I mitten av 1800-talet föds en kvinna, Miss Agnes Joaquim, som skulle börja ägna sig åt att odla orkidéer och 1893 lämnade hon en av sina "uppfödningar" till Botaniska trädgården. Denna blomma var en hybrid (eller blandras), som skulle komma att bli ett mysterium i mer än 100 år eftersom det, till alla orkidéodlares fasa, inte fanns någon slags dokumentation om vilka de okända föräldrarna var, det enda man visste var att de var av olika ras (och ja, jag pratar fortfarande om blomman!).
Hur som helst, blandras eller inte, år 1981 valdes denna spännande blomma med sin oklara bakgrund till nationens egen blomma. Valet gjordes i konkurrens med 40 olika växter, varav 30 stycken var olika varianter av orkidéer.
Till allas stora glädje och lättnad, så man slapp gå omkring och fundera, så löstes mysteriet 2011 av en forskare som konstaterade att de två orkidéer som använts vid tillblivelsen av Vanda miss Joaquim var Vanda Hookerina och Vanda Teres, varav den förstnämnda är far och den sista mor. Det var nämligen det som var ett av de stora mysterierna, vem som var vem, för bara så ni vet så är orkidéer tvåkönade...
Det kan vara så att även det här går in under rubriken "onödigt vetande", men det kan ju vara käckt att klämma in lite sådant då och då i det där troligen redan överfulla ramminnet, varför inte liksom... Efter att ha försökt sätta mig in i det här så förstår jag plötsligt att det finns orkidéföreningar, för uppenbarligen är det en hel vetenskap. För egen del tycker jag att orkidéer är fantastiskt vackra och framför allt behöver de inte vattnas så mycket vilket passar mig ypperligt.
I Singapore kan man verkligen frossa i orkidéer på fler platser. Den mest kända är troligen National Orchid Garden varifrån jag har en uppsjö av underbara blommor fotograferade. Likadant så finns Heng Soon Farm dit man kan åka och plocka(!) orkidéer - en helt underbar "blomsterhandel".
Om någon undrar kan jag också meddela att Miss Agnes Joaquim avled bara några år efter att hon lämnat sin blomma till Botaniska trädgården och ligger begravd på kyrkogården till "Armenian Church", Singapores äldsta kristna kyrka. Hon hann aldrig uppleva den berömmelse hennes blomma fick, men hon hade troligen varit rätt stolt om hon vetat...
Jag har alltid tyckt att det här med släktforskning är snårigt, men så har jag heller aldrig börjat.
SvaraRaderaNej ,och om det ska vara så här snårigt är det säkert lika bra att låta bli!
RaderaJag äger ingen orkidée, men jag kanske skulle köpta en för att få någon ny blomma att fotografera. För visst är de vackra. Släktforskar gör jag däremot när jag har tid och det är roligt. Det behöver inte alls vara snårigt, ialla fall inte jämt.
SvaraRaderaOrkideer är ett väldigt bra fotomotiv, speciellt med tanke på alla de där "figurerna" i olika varianter som sitter i blomman ;)
RaderaNu fick jag för mig att jag har en bild av Vanda, nationalblomman. Men antagligen är jag förvirrad för den finns i så fall i ett orkidéorangeri på Madeira. Måste nog dyka ner i bildarkivet och titta efter.
SvaraRaderaHur som helst så är Vanda en riktig skönhet och har en fin egen historia.
Visst är hon en skönhet, eller om det kanske är en han...
RaderaJag tycker jätte mycket om Orchidée men har inte lyckats så bra med att vibehålla växten i ett bra skick. Jag avundas de som kan. Sedan tror jag även att det beror mycket på hur/ var de trivs. Vanda hade blivit jätte stolt över att hennes blomma hade blivit Singapores national blomma.
SvaraRaderaDet var ju synd att hon aldrig hann få reda på det, fast det kanske hon har koll på ändå, vem vet...
RaderaJag tycker jätte mycket om Orchidée men har inte lyckats så bra med att vibehålla växten i ett bra skick. Jag avundas de som kan. Sedan tror jag även att det beror mycket på hur/ var de trivs. Vanda hade blivit jätte stolt över att hennes blomma hade blivit Singapores national blomma.
SvaraRaderaHahaha! Skrattar gott åt Steves kommentar. Tyckte det var riktigt rolig och intressant läsning. Orkidéer och jag/vi är nämligen inga vänner. Vi har fått många orkidéer i present, och den som överlevt längst dog efter en vecka...
SvaraRaderaSå jag förstår att orkidéer är en vetenskap för sig. Hade en arbetskompis som samlade på olika orkidéer. Han byggde speciella skåp med mera och hade kontakt med många odlare över hela världen.
mina orkidéer brukar faktiskt klara sig rätt länge, jag har till och med fått några att blomma om (utan orkideskåp ;)
RaderaNär mannen min och jag förlovade oss fick vi en stor cylindervas med en Vanda i av mina föräldrar. Den var helt otrolig då när vi fick den.
SvaraRaderaSå klart kunde jag inte hålla liv i den (fast jag hade den några år!), de är lite trixiga och vi hade hårt vatten vilket orkidéer normalt inte brukar gilla. Men den vackra vasen är magasinerad och någon dag får jag fylla den med en ny vanda!
Om den varade flera år tycker jag du gjorde det jättebra! När jag säger att jag brukar kunna hålla liv i orkidéer ett tag, så pratar vi ju inte om så många år ;)
RaderaTusen tack för denna kunskap! Lite visst jag för jag har besökt Botaniska trädgården i Singapore och där berättade en guide lite grann men mycket had ejag förstås glömt bort. Okkidéer är mina favoriter och hemma har jag just nu 12 stycken i krukor varav sex blommar just nu och två Vandor.
SvaraRaderaSå vackra och tacksamma blommor att ha och de är även ljuvliga som snittblommor. (Köpte med mig en hel låda från Bangkok i december)
Så roligt att Vanda är Singapores nationalblomma och nu ska jag minnas historien.
Det där med orkidéer som snittblommor är verkligen speciellt. och här kostar det ju inte speciellt mycket att få med sig en stor bukett av sådana. Det är bara att njuta, för det är ju inte riktigt den snittblomman man köper hemma.
RaderaLite som ett avsnitt ur spårlöst, med lyckligt slut :)
SvaraRaderaJag hade också en jobbarkompis som var besatt av orkideér, kunde inte lämna hemmet ens för ett par dagar utan "barnvakt".
De jag köper här i Bangkok blommar oftast länge och kräver ingen skötsel vilket passa mig utmärkt.
Vackra är de i alla fall.
Visst är det skönt med sådana blommor! Passar även mig väldigt bra.
RaderaVad sorgligt att hon aldrig fick uppleva det. Mycket intressant blogginlägg. Jag är väldigt förtjust i dessa blommor och vi har ständigt några på hemmaplan.
SvaraRadera