Sembawang Hot Spring

Det finns ett antal bortglömda och mer eller mindre undanskymda platser i Singapore. Platser som ofta kan göra mig rätt nyfiken när jag hör talas om dem och fördelen med att bli nyfiken just i Singapore är att det är så korta avstånd så det går alltid att leta upp platsen ifråga. Precis en sådan plats är den varma källan i Sembawang.

Av en slump ramlade jag över en artikel där jag läste om en varm källa och bestämde mig för att leta upp den. Och leta var precis vad jag fick göra! Den är verkligen undanskymd, ingen skylt vid vägen som skvallrar om att det skulle finnas något annat än ett militärt övningsfält. Efter att ha gjort som jag mestadels gör, det vill säga irrat runt ett tag, hittade jag i alla fall betongvägen som visade sig leda fram till källan.

Vägen var inte speciellt inbjudande med tanke på de höga taggtrådförsedda staketen på var sida, men eftersom det är militärt område så ser det i vanlig ordning inte så vänligt och inbjudande ut.

Naturligtvis finns här också den obligatoriska förbudsskylten så man vet vad man får och inte får göra.

Här finns den i alla fall, "Sembawang Hot Spring" som 1908 upptäcktes av en kinesisk affärsman. Efter att ha skickat vatteprover till Europa buteljerade han vattnet och sålde det under namnet "Zombun". Så småningom köptes det upp av ett annat företag och vattnet döptes om till "Zom" och "Vichy Water". Under japanernas ockupation av Singapore byggde man varma bad för officerarna här. Som så mycket annat så blev platsen i fråga träffad av bomber under kriget och stängdes ner och återupptäcktes egentligen inte förrän på 60-talet då man hade planer på att bygga ett spa. De planerna har kommit och gått under åren, men det har tydligen inte hänt så mycket mer.

Då är frågan, vad är det egentligen för ställe idag? Och det är en rätt befogad fråga. Idag är det en fyrkantig inhägnad betongplatta ur vilken det sticker upp ett antal kranar som det rinner varmt vatten ur. Här finns ett rött tegelhus med en låst gallergrind och vad exakt det är på insidan är jag inte helt säker på. Det finns olika uppgifter, men några varianter är att det är "resterna av källan" alternativt ett pumphus. Det första alternativet låter ju lite mer spännande, men något säger mig att det andra kanske kan vara närmare sanningen...

Vattnet som kommer ur kranarna håller cirka 70 grader och om man vill så kan man förse sig med någon av alla plasthinkar som finns, sätta sig på en plaststol och doppa fötterna. Vattnet anses ha helande inverkan och lindra till exempel psoriasis och reumatism. Det innebär att det är inte bara fötterna som doppas, det finns de som försöker kämpa ner större delar av kroppen i de lite större plastbaljorna som också finns. Möjligheten till denna aktivitet erbjuds mellan 07-19 då det är öppet för allmänheten.

Jag hoppade faktiskt såväl kroppsbad som fotbad för jag måste erkänna att det hade nog lockat mer om det varit en kallvattenskälla. Ett jättevarmt fotbad var väl inte direkt det jag längtade efter just då. Som sagt, en väl gömd och snudd på bortglömd plats. Totalt ocharmig men kul att ha sett den. Om ni undrar om jag tänker gå tillbaka någon mer gång så är det nog rätt tveksamt, "been there, done that"...