Man hittar Sungei i nordvästra hörnet av Singapore, så nära Malaysia att man får känslan av att det inte skulle vara några problem att simma över. (Annars finns det en bro också, om man skulle föredra det...) Det är ett 130 ha stort område som sedan 10 år bakåt i tiden är klassat som naturreservat och detta tack vare ett gäng fågelskådare som ytterligare 10 år tidigare hittat några fåglar som de tyckte var värda att bevara.
Här finns mangroveträsk blandat med sötvatten, massor med bevarade blommor av olika slag, olika vattendjur som ödlor, uttrar, div mer eller mindre mystiska fiskar, krokodil (?) och uppenbarligen ska det vara ett fågelskådarparadis!
Utrustade med fotriktiga skor, ryggsäck och kamera gjorde vi en utflykt hit och gick en av de iordningställda stigarna runt området. Det var förvånansvärt lite folk som sökt sig hit denna söndag, men de som var här var av olika slag! Här fanns den hängivne fågelfotografen med kikare och jätteobjektiv på kameran, familjer bestående av flera generationer som glatt matade fiskarna med smörgås, de som utrustat sig för en riktig skogstur och de som glömt att byta från "glitterskorna" men tappert knallade på i alla fall.
Av djurlivet såg vi inte så mycket, vare sig krokodil (såg bara varningsskylten även den här gången, börjar tro att någon ska få mig att tro att det finns krokodiler här) eller utter, men vi såg däremot ödlor i varierande storlek. "The water monitor", som är en variant av varanen. Den kan bli upp till tre meter, men de flesta ska tydligen hålla sig runt 1,5 meter vilket i sig är en helt tillräcklig längd. De såg i och för sig inte ut som om de hade för avsikt att sätta fart och störa någon, de såg mest uttråkade ut och såg ut som om de väntade på bättre tider.
Av växterna så är det mangroveträden som fascinerar mig mest. Deras rötter, som finns såväl över som under vattnet, gör att de ser ut att kunna vakna till liv och med stora kliv vandra iväg utefter strandkanten. De får mig att tänka på en av de första Walt Disney-filmerna våra barn alltid skulle titta på när de var små, som var jättespännande. Den döptes till "Elaka trädet" och det såg ut precis som ett Mangroveträd med sina spretiga grenar och rötter!
I det stora hela en trevlig utflykt med lite av känslan av att befinna sig i någon stor urskog/djungel istället för i storstadsdjungelns shoppingcenter, och med gott om myggmedel i beredskap blev resultatet bara två små bett, vilket är ett kanonresultat för någon som uppenbarligen har något av det läckraste blod som finns, oavsett nationalitet på myggen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar