En helg i Melaka, del 1

En härlig helg i Melaka har nu avverkats, eller vad det nu heter... Kärt barn har ju många namn som ni vet, och det här är väl inget undantag. Men som jag har förtstått det, så är Melaka det malaysiska namnet på staten som vi kallar Malacca, och själva staden heter likadant, fast med ett "city" efter.

Enligt en legend, så var det en prins som såg en mushjort stånga en anfallande hund i floden och blev så imponerad över den svages vinst över den starke och tog det som ett omen. Han lät genast uppföra ett kungarike på platsen och kallade det Melaka efter trädet han satt under. Jag skulle tro att det är just därför man kan hitta "rondellmushjortar" mitt i staden.

En lagom stor stad som är mycket trevlig och väl värd ett besök om möjligheten finns! Från Singapore tog det ca fyra timmar med buss, men eftersom det var en "första-klass-buss med massage" så kan ju inte resan gå annat än lätt...(det där med massage var väl inte något man inte kan undvara direkt, men ändå...)

Det är en stad som är lätt att ta sig fram i till fots, och om man inte orkar så finns det taxichaufförer som sitter och väntar i skuggan under något träd som för en billig penning kör dit man vill. Här finns även vackert(?) dekorerade cyklar som kör turistturer runt staden. Somliga till ett taktfast discoljud från en musikmaskin fastspänd där bak.

Melaka har en rätt brokig historia bakom sig och har varit kontollerat av såväl portugiser som holländare och engelsmän. Ett av spåren från den här tiden är det som återstår av fortet Famosa som portugiserna lät bygga, det vill säga porten som räddades av vår allas sir Stamford Raffles. Han lyckades spara porten från demolering då engelsmännen ville riva hela bygget för att inte holländarna skulle få tillbaks det efter att engelsmännen tagit det i besittning för att inte fransmännen skulle få det... Visst känns det som om vi i Europa alltid varit som en enda stor familj...!?

Ett jättemysigt café som varmt rekommenderas är Mods cafe, där vi "råkade" hamna två dagar i rad. Först och främst så fanns det olika sorters "finkaffe" (inget ont om malaysiskt kaffe, men ändå...), plus att inredningen var helt fantastisk. eller vad sägs om en orange folkvagnsbuss, en vägg klädd med olika ölburkar, en annan vägg försedd med gamla härliga vinylskivor, eller något annat av högt nostalgivärde?

Mer nostalgi fanns i mängder bland annat på Jonker Street, i form av div. antikvitetshandlare. Som vanligt med mer eller mindre attraktivt gods, allt ifrån fantastiskt vackra möbler i kollossalformat till något mindre åtråvärda glödlampor.

Att det beror på Europas inblandning eller ej, det kan man bara gissa, men här är i alla fall engelskan ett andra officiellt språk, och det fungerar hur bra som helst! Alla verkade kunna engelska, och de flesta riktigt bra, vilket gör att det aldrig är några problem att göra sig förstådd. Alla vi träffade på var också mycket vänliga och tillmötesgående och berättade väldigt gärna om vi ville veta något.

Eftersom vi hann med en hel del annat också på vår helgutflykt, följer en fortsättning...