Saint-Paul de Vence

En av byarna i bergen på franska rivieran är den kända konstnärsbyn Saint Paul de Vence. Att den är känd som konstnärsby beror troligen på att det var här kända konstnärer gömde sig under andra världskriget då Frankrike ockuperades. Jag läste någonstans att om inte det varit för alla kända konstnärer som hittat hit så skulle inte den här byn varit något speciellt jämfört med övriga byar i bergen.

Om det nu stämmer så kan jag säga att det är nog tur att de kom hit då, för visst känns den lite speciell. Runt själva kärnan ringlar sig en mur och innanför den finns det gott om vindlande smala kullerstensbelagda vägar. Här fanns 2010 cirka 3500 invånare och något säger mig att de under högsäsong får trängas med rätt många fler turister som kommer för att besöka deras mysiga by.

Redan innan man kommer innanför muren så samlas de boulesugna för att inta planen som ligger precis framför en restaurang där man kan inta en måltid eller lite kaffe och samtidigt som man beundrar de skickliga boulespelarna. Och visst kan man fascineras över hur de beter sig för att få det där klotet att hamna precis där de vill, det ser så lätt ut, men så himla enkelt är det ju inte om man säger så...

Efter att studerat dessa precisionskast ett tag var det dags att kliva innanför murarna. Vi var här i november och det var inte speciellt mycket turister så vi behövde absolut inte trängas trots att gränderna verkligen är smala. Här trängs konstgallerier, cafeer, restauranger och små butiker och jag kan tänka mig att det kan bli lite trångt under högsäsong.

Från kyrkogården som agerar viloplats för en del kända konstnärer, bland annat Chagall har man en vidunderlig utsikt över bergen.

Det är lätt att förstå att den här byn lockat många. Att vakna här och sätta sig på verandan för att inta sin frukost med den här utsikten måste vara helt fantastiskt.

Saint Paul de Vence är även en plats där många kändisar har haft eller har sommarhus. Bland annat så hade Roger Moore ett hus här men vilket hus det var, eller om man kan se det över huvudtaget, vet jag inte, men visst finns det stora hus som man kan se uppe från själva stadskärnan.

Att avsluta vår rundtur i bergen med ett glas rosé och njuta av utsikten var helt fantastiskt och jag kan absolut tänka mig att komma tillbaka hit för tid att utforska den mysiga byn mer ordentligt.