Åsså bar det av igen...

Att vårt expatliv här borta för med sig ett av de största möjligt tänkbara i-landspoblemen, är det väl inte tu tal om. Det handlar nämligen om att "det är så jobbigt att hålla på att boka resor"...jamen ni hör själva!? Jag lovar, att en dag när jag sitter där, återförpassad till ekorrhjulet, då ska jag komma ihåg att dessa ord faktiskt en gång lämnade mina läppar - jag lovar! Om jag skäms? Njae, jag inbillar mig att jag är värd det!!

Hur som helst, nu var det dags igen! Vi har fått ett efterlängtat besök ifrån Sverige. Goda vänner har anlänt och inte nog med att de är här, de hade med sig en kasse fylld med godsaker, en del ätbart, en del mindre ätbart, men det ätbara bestod av ljuvlig saltlakrits! Här har frossats sen de kom minsann!

Helgen har vi sedan tillbringat tillsammans på Bintan, där vi njutit av att vara tillsammans, spelat golf och spenderat tid med att undersöka vilka paraplydrinkar som säljs i poolbaren.

Den här gången ska jag bespara er onödiga detaljer från golfen, mer än att jag kan säga att det kan uppstå ett litet problem, eftersom regeln "boll rubbad ur sitt läge av lekfull apa" inte finns i regelboken! Skämt åsido, lite häftigt är det att se en hel hög med apor mitt på fairway, och ännu häftigare blir det när en av aporna kommer på att han också vill vara med och leka. Sedan är det inte alltid så kul att ha dessa apor inpå sig, eftersom de vill ha samma saker som oss, vilket innebär att de gärna tar det som finns att ta i en parkerad golfbil. Blixtlås är inget större problem heller, utan de forceras med lätthet av de små rackarna. Söta är de, men för min del får de gärna hålla sig på behörigt avstånd.

För övrigt kommer jag att spela gudomlig golf resten av säsongen, hur skulle det kunna bli något annat, med de bollar jag förärades av våra vänner!?  Frågan är hur många jag ska våga spela på, det finns ju en minimal(!) risk att de försvinner i något vatten eller så, plus att det är svårt att neka till vem som slagit bort den om den hittas av någon i skogen...