Julbord á la tropikerstyle

Att fixa julbord med mer eller mindre kända varor är inte alltid lätt, fast å andra sidan vem har bestämt att det alltid ska vara enkelt här i livet. Och det är väl bara att ytterligare späda på raden i-landsproblem, det där att skinkan inte smakar "riktig julskinka" och att grädden visar sig vara så tjock att den inte går att vispa...

Julbord skulle jag ha, och julbord blev det, eller i alla fall väldigt nära. Jag menar, duken var röd, där fanns en röd lykta med ljus och en adventsstjärna i fönstret. Dagen till ära hade jag till och med inhandlat julservetter!

Mat? Jodå, det fanns det. Skinkan var det inte speciellt mycket svensk julskinka över, men det var i alla fall skinka. Köttbullar fanns också, visserligen inte så hemgjorda kanske, men det var köttbullar. Sill? Jajemän, Abbas sill precis som det brukar vara på vårt julbord. Gravad lax fanns också, inte alls lika god som den jag brukar köpa, men det visste ju inte de som åt den! De hade ju faktiskt heller inte en aning om att såsen de åt till inte alls var sådan det borde ha varit, men det man inte vet har man ju inte ont av.

Efter nästan två timmar i ugnen hade till och med vätskan i frestelseformen äntligen sugits upp av potatisen så det blev även frestelse, även om det länge verkade tveksamt.

I det stora hela alltså en lyckad tillställning där jag kanske inte farit fram med "the whole truth and nothing but the truth" om hur vårt julbord ser ut, men i alla fall en bit i rätt riktning. Att inte det där med kall saffransglögg var någon jättehit, gjorde väl att det var lite svårt att försöka förklara varför vi tycker det är så gott och mysigt med glögg och absolut inte kan tänka oss en december utan denna varma kryddade dryck med russin och mandel, men man kan ju inte lyckas med allt...