Trettondagsafton i maj

Så har jag bevistat ytterligare en av Shakespeares pjäser i Fort Canning Park, uppförd av the Singapore Repertory Theatre.

Den här gången var det dags för "Twelfth Nigtht", eller "Trettondagsafton", som den heter på svenska. Det är rätt underligt förresten, att det tydligen inte finns någon som har lyckats lista ut varför den heter så. Skulle det vara någon som har svaret på det, kan ni väl meddela svaret!

Vi var ett stort gäng som träffades för att duka upp vår picknick framför scenen innan pjäsens början. Mycket prat, skratt, god mat och dryck blev det! Jag måste säga att det är en fantastisk känsla att sitta där i gräset under bar himmel och det största problemet (om det nu är något problem) är att det är för varmt!!

Föreställningen var jättebra och eftersom "Twelfth Night" är en av Shakespeares komedier, så är den också av det lite lättsammare slaget och lätt att hänga med i. Visst kan man förundras över denne man som satt på sin kammare i början av 1600-talet och skrev ett verk där han faktiskt laborerar med sexuell identitet - prata om att vara före sin tid!

När man ser alla människor som dukat upp och avnjuter sin medhavda picknick på gräset i Fort Canning, kan jag inte låta bli att fundera över hur många som faktiskt vet att de sitter på en gammal gravplats... Förra årets föreställning av Mac Beth gjorde sig ju väldigt bra med tanke på just detta. Om någon vill veta mer om just gravplatsen och flytten av gravstenarna till de omgärdande murarna, så finns det här.

Hur som helst, en fantastisk kväll tillsammans med goda vänner plus Olivia, Viola, Sebastian och alla de andra karaktärerna på scenen.

Be not afraid of greateness: some are born great, some achieve greatness, and some have greatness thrust upon them...