Tillbaka till det normala igen

Nu är de sju dagarna av landssorg som utlystes i samband med förre premiärministern Lee Kuan Yews död över. Igår var begravningen och nu ska allt återgå till det normala igen.

Det har varit en speciell vecka med annorlunda upplevelser och även om jag kan tycka att det varit väl mycket av och om mannen i fråga, så har det varit intressant att studera det men lite mer objektiva ögon om man säger så...

Under veckan som gått har det, på de statliga tv-kanalerna, oavbrutet rullat hans tal från 60-talet och framåt om och om igen. Man har kunnat följa hans liv och gärning och de som tittat måste kunna allt utantill vid det här laget! Igår, på begravningsdagen kunde man höra talen även på radion.

Under de fyra dagar han låg på Lit de Parade i parlamentshuset var det 454 687 stycken som passerade kistan (räknat har de tydligen, frågan är hur) och det med en hastighet av 6500 personer/timme. Av de här var det ett flertal som köade mellan 6-10 timmar för att få passera kistan och det fanns cirka 1000 frivilliga som skötte arrangemangen omkring. För att köandet skulle fungera på har det använts ungefär 2000 delar av uppsatta barrikader och 300 små tält för olika ändamål under kövägen.

Även de sociala medierna har använts flitigt skulle man kunna påstå. På Facebook ska det till igår ha blivit 240 924 stycken "likes" och antalet tweets som innehåller "Lee Kuan Yew" ska ha uppgått till över 320 000 stycken.

Jag pratade med en av de som höll ordning på köstystemet och förutom att han pratade sig varm för mannens gärningar, så var han även övertygad om att han var så mäktig att han även hade ett finger med i hur vädret utvecklade sig. Och det är möjligt, men om det nu skulle vara så, då satte han verkligen Singaporianerna på ett riktigt prov igår. För precis då den timslånga processionen startade öppnade sig himlens alla portar och regnet började ösa ner över de tappert väntande människorna. Men jag tror att de klarade testet, för där fanns de i tusental, våta men viftades på sina små flaggor och då kistan for förbi hördes det taktfasta ropandet av hans namn.

Själva begravningen som bevistades av 2000 personer från olika hörn av världen tog tre timmar och det hela avslutades med att "hesa fredrik" tjöt och landet stannade för en tyst minut.

Som sagt, det har varit en speciell vecka och jag känner mest att jag har fascinerats av effektiviteten med vilken allt har skötts. Nu ska det bli spännande att se vad som händer, om det på något vis kommer att märkas av. Det finns olika spekulationer, varav en variant jag hört, är att det kommer att bli val så snart som möjligt, och det för att det ska ske medan folket troligtvis "röstar med hjärtat".

Jag har under dessa dagar pratat även med de som inte är odelat positiva till allt som hänt, men just nu är alla inne i någon slags massflow, så det ska som sagt bli mycket intressant att följa utvecklingen. Och nu kanske tidningarna snart kan börja handla om något annat också...
(samtliga siffror är hämtade ur dagstidningen Straits Times)