måndag 27 augusti 2012

Någonstans inom oss

Jag har läst flera av Kajsa Ingemarssons böcker och tyckt om de flesta, så när jag fick hennes "Någonstans inom oss" i mina händer så förväntade jag mig några mysiga timmars läsning, men riktigt så blev det inte.

Boken börjar med att huvudpersonen begår självmord genom att hoppa från en hög klippa, men i samma stund som hon hoppar infinner sig tvivel och ånger. Eftersom hon dör innan hon hunnit göra upp med jordelivet, fastnar hon i något slags mellanläge och tillsammans med några andra "halvdöda likasinnade", ständigt eskorterad av sin skyddsängel Arayan, gör hon upp med sitt förflutna.

Tidigare böcker av samma författare har i min värld haft hög mysfaktor och jag har ofta suttit och smålett när jag läst dem, men den här blev bara konstig. De kursiverade avsnitten i änglavärlden där dessa omkringirrande varelser ska göra upp med jordelivet innan de kan finna frid och vandra vidare, känns oerhört krystande och förvirrande.

Att sedan huvudpersonen har så mycket att ångra, gör det varken bättre eller mer intressant, utan på något sätt bara mer förutsägbart.

Nej, absolut ingen bok jag förordar, men däremot kan jag absolut rekommendera Kajsa Ingemarssons tidigare böcker, vilka har gett mig många trevliga lässtunder.

12 kommentarer:

  1. Hej! Nu har jag hittat hit och vad kul att läsa vad du skriver. Ha det bra/Eva

    SvaraRadera
  2. Jag ar ocksa stor fan av Kajsa Ingemarsson men blev lite besviken pa hennes "Bara vanligt vatten". Men da ska jag inte ge mig pa denna bok heller! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör inet det, jag tror och hoppas att det kan komma ut någon som är bättre!

      Radera
  3. Jag dina ord här stämmer väldigt väl överens med hur jag brukar uppfatta Ingemarssons böcker. Jag kan förstå att de kan kännas lättlästa och småmysiga, men för min del är alla karaktärer för platta och förutsägbara. Jag har bara läst två av hennes böcker, men de tilltalar mig inte alls, måste jag säga. Den här kommer jag heller inte att läsa, när du som brukar gilla henne säger att den är förutsägbar och förvirrande...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har tyckt om de flesta av hennes böcker, men den här...

      Radera
  4. på onsdag har vi bokcirkel här i Bkk....då kommer troligen den boken upp av någon som läst den över sommaren. Ska bli intressant och höra fler meningar. Själv har jag läst Sommarhuset, Anna Fredrikssons debutroman, rekomenderas om du inte läst den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska bli jättespännande att höra vad som sägs då, och tack för tipset, den ska jag lägga till "läslistan".

      Radera
  5. Jag kan hålla med här...jag gillar Kajsas humor i de tidigare böckerna. Den här var lite jobbig och var inte alls som jag tänkt mig...

    SvaraRadera
  6. Har jag lyssnat på i ljudbok så jag slapp det "kursiva" partierna, kanske bättre. Tyckte att boken blev bättre mot slutet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att man får en helt annan upplevelse av böckerna som man lyssnar på.

      Radera