan vara ett bra tips då influensatiderna närmar sig med stormsteg.

Det finns något som heter "Jamu-juice" som bygger på just Turmeric och som är fantastiskt nyttig! Man kan blanda i olika ingridienser och om ni är intresserade av vad, och hur man gör, så sök på nätet där finns massor med bra tips och idéer, så att jag skulle ta upp det känns bara onödigt, det är så många andra som gjort före mig!

Om ni får för er att testa den, tänk då på att den är väldigt gul - och då menar jag väldigt gul! Det gula färgämnet är så starkt så det krävs nästan att den får en egen skärbräda och en egen mixer om man inte kan tänka sig att ha en gul nyans på det mesta (plasthandskar är heller ingen dum idé). Den finns ju som krydda också, och att den fått det svenska namnet "gurkmeja" känns lite svårt att förstå. Om jag lyckas komma på hur det gick till så återkommer jag i det ärendet!

Inte nog med att vi denna förmiddag fick testa Jamu-juice och göra te på diverse olika örter och kryddor, vi fick även göra en ansiktskräm. Krämen gjordes på rismjöl, gurkmeja, nejlika, kanel och fänkål (prata om att gå runt och lukta jul!) som sedan blandades med vatten. Jag gjorde den och den står här hemma i en burk, om jag testade? Nej, det är inte gjort än, jag är ju lite rädd att den gula färgen ska ta över även där (och i det här landet kan det ju vara lite svårt att avgöra om de som använt den fått en gul nyans i ansiktet eller ej...).

Däremot har jag dagligen gjort ett te på olika örter, vilket är väldigt uppfriskande. Så om jag har ett dagligt intag av eget gjort örtte plus en daglig dos av jamu-juice borde jag kunna hålla jag frisk och kanske till och med stå emot förkylningshotet när jag åker till Sverige över jul.

Tro nu inte att jag har inte gått och blivit någon slags "häslopredikant", det ligger liksom inte för mig. Och jag stoppar absolut i mig saker som inte är ett dugg nyttiga för kroppen, men det ena behöver ju inte utesluta det andra... Sedan vet ju jag också att det kanske inte håller så länge, men det kan ju vara värt ett försök! Och efter intaget av det nyttiga örteet kan det ju inte skada med en liiiten kopp kaffe!

En annan sorts balkongblomma

Gröna fingrar är det ingen som kan anklaga mig för att ha blivit begåvad med! Mina krukväxter brukar sluta som någon slags eterneller, som till skillnad från andra eterneller varken är färgglada eller speciellt trevliga att ha.

Jag vet att det fanns en tid någon gång på det ljuva 80-talet då lägenheten skulle fullkomligen drunkna i gröna växter. Stora palmer och prickblad av alla de slag, och om jag inte minns fel så brukade det allt som oftast sluta med diverse småkryp och torra blad på golvet. Jag var troligen en av blomsterhandlarnas bästa kunder när det begav sig.

Om jag över huvudtaget ska ha blommor idag så handlar det främst om orkidéer, dels för att de är vackra och dels för att de inte kräver speciellt mycket vatten, det gör liksom inget om de glöms bort i någon vecka, de brukar klara det rätt bra!

Här är det så himla käckt att man kan ju ha dem ute på balkongen! Prata om att det är roligare med en massa orkidéer jämfört med pelargoner som bara vill ha en massa vatten och som skräpar ner när de glöms bort. (Ja, jag pratar av egen erfarenhet!) Inte nog med att det finns massor av olika varianter att få tag i, dessutom är de ju jättebilliga!

Det betyder att så länge möjligheten finns, så får det bli orkidéer på balkongen, och det finns ju några  att välja mellan med tanke på att det ska finnas mella 25000-30000 olika arter av blomman. Och med tanke på att det just är en orkidé som är Singapores nationalblomma, så varför inte liksom...tids nog återvänder jag till pelargonlandet Sverige igen!

Ett hav av orkidéer

Karin Boye lärde oss att "det gör ont när knoppar brister", och nu kan jag berätta att det även smärtar lite när man sätter en sekatör kring en orkidéstjälk och knipsar till!

Jag kan inte på något sätt påstå att jag är någon som har bra hand om blommor och mina fingrar har nog alla kulörter utom just grönt. Om jag någon gång mot alla odds skulle få för mig att pryda mitt hem med blommor brukar det sluta med att jag efter ett tag har en samling eterneller stående i fönstren. Men det finns en sort som till och med jag har lyckats få att överleva och trivas (kan bero på att de inte kräver speciellt mycket vatten eller omvårdnad!), och det är orkidéer.

Här finns en orkidéodling, Heng Soon farm, där man kan köpa orkidéer av alla de slag, såväl lösa som i kruka. De lösa är det självplockning av! Det vill säga, man blir utrustad med en sekatör och sedan får man gå omkring och välja ut de stänglar man vill ha och helt enkelt knipsa av dom där de står i sina krukor! En mycket mystisk känsla, eller som någon sa under vår utflykt dit: "det gör lite ont i hjärtat".

Här tillbringades förmidagen igår, i detta böljande färgrika hav av orkidéer! Vi knipsade för fulla muggar och blandade färger och sorter så det stod härliga till. Efter att det första jobbiga knipset var avklarat, gick det lättare... 

Lite spännande ställe för övrigt, å ena sidan en av de mest välordnade och välskötta blomsteranläggningar jag besökt (vilket i och för sig inte så många...) och å andra sidan en härlig blandning av hundar, mopeder, stora jättekastruller och allsköns bråte! 

Hur som helst, så var det en kul förmiddag och som sagt, en lite mystisk känsla att gå omkring och knipsa av orkidéstjälkar på löpande band var det... och eftersom jag just nu har ett hushåll som inte är begåvat med speciellt många vaser (närmare bestämt en), så blev det även några små godingar att pryda balkongen med.