måndag 27 februari 2012

Att ta sig fram utan bil

Om någon skulle fråga mig i mitt "vanliga liv" huruvida jag skulle kunna tänka mig att vara utan bil, skulle jag svara "aldrig i livet" utan att blinka. Men här klarar jag mig alldeles utmärkt! Jag kör inte över huvud taget och det går så bra så!

Nu kan det väl vara så, att det är flera bidragande orsaker till detta. En är naturligtvis att jag är helt övertygad, att om jag skulle sätta mig i bilen och åka iväg någonstans, skulle det ta så oerhört lång tid innan jag hittade tillbaka igen ,så jag tänker inte testa. En annan orsak är naturligvis att efter ett år här, måste man "konvertera" sitt svenska körkort för att få köra, vilket jag inte har gjort, och är alldeles för lat för att göra....


Nej, med de transportmöjligheter som finns, känns det lite onödigt. Här finns ju tunnelbanan med sina tåg som går hela tiden, (har man otur och kommer fel tid, kan man i värsta fall få vänta upp mot fem minuter!), det finns ca 3000 bussar som trafikerar ön i alla riktningar, plus att det rullar omkring ca 23000 taxibilar på gatorna. Inte är det speciellt dyrt att åka så heller, en resa med tunnelbanan från ena ändhållplatsen till den andra kostar ca 10 svenska kronor.


Sedan, hur enkelt och bekvämt det är, är ju en annan sak, men lite får man ju ta! Att åka taxi till exempel, utan att veta exakt vart man ska, är inte alldeles enkelt. Taxichauffören kan vara en av dom som inte kan - eller vill - förstå uttalet på destinationen. Här gäller det att uttala med rätt kinesik intonation, och det är inte alltid det fungerar...

Nej då kan det vara enklare att ta bussen, för den chauffören vet ju var han ska i alla fall! Däremot så är jag helt övertygad om att innan busschaufförerna går på sitt skift, så har de en liten vadslagning om vem som kan få flest passagerare att falla omkull under dagen! En del chaufförer tror jag med säkerhet sitter och tjuvkikar i backspegeln och vid precis "rätt ögonblick" trampar på gasen, bara för att få dagen lite mer händelserik... Det kan ju även hända att de har ett litet poängsystem ,där man får olika poäng, beroende på vem man kan få ur balans...

Spänningen på tunnelbanan består mer i att se vem som kan komma på först - det är nämligen rätt viktigt. Det som är lite tråkigt ibland, är ju om man är den som vill av innan de utanför går på...

Hur som helst, oavsett alla "små äventyr" det kan innebära att ta sig fram, så fungerar den kollektiva trafiken alldeles utmärkt och det är billigt, så vissa små detaljer får man väl stå ut med...

14 kommentarer:

  1. Man behöver ingen bil,, det går bra utan, har även jag insett. Man slipper köerna. Jag hade hoppas du skulle skriva om det märkliga sättet att få köpa bil i Singapore,,det där kösystemet ,, ha, ha. Jag trodde inte mina öron första gången jag hörde talas om det.. Sedan är bilar i Singapore inte det billigaste heller.. Jag brukade för hoppa på en lokal buss i Singapore och åka från ändhållplats till ändhåll plats just för att få se de locals area.. Ha en fin dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bil i Singapore är fruktansvärt dyrt!! Det där med att åka buss genom landet, är faktiskt en himla bra idé här, det är ju så litet, så det går ju att göra...

      Radera
  2. Jag var hos frissan för en stund sedan, där satt en japan och fick sina händer o fötter fixade....han försökte berätta att han worked two days i Singapore that's why his feet had som much skin....vi skrattade när vi förstod att han menade walked much för att det inte fanns något sånt fint skytrain som vi har här i Bkk!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iblan känns det som om jag också skulle vilja ha ett skytrain! (både på grund av ömma fötter och mycket trafik!)

      Radera
  3. Det är ju lite spännande att ge sig ut i vilken trafik som helst! :)

    SvaraRadera
  4. Nu gjorde ju Katarina mig väldigt nyfiken på hur man köper bilar i Singapore. Förklaring tack ;)

    SvaraRadera
  5. Ojojoj...det är annat mot för här.
    Här går bussen in till stan tre gånger om dagen.
    Jag har tre kilometer till närmaste affären.
    Tre mil till jobbet.
    Hmmm...tror du att jag är beroende av bilen? ;)
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag att du är! Kan ju säga att det är jag på hemmaplan också, kanske inte så mycket för att jag inte skulle klara mig, men mer för att allt skulle ta så oerhört mycket längre tid utan!

      Radera
  6. Det beror ju på hur (och var) man lever. Jag vill förstås inte vara utan vår husbil, men i vardagen använder jag ingen bil (har inte ens körkort). I Stockholm funkar det kommunala nätet så bra, så man kommer ju överallt med buss, tunnelbana och pendeltåg... och dessutom oftast betydligt snabbare än med bil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturligtvis har det stor betydelse, och som jag sa, jag skulle inte vilja vara utan bilen där hemma!

      Radera
  7. Att ha bil i Bangkok känns inte nödvändigt heller, man kan hyra om det behövs. Framförallt är det knepigt med parkering om man inte har ett parkeringshus.

    SvaraRadera
  8. Nej, det känns lite som om att ha bil i de här stora städerna är mer besvärligt än det är kul!

    SvaraRadera