Det var inte rönnbär som var sura!

Appropå talesättet "surt sa räven om rönnbären", så kan jag upplysa er alla som, precis som jag, gått omkring och trott att det var rönnbär som räven tyckte var sura, att så inte var fallet från första början. Som ni säkert redan förstått är mina intentioner nu att berika er med ytterligare en fantastiskt användbar kunskap att sortera in under onödigt vetande, eller något...

Ursprungligen kommer talesättet från en av Aisopos fabler och handlar om en räv som får syn på ett träd med vackra vindruvor. I trädet sitter en kråka och räven frågar om druvorna är goda och får till svar att de är väldigt söta och goda. Vid detta besked försöker räven förgäves att hoppa upp för att få tag i några av de söta läckerheterna, men eftersom han är en räv, och inte särskilt bra på att ta sig upp i träd, så slutar det hela med ett misslyckande, varvid räven helt enkelt konstaterar att "de är säkert sura" och går sin väg.

Andemeningen i talesättet är alltså att man förringar något man väldigt gärna vill ha men inte lyckas få tag i. Och med tanke på att rönnbär faktiskt är sura, så har väl själva betydelsen ändrats lite, för vem vill egentligen äta de fruktansvärt sura rönnbären?